Utan husdjur skulle vårt liv bli annorlunda, i varje fall när det gäller boskapsdjur, som ger både mat och kläder. Tänk på korna vars mjölk vi lägger beslag på och dricker eller gör ost och smör av. Vi äter dessutom nötboskapens kött. Annat kött vi äter i stora mängder kommer från grisar och kycklingar. Vi äter kanske inte ägg till frukost som farmor alltid gjorde. Men det är ägg i den frasiga omeletten och i den söta sockerkakan och i den chokladöverdragna glassen.
Och inte nog med att vi äter upp våra släktingar djuren. Av deras hudar skaffar vi skinn till jackor och skor och läder till sulor. Pälsverk gör oss varma och vackra. "100 procent ren ull" står det i tröjan.
Visst skulle alla kunna leva enbart på sådant som kommer från växtriket. Somliga människor gör så. En del därför att de anser att det är orätt att döda djur och äta upp dem eller döda dem för att vi vill ha deras vackra päls eller anser oss behöva deras skinn. Andra är vegetarianer därför att de tycker bäst om vegetabilisk kost och mår bra av den.
ANNONS
ANNONS
Men vi människor är konstruerade till allätare, precis som våra släktingar grisarna, som vi för övrigt i ökad utsträckning hämtar reservdelar från när vår egen kropp behöver sådana, så kallade transplantat.
Och låt vara att vi är tvåbenta rovdjur. Det finns ju en hel uppsättning fyrbenta rovdjur och många arter av rovfåglar och rovfiskar. Är djur som lever av rov omoraliska varelser? Borde vargen skämmas när han river ett får?
Vi människor uppehåller vårt liv genom att utsläcka annat liv: växtliv och djurliv.
Är vi alla överens om detta? Eller är det ett i sak osant konstaterande? Eller hör det till den sortens obehagliga sanningar som vi vill slippa höra?
Alla husdjur har vilda föregångare
Alla djur i våra hus är inte husdjur. Inte flugan som fastnar i smöret, trots att hon kallas husfluga, och inte mössen som kilat in i fritidshuset. Knappast heller en kråkunge, som vi tagit hand om och lyckats få tam.
Husdjur är sådana djur som under årtusenden har levt tillsammans med oss människor. Vi har förändrat dem så mycket att vi ibland knappast kan se att de är släkt med de vilda djur som är deras föregångare.
Alla hundar, från pekingeser till grand danois härstammar från vargungar som våra förfäder för 15 000 år sedan lyckades få tama. Den vanliga förklaringen är att människor under sina jakter dödade vargungarnas föräldrar och sedan tog med sig småvargarna som fick växa upp tillsammans med människorna på deras boplats och sålunda blev tamdjur.
Men det kan också ha gått till så att vargar har sökt upp människorna, eller rättare boplatsernas avskrädeshögar med fiskrens och andra godsaker. Samlivet - symbiosen - mellan djur och människa har gjort de vuxna vargarna halvtama, och deras ungar har tagit ett steg till och blivit tamdjur.
Det finns idag över 400 kända hundraser, ett resultat av förändringar som har pågått i 15 000 år.
Alla husdjur har sitt ursprung i vilda djurarter. De framavlade djuren har ofta drag långt från det vilda djuret. Från uroxen kommer till exempel sebu, dominerande nötkreatur i södra Asien och centrala Afrika, och svartvit mjölkko. Från vargen härstammar både en dvärghund som pekingesen och den 80 centimeter höga grand danois. Från djungelhönan kommer exempelvis dvärghönsen och den vita industriella värphönan.
Denna förändring, domesticeringen, har kallats "människans största och längsta djurexperiment".
ANNONS
Hundarna har sannolikt inte utvecklats från de storväxta nordiska arter av varg som vi har i Sverige, utan från sydligare, mindre och mer schakal-liknande vargar.
Alla tamdjur - kor, grisar, får, getter och höns - har alltså vilda släktingar. Eller har haft sådana, för det har hänt att de vilda släktingarna har dött ut. Människor utrotade till exempel uroxen, den vilda släktingen till våra kor. År 1627 dödade en tjuvskytt i Polen den siste uroxen.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Beskriv kortfattat hur boskapsdjur bidrar till människans konsumtion (förbrukning) av mat och kläder?
Vad är en möjlig anledning till att vissa människor väljer att vara vegetarianer?
Hur skiljer sig husdjur från vilda djur och vilka exempel ges i texten för att illustrera denna skillnad?
Vad används kornas mjölk till?
Vad menas med att människor är "konstruerade till allätare"?
Var härstammar alla hundar från enligt texten?
Vad kallas processen där vilda djur förändras över tid för att bli husdjur?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Keith Thomas m.fl., Människan och naturen, Ordfront, 1988 Eric Norrman, Svenskarna och deras husdjur - Resursanvändning från forntid till nutid, LT:s förlag, 1981 Janken Myrdal och Sabine Sten, Svenska husdjur från medeltid till våra dagar, Nordiska museet, 1994
FÖRFATTARE
Text: Lars Hildingson, historielärare och läromedelsförfattare
Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden...
I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...
Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...
Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...
Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!
Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...
Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?
Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an etik och moral och går mer specifikt igenom några olika normativa etiska teorier: pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik. Här berörs också dygdetiken.
