Att leva som muslim i vardagen

Lästid 5 minuter

I den här texten kan du läsa kortfattat om moskéns roll i muslimers liv, könsskillnader, matregler och några högtider.

Artikel

Muslims flicka som skrollar på sin mobil.

Flicka i Jordanien som är upptagen med sin mobil.

I moskén

Moské betyder plats för bön och moskén är muslimernas bönelokal. Men i moskén förekommer också andra aktiviteter som koranundervisning och olika former av teologiska studier och sociala aktiviteter.

I Stockholm finns till exempel ungdomsverksamhet och muslimska scoutgrupper. Där finns ofta både bibliotek, undervisningslokal och samtalsrum.

För att visa sin vördnad inför Gud tar man alltid av sig skorna när man går in i en moské och kvinnor bär huvudduk.

ANNONS

Under bönen vänder man sig i riktning mot Mekka, även när man ber på andra platser än i moskén. I bönerummet finns en bönenisch (mihrab) som visar riktningen mot Mekka. Bredvid nischen finns en predikstol. Vid fredagsbönen hålls även en predikan. Fredagsbönen är veckans viktigaste möte.

Kvinnor och män ber inte tillsammans. I vissa moskéer ber kvinnorna bakom männen, i andra finns en speciell läktare för kvinnor. Män kan leda både kvinnor och män i bön, men kvinnor kan bara leda andra kvinnor i bön.

I mer moderna sammanhang kan även kvinnor undervisa både män och kvinnor i islam.

Kvinnor och män

I Koranen finns ställen som kan tolkas till nackdel för kvinnor. I det samhälle Muhammed levde var kvinnan underställd mannen. Om kvinnan skulle skilja sig så fick hennes manliga släktingar ta över förmyndarskapet.

Så är det fortfarande för många muslimer, men idag tolkas texterna ofta som att Muhammed försökte förbättra kvinnans ställning i sitt eget samhälle, och i hans anda ska man som muslim fortsätta kampen för jämställdhet.

Det har blivit allt vanligare att kvinnor tar plats inom den offentliga muslimska debatten. Från vissa håll är detta välkommet medan andra motarbetar detta.

Detta förhållande är inte unikt för islam utan förekommer i olika grad inom alla världsreligionerna.

Matregler inom islam

Inom islam finns det matregler, liksom i andra världsreligioner. Matreglerna inom islam liknar mest de inom judendomen. Muslimer ska t.ex. avstå från griskött och blodmat. Man slaktar också djur på ett rituellt sätt genom att skära halsen av djuret och tömma det på blod. Detta kallas för halalslakt och liknar judarnas koscherslakt. I Sverige är det förbjudet att slakta djur utan bedövning. Rättrogna muslimer måste därför importera sitt kött från andra länder, till exempel från Danmark.

Till skillnad från judendomen råder inom islam även förbud mot alkohol. Många liberala muslimer menar å andra sidan att alkoholförbudet inte är totalt och enbart handlar om att man inte ska bli berusad.

ANNONS

Några muslimska högtider under året

Muslimsk tideräkning skiljer sig från den västerländska. Året börjar den första dagen i den månaden Muhammed begav sig från Mekka till Medina år 622 e.Kr.

Eftersom den muslimska månaden följer månen är året 11 dagar kortare än i den västerländska kalendern. Det gör att högtiderna infaller vid olika datum i förhållande till den västerländska kalendern.

Inom islam finns flera högtider, en del gäller alla muslimer och en del har en mer lokal prägel. Gemensamma för alla muslimer är eid al-fitr och eid al-adha.

Eid al-fitr är en högtid som avslutar ramadan och bryter fastan. Vid eid al-fitr äter man extra god mat och klär sig i fina kläder. De som saknar pengar kan få gåvor till mat och kläder av mer bemedlade muslimer. Festen präglas av en tacksamhet mot Gud. Det är vanligt att barn får pengar eller presenter, man ger också pengar till fattiga.

Eid al-adha är en offerfest som firas som ett minne av att Abraham. Enligt muslimsk tradition underkastade sig Abraham Gud så mycket att han var beredd att offra sin son Ismael (i kristen och judisk tradition var det istället Isak som Abraham tänkte offra). Gud ville på så vis testa Abrahams lydnad, och när Gud insåg att Abraham till och med var villig att offra sin son, ersatte Gud Ismael med ett djur.

Vid eid al-adha offras ett djur. En tredjedel av köttet behåller man själv och lagar festmat av, de andra delarna ges bort till behövande. Alla muslimer ska få fira denna högtid och äta sig mätta.

Klädsel

I Koranen framgår att man ska vara anständigt klädd, och det gäller både för män och kvinnor. Som muslim bör man därför inte bära kläder som sitter för tajt. Men vad som anses vara ”anständigt klädd” är upp till var och en att tolka. Kvinnor väljer t.ex. själva om de vill bära en sjal som döljer håret eller inte.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Ge några exempel på olika verksamheter som brukar äga rum i en moské.
Nämn några likheter mellan muslimska och judiska matregler.
Hur skiljer sig det muslimska året från det kristna?
Nämn några fakta om:

a) Eid al-fitr

b) Eid al-adha

L LÄS MER: Några viktiga muslimska högtider

M LÄS MER: Islam

L LÄS MER: Islams grunder

M LÄS MER: Varför får muslimer och judar inte äta gris?

