När Sverige fick järnväg

När järnvägen kom till Sverige förändrades allt. Invigningarna var stora fester som folk minns i generationer. Tågen gjorde att man kunde resa snabbt och billigt, och helt nya städer växte upp i dess spår. Det var inte bara människor som flyttade mer, utan också varor och till och med djur. Järnvägen gjorde också att hela Sverige fick samma klocktid. Så från att ha varit ett land där allt var centrerat kring Stockholm, blev Sverige plötsligt ett land där man hädanefter kunde resa snabbt från norr till söder.
M

Tågtrafik i Stockholm kring 1870.

Festligheter vid invigningar

De svenskar som var med när järnvägen kom till bygden glömde det aldrig. Festerna då ortens järnvägsstation invigdes blev århundradets fest. Kanske kungen var med. Landshövdingen var säkert där. Hela bygden likaså. Regementets orkester spelade. Det hölls fosterländska tal och alla kände historiens vingslag då ångan väste över dem och tågvisslan signalerade.

Det åts och dracks i kopiösa mängder. Hovmarskalken Erik af Edholm skrev upprört efter järnvägsinvigningen i Göteborg: "Bönderna år ananas som rovor och tryffel som potatis."

ANNONS

ANNONS

Inrikespass

1866 invigdes järnvägslinjen Stockholm-Uppsala. Nu kunde man åka fritt. Men ända fram till 1860 måste man ha inrikespass för att resa inom Sverige, vare sig det gällde diligens, båt eller tåg.

Ett nytt sätt att resa

Den dagen det första lokomotivet kom frustande genom skogen bröt en ny tid in. Under våldsamt stönande och oväsen kom tågen upp i den svindlande hastigheten av tio kilometer i timmen. Poängen var att färden kunde fortgå i timme efter timme, utan hästbyte, rast och vila - ofta genom landskap där det inte fanns några vägar alls.

De statliga stambanorna

Sveriges första järnväg för lokomotiv invigdes 1856. Det var sträckan Örebro-Ervalla, en privat stambana som sedan drogs ut till Arboga. Då hade man året innan inlett byggandet av de första statliga stambanorna, Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Projektledare var uppfinnaren Nils Ericson, bror till John Ericsson som reste till USA där han blev världsberömd uppfinnare och bland annat utvecklade propellern. Nils Ericson blev kanalbyggare i Sverige, och den svenska järnvägens fader.

Stambanorna var enligt 1854 års riksdagsbeslut de järnvägar som skulle byggas av staten, till skillnad från övriga banor som skulle byggas av privata bolag. Bilden visar järnvägsbron över Södertälje kanal, 1881.

Han lät dra sin räls utanför de gamla städerna, genom ekonomiskt eftersatta områden där helt nya städer växte upp: Katrineholm, Hallsberg, Nässjö, Hässleholm och andra.

Västra stambanan invigdes 1862 av kung Karl XV som drog genom landet i en öppen vagn för att tala till folket på varje station. Kungen åkte genom äreportar och överallt sköts salut.

Linjerna norrut tog längre tid. Norra stambanan var klar till Vännäs 1891, Boden 1894. Tvärbanan till Jämtland invigdes 1882.

ANNONS

ANNONS

Parallellt med de statliga linjerna fick privata bolag dra sina egna linjer så att ett nät av nya kommunikationer så småningom skulle växa fram.

Järnvägen förändrade landskapet

Järnvägen drogs till de nya industriorterna, samtidigt som nya industrier byggdes intill järnvägen. Råvaror, färdiga produkter och människor transporterades dubbelt så långt och dubbelt så fort på en dag, men för halva priset mot vad det kostade med postdiligensen (häst och vagn). Och då svältåren kom på 1860-talet sändes hjälpen med järnvägen, som också gav flyktchansen bort. Kanske ända till Amerika.

Med järnvägen blev människorna, varorna, till och med boskapen flyttbara på ett sätt man aldrig kunnat ana. Man kunde möblera om hela landskapet, flytta samhällen, föra bränsle och energi dit det behövdes.

Enhetlig tid infördes

Tågen måste gå i tid. Men efter vems klocka? Fram till 1879 hade man olika tid, lokal tid, i varje svenskt samhälle. Det var 24 minuters skillnad mellan Stockholm och Göteborg.

Stockholms Centralstation i slutet av 1800-talet.

Efter mycket hårda diskussioner beslöt riksdagen att svensk normaltid skulle införas i hela riket. Man skulle följa meridianen ungefär mitt emellan Stockholm och Göteborg. Den 1 januari 1879 ställdes alla klockor om i landet. Den svenska riksdagen var först i världen med att införa standardtid.

Från norr till söder

I och med järnvägen vreds Sverige plötsligt rakt upp. Sedan medeltiden hade Sverige varit ett brett öst-västligt land med Stockholm i mitten. De viktigaste kommunikationerna hade gått i öst-västlig riktning, från Viborg, över Stockholm-Bergslagen mot Älvsborg.

Nu blev Sverige avlångt. Stambanorna gick från norr till söder (se karta).

ANNONS

ANNONS

Ångbåt på Mälaren

På Mälaren kunde man åka ångbåt. Den första hette "Amfitrie" konstruerad av engelsmannen Samuel Owen och gick i trafik redan 1818 från Stockholm till höstmarknaderna i Västerås och Uppsala.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur förbättrade järnvägen resandet för dåtidens människor?
     
  2. Hur förändrade järnvägen landskapet?
     
  3. Vad innebar svensk normaltid?
     
  4. Förklara vad som menas med den sista rubriken: "Från norr till söder".
     

 

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Herman-Lindqvist

Senast uppdaterad: 11 mars 2024
Publicerad: 9 september 2017

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Forntida glasblåsare

Glasets historia

Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan...

M
Nu är det jul igen

Advent, lucia och julfirandet förr

Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är...

S
Centralförsvarstanken

Från centralförsvar till allmän värnplikt

Efter att Sverige hade förlorat Finland 1809 uppstod ett nytt geopolitiskt och utrikespolitiskt...

S
Vy över New York

Den svenska emigrationen till USA

Under perioden 1840-1930 emigrerade en miljon människor från Sverige till USA. Utvandringen...

L
Bröderna  Lumiere

Lätta fakta om filmens tidiga historia

Det hela började faktiskt på Grand café i Paris. Lördagskvällen den 28 december 1895 visade de båda...

M
Hårt bröd

Historia om några svenska matvanor

Svenska restauranger beskylldes förr för att vara stela och tråkiga. Tvånget för män att bära slips...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Hi

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Hi
Unionsflaggan

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Relaterade taggar

Hi
Ånglok

Järnvägar och tåg

Järnvägar och tåg började användas i början av 1800-talet. Ett industrisamhälle kräver bra...

Hi
Textilindustri

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

Hi
Häst och vagn

Resor och transporter

Människan har varit på resande fot genom hela historien. Men det är först de senaste hundra årens...

Hi
Bild saknas

Transportmedel

Att transportera innebär att förflytta personer, djur eller varor från en plats till en annan....

Hi
fabriker

Sveriges industrialisering

Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...

Hi
Porträtt

Nils Ericson

Ingenjören Nils Ericson (ursprungligen Ericsson), (1802-1870) är känd som kanalbyggare och...

Hi
Rallare

Rallare

Rallare var anläggningsarbetare vid de svenska järnvägarna från 1800-talets senare del till 1930-...

Hi
Industrialism

Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag. Ett samhälle med...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Utvandringen till USA

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-11

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om utvandringen till USA. Vi går igenom varför drygt 1 miljon svenskar utvandrade och vilka push- (nödår, arbetslöshet, religiöst förtryck) och pullfaktorer (propaganda, möjligheter att odla och religionsfrihet i USA) som fanns. Vilka det var som utvandrade och varför hamnade nästan alla svenskar på samma ställe?

+ Lyssna