Ångmaskinen möjliggjorde den industriella revolutionen

Lästid 4 minuter

Få andra uppfinningar har genom historien blivit lika kända och ansetts lika viktiga som ångmaskinen. Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för industrialiseringen under 1800-talet.

Artikel

En ångmaskin på en plattform i ett museum.

Bild: Nicolás Pérez

James Watts ångmaskin. En ångmaskin är en motor med vattenånga som drivkraft där värmeenergi omvandlas till mekaniskt arbete.

Ångmaskinen utvecklades av många

Den moderna ångmaskinen uppfanns av Thomas Newcomen, men det var skotten James Watt som vidareutvecklade och förbättrade den. Därför brukar han kallas för ångmaskinens fader.

De första ångmaskinerna uppfanns mot slutet av 1600-talet av ingenjörer som markisen av Worcester och Thomas Savery. Men den första riktigt praktiskt användbara ångmaskinen uppfanns av Thomas Newcomen.

De första ångmaskinerna användes i gruvorna för att pumpa upp vatten.

ANNONS

1764 arbetade engelsmannen James Watt med att tillverka vetenskapliga instrument vid universitetet i Glasgow i Skottland. En dag fick han i uppdrag att reparera en trasig ångmaskin.

En mobil energikälla

En bit in på 1800-talet var ångmaskiner i bruk på många håll i Europa.

Den stora fördelen med ångmaskinen var att man kunde placera den var som helst där det fanns tillgång till bränsle, nu var man inte bunden till floder och vattenfall.

James Watts ångmaskin

Watt upptäckte direkt att maskinen inte var speciellt effektiv. Som alla ångmaskiner byggde Newcomens ångmaskin på principen att ångan tar upp större utrymme än det vatten som den bildats av. När vatten hettas upp och övergår i ånga i ett slutet kärl uppstår därför ett tryck som används till att driva ångmaskinen.

1766 hade Watt byggt om Newcomens maskin på ett så bra sätt att den blev mycket effektiv. Han hade arbetat fram en ny dubbelverkande ångmaskin som gav större effekt och hade en jämnare gång. Watt sökte patent på den nya ångmaskinen.

Watts ångmaskin gick bland annat att använda i arbete i bomullsspinnerier.

Watt sitter vid ritbordet. Målning. — Bild: Google Art Project
James Watt (1736-1819) uppfann inte ångmaskinen men han kom att gå till historien som den som förbättrade ångmaskinen såpass mycket att det kom att revolutionera samhället och världen.

Med ångkraftens hjälp bröt man kol och transporterade det upp till markytan. Nu började man också använda ångmaskiner i järnverken för att sätta hamrarna i rörelse.

Ångmaskinen bidrog till den snabbt ökande produktionen av järn och stål.

Mellan åren 1775 och 1824 konstruerade Watt tillsammans med sin kompanjon Boulton 1164 maskiner som de undan för undan hade förbättrat (företaget hette Boulton & Watt).

1881 gav fysikerna hans namn åt det internationella måttet på genererad kraft: watt.

ANNONS

Ångmaskinen satte fart på den industriella revolutionen

Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för den industriella revolutionen. Eftersom ångmaskiner kunde placeras var som helst behövde industrin inte längre ta hänsyn till energikällans geografiska läge.

Tidigare hade industrin för det mesta drivits av vattenhjul vid forsar som dessutom ofta frös till is under vinterhalvåret. Med de effektiva ångmaskinerna behövde man inte längre ta hänsyn till vattenströmmar eller årstider.

Industrin kunde nu placeras i närheten av råvaror och naturtillgångar eller vid städer där det fanns stor efterfrågan på det som producerades.

Målning som föreställer en stad med industrier med rykande fabriksskorstenar. — Bild: Wikimedia Commons
Under 1800-talet flyttade många från landsbygden till städerna för att jobba i de nya fabrikerna.

Många industrier byggdes längs med vattendrag och kuster där det fanns goda transportmöjligheter.

En annan fördel med ångmaskinen var att den kunde monteras på vagnar och båtar. Ångmaskinen revolutionerade (förbättrade) därmed också kommunikationerna.

Tåg och ångbåtar var både snabbare och bekvämare att färdas med än tidigare transportmedel. Dessutom blev det nu möjligt att passa tider då man inte längre behövde ta lika stor hänsyn till vädrets makter.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Nämn fakta om de första ångmaskinerna.
Hur förbättrade Watt Newcomens ångmaskin?
Vad användes de första ångmaskinerna till?
Hur har Watt hedrats?
På vilka sätt skapade ångmaskinen förutsättningar för samhällets industrialisering?

M LÄS MER: Industriella revolutionen

L LÄS MER: Ångmaskinen

M LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

S LÄS MER: Loktävlingen i Rainhill 1829 när järnvägarna föddes

M LÄS MER: Vattenkraft i modern tid: Ångmaskinen och vattenkraftverk

M LÄS MER: Industriella revolutionens orsaker

M LÄS MER: Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

M LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

M PODCAST: Orsaker till den industriella revolutionen

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Steven Beaudoin, The Industrial Revolution, Houghton Mifflin, 2003
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Thomas J. Misa, Leonardo to the Internet: Technology and Culture from the Renaissance to the Present, Johns Hopkins University Press, 2004
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red) och Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

Senast uppdaterad: 17 augusti 2025

Publicerad: 27 april 2017

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Ballonger och luftskepp i krig

av: Lars Hildingson

2026-02-12

Lästid 5 minuter

Varmluftsballonger började användas i krig redan i slutet av 1700-talet som ett sätt att skapa bättre överblick och därmed öka kontrollen över slagfältet. De blev ett hjälpmedel för spaning och kommunikation, men deras begränsade styrbarhet gjorde dem osäkra och svåra att använda på ett planerat sätt. När tekniken senare utvecklades mot styrbara luftfarkoster förändrades möjligheterna. Luftskeppen kunde användas mer aktivt och i större skala, både för spaning och anfall, men de visade också tydligt hur nya militära innovationer snabbt kan få svagheter som fienden lär sig att utnyttja...

+ Läs mer

Sotarpojkar och annat barnarbete

av: Jan-Olof Fallström

2026-02-12

Lästid 9 minuter

I 1700-talets och 1800-talets snabbt växande städer blev barnarbete en del av vardagen, trots att arbetet ofta var farligt och hårt. Särskilt utsatta var sotarpojkarna, som tvingades klättra in i trånga skorstenar där risken för skador och dödsolyckor var stor. Samtidigt visade berättelser från rättegångar och utredningar hur vuxenvärlden kunde se lidandet – men ändå låta det fortsätta. Frågan handlade inte bara om moral, utan också om pengar, regler och vilka liv som ansågs värda att skydda...

+ Läs mer

Sågverksindustrin i Sundsvall på 1800-talet

av: Herman Lindqvist

2025-03-10

Lästid 3 minuter

Under senare delen av 1800-talet blev Sundsvall centrum för världens träexport. Industrialismens genombrott i Europa och i synnerhet i England hade ökat behovet av svenskt trä. Exporten femfaldigades på tjugo år. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror. Sundsvall växte snabbt likt ett nybyggarsamhälle i guldrushens Klondyke. Arbetare kom från stora delar av Sverige - män, kvinnor och barn. Alla slet vid sågen...

+ Läs mer

Lätta fakta om staden och resor förr och idag

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler

2025-01-07

Lästid 11 minuter

Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.

+ Läs mer

Glasets historia

av: Jan-Olof Fallström

2024-01-05

Lästid 8 minuter

Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan kommer järn och andra metaller på första plats - men sedan? Här kan vi diskutera länge, men glas måste komma högt på en sådan lista...

+ Läs mer

Lätta fakta om filmens tidiga historia

av: Göran Tivenius

2023-10-09

Lästid 2 minuter

Det hela började faktiskt på Grand café i Paris. Lördagskvällen den 28 december 1895 visade de båda bröderna Auguste och Louis Lumière för allra första gången rörliga bilder som projicerades på en vit duk inför en betalande publik. Bröderna kallade sin uppfinning cinemagrafen...

+ Läs mer