Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden.
Koggar och andra fartyg i en nordeuropeisk hamn vid Östersjön under slutet av medeltiden.
Hansan skötte handeln på Östersjön
Under medeltiden ökade handeln bland Europas länder jämfört med tidigare. Men det fanns inga starka kungar som kunde skydda handeln. Därför gick köpmän ibland ihop i grupper för att få tryggare och billigare transporter. En sådan grupp var Hansan som bestod av köpmän från många tyska städer. De hjälpte varandra med all handel, särskilt runt Östersjön.
Hansan grundades på 1100-talet av tyska köpmän, men växte under 1300-talet till ett mäktigt handelsförbund mellan olika städer. Då sköttes nästan all handel på Östersjön av Hansan. De hade till och med en flotta med krigsskepp som användes för att kriga mot länder som hotade deras handel. Men de flesta av Hansans båtar var stora fraktfartyg som kallades koggar. De var byggda enbart för att transportera stora laster med varor.
ANNONS
ANNONS
Hansan handlade med varor som människor behövde i vardagen. Deras viktigaste vara var salt, som användes för att bevara (konservera) mat. De förde också med sig varor som öl, vete, bivax, tyger, glas, vin och kryddor.
Från Stockholm och andra svenska hamnar skeppades järn, koppar, timmer, pälsar, smör och torkad fisk till Lübeck som var den viktigaste hansestaden.
I slutet av medeltiden tappade Hansan makt. Flera av länderna runt Östersjön hade då blivit starkare och var nu mer intresserade av att sköta sin egen handel. Men Hansan fortsatte ändå att vara viktig för handeln till slutet av 1500-talet.
Bild: Stig Söderlind Karta som visar handelsvägar och hansestäder i Nordeuropa samt städer där Hansan bara hade kontor. De som bestämde i städerna, kontrollerade även handeln och kunde ta ut tull. Många av de största städerna runt Östersjön var hansestäder (städer som styrdes helt av Hansan). Den viktigaste var Lübeck där Hansans högkvarter låg. I många andra städer hade Hansan bara handelshus, där hade de mindre makt.
Tyskarna var viktiga för handeln i de svenska städerna
När Birger jarl grundade Stockholm 1251 tog han hjälp av köpmän från Hansan. Birger jarl ville stärka Sveriges ekonomi och få in mer pengar till statskassan. Han förstod hur viktig handeln var. Därför lovade han att de tyska köpmännen skulle slippa betala tull på sina varor i Sverige. Det gjorde att många av dem flyttade till Sverige och började handla här. De förde med sig nya idéer om handel och hur en stad skulle skötas och fungera. Allt detta hjälpte Sverige att växa ekonomiskt och utveckla landets städer.
Stockholm växte snabbt och blev vid sidan av Visby Sveriges viktigaste handelsstad. En stor del av de rikaste köpmännen i Stockholm var tyskar. Många tyskar flyttade även till andra städer som Visby, Kalmar, Söderköping, Skara och Åbo i Finland. De lärde svenskarna nya yrken och hantverk. Tyskarna hjälpte också till att utveckla gruvorna i Bergslagen (ett område med många gruvor i Mellansverige). Därför finns ortnamn som Garphyttan (”garp” betyder tysk) och Saxhyttan (från Sachsen i Tyskland).
Hansan var inte bara viktig för handeln, utan påverkade också språket. Många svenska ord som vi använder idag är från början tyska. Till exempel: betala, billigt, handel, mynt, rådhus och stad. Men också andra ord som visar vilka yrken tyskarna hade: bagare, borgmästare, köpman, skomakare, skräddare och slaktare.
Även många av våra svenska namn var från början tyska, som Hans, Henrik, Gertrud och Greta.
ANNONS
ANNONS
Handeln i Sverige
Under medeltiden flyttade många tyska köpmän och hantverkare till de svenska städerna. Handeln ökade och Sverige fick bättre kontakt med Europa. Nya yrken spreds och städer växte fram efter tyska förebilder med kyrkor, torg och rådhus. Fina varor som vin, tyger och kryddor kom hit. Samtidigt såldes stora mängder svenska varor som smör, kött, tjära, järn och koppar till andra länder.
Bönderna plöjde upp ny mark och jordbruket växte. Även gruvorna började användas mer än tidigare. Där bröts järn och koppar i stora mängder, särskilt i Falu koppargruva. Tyska köpmän investerade också i gruvorna.
Med pengarna från handeln kunde kungarna bygga slott och anställa soldater. Kungamakten blev starkare och det blev bättre ordning i landet.
Gruvor och bergsmän
Järnet var extra viktigt bland de varor som Sverige sålde till andra länder. Både järn och koppar bröts i gruvor, särskilt i Bergslagen. Där fanns stora skogar och mycket malm.
De som arbetade i gruvorna kallades bergsmän. Det var bönder som ägde gruvor tillsammans och arbetade med att bryta malm ur berget och smälta den till järn och koppar i stora ugnar. Bergsmännen var ofta rikare och hade mer att säga till om än vanliga bönder.
Järnet och kopparn såldes sedan till köpmän i städer som Västerås och Gävle. Därefter fraktades den till Stockholm och såldes vidare till andra länder.
Maktkamp i Norden under 1300-talet
1300-talet var en orolig tid i Nordens historia. Kungarna i de nordiska länderna hade ibland svårt att behålla makten och bråkade ofta med adeln. Vid mitten av 1300-talet var Magnus Eriksson kung i både Sverige och Norge. Han ville stärka kungamakten. Det gillade inte adeln som gjorde uppror och valde en ny kung - Albrekt av Mecklenburg, en släkting till Magnus. Albrekt kom från Tyskland och lät Hansan och andra tyskar få mycket makt i riket. Det ledde till nya bråk och inbördeskrig.
Till slut vände sig folket till drottning Margareta i Danmark för att få hjälp. Margareta erbjöds att bli drottning även över Sverige om hon kunde kasta ut Albrekt och hans tyska soldater. År 1389 skickade hon en dansk armé till Sverige som besegrade Albrekt. Drottning Margareta blev på så vis härskare över hela Norden.
Nu inleddes en ny tid i vår historia där Nordens alla länder styrdes av samma person. Om det kan du läsa i artiklarna om Kalmarunionens tid.
Ord och begrepp:
Adel: Rika och mäktiga personer som ofta ägde mycket mark och hade stor makt i samhället.
Bergslagen: Ett geografiskt område i Mellansverige som inte är ett eget landskap, utan sträcker sig över delar av flera landskap som Västmanland, Värmland, Dalarna och Närke. Området är historiskt känt för sin omfattande gruvdrift och metallindustri.
Bergsman: En bonde som arbetade i en gruva och ägde en del av gruvan.
Birger jarl: En mäktig man som grundade Stockholm vid mitten av 1200-talet.
Ekonomi: Hur pengar och handel fungerar i ett land.
Flotta: En samling med många båtar eller krigsskepp.
Hansan: Ett handelsförbund med köpmän från tyska städer som handlade runt Östersjön.
Handelsstad: En stad där mycket handel sker, ofta med andra länder.
Kogg: En sorts stor lastbåt som av Hansan för att frakta varor.
Maktkamp: När olika personer eller grupper bråkar om vem som ska bestämma.
Tull: En sorts skatt/avgift man betalar när man tar in varor i ett land.
Yrke: Ett arbete eller jobb som man har, till exempel bagare eller skräddare.
Uppgifter och frågor
Frågor på texten:
Varför gick köpmän ihop i grupper som Hansan?
Nämn några varor som Hansan handlade med.
Vad var en kogg?
Vilken stad var den viktigaste för Hansan?
Vad hände med Hansans makt i slutet av medeltiden?
Varför bjöd Birger jarl in tyska köpmän till Sverige?
Ge exempel på svenska städer där många tyskar slog sig ner.
Nämn några yrken som många tyskar arbeta med i Sverige.
Vilken gruva nämns som särskilt viktig i texten?
Vad kallades de bönder som arbetade med att bryta järn och koppar?
Vem var drottning Margareta och vad ville hon göra med Nordens länder?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Lars Ericson, Stockholms historia under 750 år, Historiska media, 2001 Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009 Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 2 - Från Birger jarl till Kalmarunionen, Bonnier Lexikon AB, 1994 Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003 Jan Melin m.fl., Sveriges historia - koncentrerad uppslagsbok, Prisma, 2003
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Artikelserie om
Sverige under medeltiden, del 2: Städer, handel, rättsväsen och politik
I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...
Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...
Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...
Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!
Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...
Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...
