M

Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?

Vad krävs för en fungerande demokrati? Till att börja med måste alla få rösta om vem som ska styra landet. Det har varierat över tid vilka som setts lämpliga att få vara med och bestämma. 1919 beslutade riksdagen om "allmän och lika rösträtt för män och kvinnor", ett viktigt år i Sveriges demokratihistoria.
Bild:

Plansch för möte om kvinnlig rösträtt från 1916.

Olika rösträtt för olika människor

Före 1919 hängde rösträtten ihop med hur mycket skatt du betalade. Den som var rik och betalade mycket skatt hade flera röster i valet. De som var fattigast fick inte rösta alls. Rösträtten hängde också ihop med könet. Det var bara män som fick rösta, om de hade betalat tillräckligt mycket skatt. Allmän rösträtt för män infördes 1909 då utvidgades rösträtten till att gälla fler män. 10 år senare togs beslut om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.

Ogifta kvinnor fick rösta i kommunalval

Ogifta, myndiga kvinnor som hade tillräckligt mycket pengar kunde rösta i kommunala val redan 1862. Men så fort hon gifte sig med en man blev hon omyndig och förlorade sin rösträtt. Läraren och politikern Fredrik Theodor Berg skrev den första motionen i riksdagen om kvinnlig rösträtt 1884. Det var inte många i riksdagen som stödde förslaget och det dröjde fram till år 1900 innan den verkliga kampen för kvinnlig rösträtt startade.

Frida Stéenhoff – feminist och rösträttskämpe

Frida Stéenhoff (1865-1945) var författare och samhällsdebattör. Den 23 november 1905 höll hon ett föredrag om kvinnlig rösträtt i Stockholm med titeln ”Hvarför skola kvinnorna vänta?” Frida Stéenhoff förstod nämligen inte varför kvinnorna skulle vänta på sin rösträtt. De som var motståndare till den kvinnliga rösträtten menade att kvinnorna inte var mogna. Frida Stéenhoff höll inte med. Enligt henne var rösträttsfrågan inte en fråga om mogenhet. Hon tyckte att själva poängen med allmän och lika rösträtt är att det är en rättighet – att låta folket få bestämma och kunna påverka samhället.

Bild:

Författaren och samhällsdebattören Elin Wägner står vid en trave med insamlade namnunderskrifter för kvinnlig rösträtt, 1914.

Kvinnorna startade organisation för att kräva rösträtt

1902 grundades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Föreningen samlade politiskt aktiva kvinnor från höger till vänster. Det var bara kvinnor som fick vara medlemmar. Anna Lindhagen, Lydia Wahlström, Anna Whitlock och författaren Elin Wägner är några av föreningens mer berömda medlemmar.

Föreningen jobbade med ett intensivt påverkansarbete. De ordnade namninsamlingar, delade ut flygblad, skrev brev till kungen och höll föredrag. Föreningen inrättade till och med en kvinnornas "rösträttsdag" för att skapa uppmärksamhet för kampen. 1911 blev ett viktigt år för LKPR. Då stod föreningen värd för den internationella kvinnorösträttsrörelsens sjätte kongress. Föreningen hade som mest 17 000 medlemmar och 1913 lyckades de samla in 350 000 namnunderskrifter för kvinnlig rösträtt. När den kvinnliga rösträtten infördes 1919 upplöstes förbundet och en del av medlemmarna gick med i Fredrika-Bremer-Förbundet istället. Ledningen för LKPR bildade Svenska Kvinnors Medborgarförbund.

Bild:

Socialdemokraten Hjalmar Branting håller tal om kvinnlig rösträtt 1918. Fotograf: Karl Ransell

Riksdagen beslutade om allmän och lika rösträtt 1919

Vid riksdagsvalet till andra kammaren 1917 blev det majoritet för kvinnlig rösträtt. Året efter fick kvinnor och män rösträtt i kommunalvalen på lika villkor. Den 24 maj 1919 beslutade riksdagen i Sverige att införa lika och allmän rösträtt för kvinnor, i valen till riksdagens andra kammare också. Det första valet till andra kammaren där kvinnor deltog hölls 1921. Nu hade en stor majoritet av Sveriges vuxna befolkning rösträtt. Nu var också varje persons röst värd lika mycket.

Men även efter 1921 fanns det många människor i Sverige som inte fick delta: De som satt i fängelse, människor som inte kunde försörja sig själva, folk med stora skatteskulder och de som var omyndigförklarade. Män fick bara rösta om de hade gjort lumpen, och dessutom var alla som röstade tvungna att ha fyllt 23 år för att få rösta…

Uppgifter och frågor

  1. Vem var Frida Stéenhoff?
     
  2. Varför infördes ”allmän och lika rösträtt för män och kvinnor” år 1919?
     
  3. Hur skiljer sig rösträtten 1919 jämfört med idag?
     
  4. Har vi ”allmän och lika rösträtt” idag? Vilka får inte vara med och rösta i de demokratiska valen? Varför tror du att det är så?

 

Text: Sofia Dahlquist, pedagog och samordnare för Stockholmskällan
Webbplats: Stockholmskällan


Publicerad: 26 februari 2018