Artikel i Wikipedia där du kan läsa i korta ordalag om vad som menas med begreppet ”historiesyn”. Här presenteras också några historiesyner.
Senast uppdaterad:
6 september 2020
Publicerad:
6 april 2009
Historiesyn
ANNONS
ANNONS
Liknande filmer och poddradio
12:35
8:57
12:56
23:21
28:42
15:08
25:09
17:43
8:25
18:35
29:35
9:31
8:30
12:09
9:18
6:06
5:09
20:58
28:54
9:09
4:43
6:25
8:12
9:35
14:56
10:26
11:13
10:23
4:40
9:49
6:04
3:08
Liknande artiklar
L
Propagandans historia
Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som...
S
Kvinnliga krigare under vikingatiden
Fanns det kvinnliga krigare bland vikingarna? Vilka var möjligheterna för vikingatida kvinnor att...
M
Robin Hood - myt eller verklighet?
Förmodligen är Robin Hood en av de mest kända gestalterna från medeltiden. Idealiserad på 1400-...
S
Källkritisk granskning av Gustav Vasas äventyr i Dalarna
En resa i Gustav Vasas fotspår, eller skidspår, från hans s.k. äventyr i Dalarna 1520-1521 blir...
ANNONS
ANNONS
Ämneskategorier
Historisk analys och begrepp
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
Relaterade taggar
Historiesyn
All historia är vinklad Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna...
Liknande Podcasts
M
Historiesyn - olika perspektiv på historia
2016-11-30
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
M
Historiska epoker och den europeiska epokindelningen
2016-02-10
Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.
L
Historisk källkritik
2016-02-03
En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.