Moské betyder plats för bön och moskén är muslimernas bönelokal. Men i moskén förekommer också andra aktiviteter som koranundervisning och olika former av teologiska studier och sociala aktiviteter.
I Stockholm finns till exempel ungdomsverksamhet och muslimska scoutgrupper. Där finns ofta både bibliotek, undervisningslokal och samtalsrum.
För att visa sin vördnad inför Gud tar man alltid av sig skorna när man går in i en moské och kvinnor bär huvudduk.
Inom islam finns det matregler, liksom i andra världsreligioner. Matreglerna inom islam liknar mest de inom judendomen. Muslimer ska t.ex. avstå från griskött och blodmat. Man slaktar också djur på ett rituellt sätt genom att skära halsen av djuret och tömma det på blod. Detta kallas för halalslakt och liknar judarnas koscherslakt. I Sverige är det förbjudet att slakta djur utan bedövning. Rättrogna muslimer måste därför importera sitt kött från andra länder, till exempel från Danmark.
Till skillnad från judendomen råder inom islam även förbud mot alkohol. Många liberala muslimer menar å andra sidan att alkoholförbudet inte är totalt och enbart handlar om att man inte ska bli berusad.
Under bönen vänder man sig i riktning mot Mekka, även när man ber på andra platser än i moskén. I bönerummet finns en bönenisch (mihrab) som visar riktningen mot Mekka. Bredvid nischen finns en predikstol. Vid fredagsbönen hålls även en predikan. Fredagsbönen är veckans viktigaste möte.
Kvinnor och män ber inte tillsammans. I vissa moskéer ber kvinnorna bakom männen, i andra finns en speciell läktare för kvinnor. Män kan leda både kvinnor och män i bön, men kvinnor kan bara leda andra kvinnor i bön.
I mer moderna sammanhang kan även kvinnor undervisa både män och kvinnor i islam.
I Koranen finns ställen som kan tolkas till nackdel för kvinnor. I det samhälle Muhammed levde var kvinnan underställd mannen. Om kvinnan skulle skilja sig så fick hennes manliga släktingar ta över förmyndarskapet.
Så är det fortfarande för många muslimer, men idag tolkas texterna ofta som att Muhammed försökte förbättra kvinnans ställning i sitt eget samhälle, och i hans anda ska man som muslim fortsätta kampen för jämställdhet.
Det har blivit allt vanligare att kvinnor tar plats inom den offentliga muslimska debatten. Från vissa håll är detta välkommet medan andra motarbetar detta.
Detta förhållande är inte unikt för islam utan förekommer i olika grad inom alla världsreligionerna.
LÄS MER: Islam
LÄS MER: Islams grunder
Muslimsk tideräkning skiljer sig från den västerländska. Året börjar den första dagen i den månaden Muhammed begav sig från Mekka till Medina år 622 e.Kr.
Eftersom den muslimska månaden följer månen är året 11 dagar kortare än i den västerländska kalendern. Det gör att högtiderna infaller vid olika datum i förhållande till den västerländska kalendern.
Inom islam finns flera högtider, en del gäller alla muslimer och en del har en mer lokal prägel. Gemensamma för alla muslimer är eid al-fitr och eid al-adha.
Eid al-fitr är en högtid som avslutar ramadan och bryter fastan. Vid eid al-fitr äter man extra god mat och klär sig i fina kläder. De som saknar pengar kan få gåvor till mat och kläder av mer bemedlade muslimer. Festen präglas av en tacksamhet mot Gud. Det är vanligt att barn får pengar eller presenter, man ger också pengar till fattiga.
Eid al-adha är en offerfest som firas som ett minne av att Abraham. Enligt muslimsk tradition underkastade sig Abraham Gud så mycket att han var beredd att offra sin son Ismael (i kristen och judisk tradition var det istället Isak som Abraham tänkte offra). Gud ville på så vis testa Abrahams lydnad, och när Gud insåg att Abraham till och med var villig att offra sin son, ersatte Gud Ismael med ett djur.
Vid eid al-adha offras ett djur. En tredjedel av köttet behåller man själv och lagar festmat av, de andra delarna ges bort till behövande. Alla muslimer ska få fira denna högtid och äta sig mätta.
LÄS MER: Några viktiga muslimska högtider
I Koranen framgår att man ska vara anständigt klädd, och det gäller både för män och kvinnor. Som muslim bör man därför inte bära kläder som sitter för tajt. Men vad som anses vara ”anständigt klädd” är upp till var och en att tolka. Kvinnor väljer t.ex. själva om de vill bära en sjal som döljer håret eller inte.
Frågor till texten:
Litteratur:
John L. Esposito, Islam den raka vägen, Studentlitteratur AB, 2011
Mohammad Fazlhashemi, Vems islam - de kontrastrika muslimerna, Studentlitteratur AB, 2014
Sören Wibeck, Religionernas historia - om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005
Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993
Jensen, Rothstein, Podemann, Sörensen. Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi. Gyldendal, 2011
Text: Hanna Hägerland, legitimerad gymnasielärare i religionskunskap
I den andra delen om islams skrifter berättar professor Leif Stenberg om de två litteraturformerna...
I den första delen i artikelserien om islams heliga skrifter berättar professor Leif Stenberg om...
Vi är vana vid att fläskkött inte självklart kan serveras till vem som helst, men varför riktades...
Det var på den Arabiska halvön, framförallt i städerna Mecka och Medina, som islam växte fram under...
Allmänt om islam. Här hittar du fakta om islams troslära, seder och utövande i stora drag.
Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...