M LÄS MER: Matregler inom islam

L PODCAST: Ramadan och Eid al-Fitr

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
John L. Esposito, Islam den raka vägen, Studentlitteratur AB, 2011
Mohammad Fazlhashemi, Vems islam - de kontrastrika muslimerna, Studentlitteratur AB, 2014
Sören Wibeck, Religionernas historia - om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005
Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993
Jensen, Rothstein, Podemann, Sörensen. Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi. Gyldendal, 2011

FÖRFATTARE

Text: Hanna Hägerland, legitimerad gymnasielärare i religionskunskap

Senast uppdaterad: 9 augusti 2025

Publicerad: 25 juli 2017

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Matregler inom islam

av: Leif Stenberg

2023-09-30

Lästid 6 minuter

Islam är i högsta grad en levande religion som hela tiden tolkas och nytolkas i alla de länder där muslimer försöker leva efter sin religions bud. Detta gäller inte minst islams matregler - tolkningar av vad som är haram (förbjudet) och halal (tillåtet)...

+ Läs mer

Islams gudssyn och kärna

av: Lennart Koskinen m.fl.

2022-09-12

Lästid 8 minuter

Ordet islam kommer från ett arabiskt ord som betyder "underkastelse" eller "överlämnande". En anhängare av religionen kallas en muslim (härlett ur samma arabiska ord), dvs en person som "överlämnat sig" åt Allahs/Guds vilja. Gud stiftar lagarna, både för privatlivet och samhället. Gud äger allt. Människan förfogar över sina ägodelar endast som Guds ställföreträdare. I och med detta har Gud fastställt hur det sociala, politiska, ekonomiska och kulturella livet ska fungera...

+ Läs mer

Mekka - världens centrum

av: Lennart Koskinen m.fl.

2022-09-10

Lästid 12 minuter

För muslimer är staden Mekka (eller Mecka) i Saudiarabien världens centrum. I Mekka föddes Muhammed. Här fick han sin kallelse till profet och de första uppenbarelserna. Det är mot Mekka man vänder sig fem gånger om dagen för bön, och när man dör begravs man med ansiktet vänt mot staden. De flesta muslimer drömmer om att få besöka staden. Varje år reser ca två miljoner människor till Mekka för att utföra de ceremonier som religionen ålägger dem. Resan till Mekka utgör en av de fem religiösa plikterna, vallfärden...

+ Läs mer

Sufismen - islams mystik

av: Leif Stenberg

2021-09-16

Lästid 5 minuter

Det arabiska ordet som betecknar islams mystik är tasawwuf. Denna form av fromhet brukar också kallas för sufism. Det är inte en rörelse separerad från sunni- och shiaislam, utan en muslim kan mycket väl vara sufi och sunni- eller shiamuslim samtidigt. Även om Muhammed inte kan sägas ha varit främst asket eller mystiker anses inom sufism att det asketiska idealet är en del av islam från början...

+ Läs mer

De fem pelarna - grunden för islams religionsutövning

av: Leif Stenberg

2021-09-15

Lästid 12 minuter

De grundläggande plikterna en muslim ska utföra mot Gud är kända som islams fem pelare. De är en viktig del av handlingsmönstret som islam tillhandahåller. I Koranen nämns bönen och fastan ofta. De fem pelarna (som en grund för tron) är däremot inte omnämnda och kan ses som en senare utveckling av läran som har stöd i hadithsamlingarna. De fem pelarna ska ses som krav på muslimen i hans eller hennes religionsutövning...

+ Läs mer

Sharia - ett på uppenbarelsen vilande rättssystem

av: Leif Stenberg

2021-08-20

Lästid 19 minuter

Det islamiska rättssystemet började utformas på 700- och 800-talen. Under århundradena har sharia formats i samspel med dels utvecklingen inom olika samhällen, dels tagit något olika skepnad beroende på tid och plats. Sharia finns inte i form av en lagbok utan i en rad olika texter, handböcker och samlingar. En grundtanke är att sharia ska vara ett system av regler som ger en muslim vägledning gällande religiösa förhållanden, samhällsliv, familjerätt och privatliv. Regelsystemet har genom tiderna utvecklats åt något olika håll. Det finns olika rättsskolor (eller s.k. riter) inom islam. En viktig poäng är att det inte är en fast ”lag”, utan ett rättssystem som avser att ge den enskilde muslimen en väg att följa i livet. De senaste århundradenas snabba samhällsutveckling har medfört att antalet tolkningar av sharia har ökat. Idag har de flesta länder med en muslimsk majoritetsbefolkning ett rättsväsende som utformats genom lagar, domstolar och rättspraxis, det vill säga som inte byggts på religion. Islam kan dock influera lagstiftningen, speciellt på familjerättens område.

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio