Margherita och Francesco Datinis kärleksbrev : Kärlek och sorg i 1300-talets Italien

Francesco Datini och hans hustru Margherita levde ett rikt liv under senmedeltiden. Parets kärlekshistoria, som finns skildrad i återfunna brev, visar en djup passion och smärta. Deras öden - präglade av kärlek, svartsjuka, längtan efter barn och rädsla för pesten - ger en gripande inblick i aristokratins liv i 1300-talets norditalienska städer.
M
Porträtt

Francesco Datini, del av en samtida målning.

"Du säger till mig att jag ska roa mig och ha det bra. Men inget i hela världen kan göra mig lycklig nu. Du skulle kunna välja att göra mig lycklig - men du vill inte." 

Så skriver Margherita Datini i ett brev till sin make Francesco år 1386 - ett av många brev som hittades när ett gammalt köpmanshus renoverades i Prato i norra Italien. Genom breven får vi träffa två människor som älskade varandra, men som ändå hade svårt att finna lyckan tillsammans.

Francesco var en rik köpman och reste mycket. Under dessa perioder skrev de ofta brev till varandra. De skrevs för över 600 år sedan - men värmen, kärleken och sorgen i breven väcks till liv så fort de läses igen.

ANNONS

ANNONS

Förälskelse

Margherita var bara 16 år när hon träffade den 25 år äldre Francesco. Båda bodde då i Avignon i södra Frankrike. De hade också båda olyckliga minnen från barndomen: Francesco miste sina föräldrar i den stora pesten 1347-1348. Margherita förlorade sin far efter ett inbördeskrig i hemstaden Florens.

I Avignon drev Francesco en framgångsrik affärsrörelse med butiker, värdshus och ett växlingskontor. När han träffade den unga Margherita, var han redan 41 år och en förmögen affärsman. Francesco blev djupt förälskad. I deras långa brevväxling kan vi se att känslorna var besvarade.

Bröllopet mellan Margherita och Francesco blev en storslagen tillställning. Till bröllopsfesten inköptes 406 brödlimpor, 250 ägg, 45 kilo ost, en halv oxe, 16 får, 37 tuppar, 11 kycklingar, 2 grishuvuden, duvor och sjöfågel.

Några år efter giftermålet lämnade paret Frankrike och flyttade tillbaka till sitt hemland Italien.

Palats
Bild: Sailko
Francesco och Margherita Datinis palats i Prato.

Ett köpmanspalats

Francesco hade investerat pengar i ett antal hus i Prato utanför Florens. Inget av dessa var dock stort nog för Francesco och Margherita. Francesco bad en arkitekt bygga ett köpmanspalats, ett stenhus i två våningar.

I bottenvåningen fanns en hall, en mindre salong, gästrum, kök och kontor. De oglasade fönstren på bottenvåningen var täckta av järngaller som skydd mot tjuvar. På andra våningen fanns den stora salongen, flera sovrum och kammare samt ett stort kök.

ANNONS

ANNONS

Flera vackra eldstäder försörjde huset med värme under den kalla årstiden. Lyktor, vaxbloss, talgljus och små oljelampor spred ett svagt sken om kvällarna. Nattkärl stod på ett par ställen i huset. (Toaletter fanns knappast ens i stora slott vid den här tiden.) På flera ställen fanns även handfat för handtvätt eller rakning.

Ovanför den andra våningen fanns en loggia: en sommarveranda med ett tak som bars upp av några pelare. Loggian användes som vardagsrum när det var varmt ute, men också som tork- och luftningsutrymme för kläder och andra textilier.

Det magnifika huset krävde ett stort hushåll. Till att börja med hade Margherita tre tjänare, men arbetsstyrkan utökades snart. Förutom hushållsslavarna och tjänarna fanns också några män som arbetade i stallet och i källaren, två eller tre springpojkar, vaktmästare och en slav.

Svartsjuka

År 1382 startade Francesco en filial i Pisa, som var Pratos och Florens hamnstad. Francesco valde att stanna där, drygt fem mil hemifrån, för att sköta sina affärer. Han skrev till Margherita och bad henne att ta med sig hela hushållet och flytta efter honom.

Men flyttningen till Pisa blev inte av. Francescos affärsverksamhet växte hela tiden, och han tvingades resa alltmer, vilket innebar att han inte stannade någon längre tid i vare sig Pisa eller Prato.

Margherita bestämde sig därför för att lära sig läsa och skriva. Att kunna läsa och skriva ansågs vid den här tiden inte nödvändigt ens för så välbärgade kvinnor som Margherita Datini. Men Margherita lärde sig snabbt.

Så fort Margherita kunde, började hon skriva till Francesco. Bland alla redogörelser för inköp och ärenden skymtar Margheritas smärta över att de inte kan träffas, hennes oro för Francescos hälsa - och hennes svartsjuka.

"Jag skulle vilja veta om du sover ensam eller inte. Och om du inte sover ensam, vem sover du med?" skriver hon.

Längtan efter barn

Parets stora sorg under åren var att de inte fick några egna barn. En del av den kärlek Margherita inte kunde ge till egna barn skänkte hon åt andras. Ett av dem var den dotter Francesco hade fått med en hushållsslav. Flickan hette Ginevra. Hennes mor, slavinnan, hade gifts bort och var inte kvar i Datinis hem.

Ginevra uppfostrades på det sätt som var brukligt för döttrar i välbärgade hem. Hon fick lära sig laga mat, baka, tvätta, spinna, väva, brodera och även att läsa.

När Ginevra var i 10-årsåldern började Francesco och Margherita att fundera över hennes giftermål. Efter långt övervägande och utdragna förhandlingar arrangerades ett bröllop med en ung pojke som Francesco kände genom sina affärsvänner. 

Den hemgift Ginevra fick med sig av Datinis var värd 1 000 floriner, en förmögenhet på 1300-talet. En del av hemgiften betalades i kontanter, men i första hand bestod den av en vacker brudklädsel.

ANNONS

ANNONS

Pesten härjar

I avtalet som ingicks inför Ginevras bröllop sades att hemgiften skulle betalas tillbaka om Ginevra dog i pesten inom två år från bröllopet. Pesten, eller digerdöden, var det problem som överskuggade alla andra under den tid när Datinis levde. Den hade brutit ut år 1347, då Francesco var 12 år gammal. År 1399 kom pesten tillbaka till Italien.

Medeltida bröllop
Måleri från 1400-talet visar förnämt bröllop. Så här kan det ha gått till på Ginevras bröllop. Brudparet tronar under högsätets himmel, och fyra hedersgäster flankerar dem. Tjänare skänker i vin från fyllda kalkar. Damernas konstfulla håruppsättningar tävlar med varandra. Herrarna bär huvudbonad inomhus som god sed kräver. Tjänstefolk - inte män av börd - kan tillåtas gå barhuvade.

Män, kvinnor och barn dog i Prato och Florens. Skräcken var stor, och den enda förklaring till pestens grymma härjningar som man kunde tänka sig var att den måste vara Guds straff. Genom ånger och botgöring hoppades människorna få Gud att mildra straffet.

Francesco försökte på olika sätt blidka Gud. Tillsammans med andra förmögna medborgare gav han sig ut på landsbygden för att göra bot. Men pestens härjningar dämpades inte. Många av Datinis vänner och släktingar dog i pesten. Men Francesco och Margherita klarade sig, och det gjorde också Ginevra.

Testamentet

Francesco var nu 65 år. Margherita grep tillfället efter en pilgrimsfärd och försökte få Francesco att sluta att bara ägna sig åt affärer och istället bereda sig på att livet inte varar för evigt. Han följde hennes råd och stannade kvar hemma i huset. De sista tio åren levde han ett lugnt och bekvämt liv med vänner och släktingar omkring sig.

Francesco dog år 1410, 75 år gammal. Den stora förmögenhet han hade samlat ihop testamenterades till en välgörenhetsinrättning. I testamentet garanterades Margherita under resten av sitt liv 100 floriner per år, ett hus, mark, möbler och annan utrustning till hushållet.

Margherita levde 13 år efter Francescos död. Hon dog 1423 vid 65 års ålder.

LÄS MER: Historia om relationer, kärlek och sex

LÄS MER: Kärlek under 3 000 år  [artikelserie]

LÄS MER: Medici - renässansens bankir

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka var Francesco och Margherita Datini?
     
  2. Nämn några utmaningar som de mötte i sin kärlekshistoria.
     
  3. Hur var Francesco Datinis köpmanspalats i Prato utformat, och vilka bekvämligheter hade det?
     
  4. Varför kände sig Margherita tvungen att lära sig läsa och skriva under sin tid med Francesco?
     
  5. Hur hanterade paret sin längtan efter barn?
     
  6. Hur påverkades Francesco och Margherita av pestens härjningar under deras tid i Italien?

Fundera på:

  1. Vilka likheter och skillnader ser du mellan Francesco och Margheritas relation, och moderna kärleksrelationer? 
     

 

FÖRFATTARE

Text: Peter Fowelin, SO-lärare och läromedelsförfattare

Senast uppdaterad: 11 april 2024
Publicerad: 10 april 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M
Musikalbild

West Side Story

I New Yorks West Side strider två gatugäng - The Jets och The Sharks - om makt och territorium....

SO-rummet bok
M
Romeo och Julia

Romeo och Julia

Sägnen om Romeo och Julia är troligen världens mest kända berättelse om kärlek. Historien hör hemma...

SO-rummet bok
M
Krigare

Hatkärlek

På 1100-talets Island levde Gunnar, en stor och stark hjälte som var oöverträffad i vapenhantering...

SO-rummet bok
M
Kärlekspar

Tristan och Isolde

Det har snart gått tusen år sedan sagan om Tristan och Isolde berättades för första gången. Den har...

SO-rummet bok
M
Kärlekspar

Catullus

Catullus var en romersk diktare och beundrare av den grekiska kvinnliga poeten Sapfo (som vi...

SO-rummet bok
M
Sapfo

Sapfo

Sapfo är en av de mest kända lyrikerna från antikens Grekland. Hon är samtidigt den första kända...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi

Historia om relationer, kärlek och sex

Historiens människor har ofta haft en annan syn på sexualitet och relationer än vad vi som svenskar har idag. Men...

Hi
Karta

Italiens historia

Fördjupa dig i Italiens historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna