Synen på män och kvinnor inom rättssystemet och äktenskapet

klocka
Lästid 10 minuter
S
Artikel

Män och kvinnor - olika ställning inom rättssystemet

I det på uppenbarelsen vilande rättssystemet (sharia) har män och kvinnor olika rättslig status. Detta betyder att de inte är lika inför lagen. Inom islamisk rätt är alltså förhållandet mellan män och kvinnor olika både vad det gäller skyldigheter och rättigheter i samhället. Teologiska beskrivningar av förhållandet mellan könen liknar i stort de som finns inom judendomen.

ANNONS

ANNONS

Generellt kan man säga att män betraktas som en grad högre än kvinnor, eftersom de är familjens överhuvud och det är på dem plikten att försörja familjen vilar. Det medför i teorin att om en kvinna skaffar sig ett arbete utanför hemmet behöver hon inte använda sina personliga inkomster till familjens försörjning. De flesta muslimer lever dock i fattiga länder och det en kvinna kan bidra med används också till familjens försörjning.

I många muslimska länder innebär familjers patriarkala strukturer även att kvinnor undertrycks. Det kan vara värt att notera att i de flesta muslimska länder finns en sekulär lagstiftning och sharia-rätt har framför allt påverkat utformningen av familjelagstiftningen. Det religiösa rättssystemet kan också påverka hur såväl stater som enskilda troende muslimer förhåller sig till frågor som rör mänskliga rättigheter. Ett exempel är just tanken på jämställdhet mellan könen, något som vissa religiöst lärde inte accepterat och inte heller stater som Iran och Saudiarabien. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det i muslimska länder finns aktiva kvinnorörelser som verkar för jämställdhet, och att sätta likhetstecken mellan muslimska män och kvinnoförtryck är fel.

Arvsreglerna är olika för män och kvinnor. De står i allt väsentligt att finna i Koranen, framförallt i sura 4. Vid arv tilldelas släktingar fasta delar av arvet enligt ett reglerat system. Lagarna förutsätter ett patriarkaliskt samhälle och gynnar i arvsfrågor den manliga sidan av släkten som, enligt rätten, också har ansvaret för familjens försörjning.

Islamiska reformrörelser har under senare år hävdat att arvsreglerna kan ses som en förbättring för kvinnor i den historiska situation som rådde när islam framträdde. I rörelsernas resonemang krävs en annan tolkning i vår tid - en jämlik fördelning av arv.

Det är stora skillnader på kvinnors status och situation inom det enorma geografiska område som den muslimska världen utgör. Det blir tydligt om man jämför en muslimsk överklasskvinnans liv i Kairo med hur livet gestaltar sig för en fattig kvinna från landsbygden i östra Turkiet eller hur en muslimsk kvinna kan leva i Sverige. En annan aspekt är att mångfalden av tolkningar på specifika områden idag har medfört att sharia - tydligare än tidigare - blir till något lokalt, dvs, en tolkning av sharia gäller för ett begränsat geografiskt område.

En fråga som aktualiserats under de senaste åren är relationen mellan islam och hedersrelaterat våld. Frågor om våld mot kvinnor har diskuterats i flera muslimska länder och är alltså inte aktuella bara i Sverige. Även internationella människorättsorganisationer har drivit kampanjer mot våld mot kvinnor. Kontroll av kvinnor, sexualitet och tankar om att bevara en kultur eller ett samhälle kan motiveras utifrån religiös ideologi. På det sättet kan religionen ses som att den bidrar till att bevara samhällsstrukturer som accepterar våld mot kvinnor. I vissa fall har de som utfört hedersmord även refererat till den religiösa traditionen för att rättfärdiga sina handlingar. I flera andra fall har de inte gjort det. Bland muslimska lärde finns både de som stöder bevarandet av en struktur som bejakar våld mot kvinnor och de som är motståndare till våld och förespråkar ett jämlikt samhälle. I Iran är det t.ex. tillåtet enligt lag för en man att döda sin hustru om han finner henne i sexuellt umgänge med en annan man. I andra muslimska länder är detta inte tillåtet.

I de senaste årtiondenas debatter om hur islam ska tolkas har diskussionen om kvinnors status varit en viktig fråga och frågor om jämlikhet mellan könen har diskuterats flitigt. Ett resultat av debatten är att det blir allt svårare för religiöst lärde att vara könsblinda och ignorera frågor som rör t.ex. våld mot kvinnor.

ANNONS

ANNONS

En muslimsk syn på äktenskap

Äktenskapet kan ses som en plikt bland muslimer. En kvinna kan inte gifta sig med en icke-muslim, eftersom barnen skulle tilldelas mannens religion. För män är det möjligt att gifta sig med icke-muslimska kvinnor, då deras barn blir muslimer. Dock har några religiöst lärde i ett uppmärksammat fall från år 2002/2003 gett en europeisk kvinna som konverterat till islam rätten att fortsätta vara gift med en icke-muslimsk man. Detta beslut i form av en fatwa (ett svar från en lärd i muslimsk rätt, red. anm) har vållat mycket diskussion bland olika grupper av praktiserande muslimer. I anslutning till diskussionen om hur sharia-rätten kan ta sig lokal form har denna fatwa setts som en regel för europeiska muslimer.

Den religiösa traditionen ger en muslim möjlighet att äkta fyra hustrur. Det finns dock ett villkor, han ska behandla dem lika. Det sistnämnda betyder för många idag att en man bara ska ha en hustru, eftersom de ser det som omöjligt för mannen att bemöta fyra hustrur likvärdigt.

Äktenskapet betraktas i regel som ett privaträttsligt kontrakt, som regleras av den religiösa lagen. Förfarandet har rötter i förislamisk tradition, speciellt från det semitiska stamsamhällets traditioner. Inför äktenskapet förhandlar brudgummen med en representant för brudens familj. Representanten brukar vara brudens far eller hennes närmaste manliga släkting. Den viktigaste förhandlingsfrågan är brudpenningens storlek.

Unga kvinnor i städernas medelklassfamiljer kan idag påverka valet av partner och deras möjligheter att själva finna män som de vi gifta sig med är stora. För unga i muslimska länders storstäder skapar t.ex. utbildning kontaktytor där män och kvinnor kan mötas.

Det finns tre krav - med vissa variationer- som ska vara uppfyllda för att äktenskapet ska anses som giltigt enligt traditionen:

  1. Båda parters samtycke.
     
  2. Ett avtal som specificerar brudpenningen.
     
  3. Undertecknande av äktenskapskontraktet i två vittnens närvaro. Vittnena ska närvara av fri vilja och kan antingen bestå av två män eller en man och två kvinnor.

Enligt islamisk rätt är alltså äktenskapet en enkel procedur. Det betraktas som legalt när kvinnan har accepterat mannens erbjudande om äktenskap. Men i dagens samhälle finns det ytterligare omständigheter att beakta när äktenskap ingås. En kan vara att bruden ska uppnå en viss ålder.

Det är inte ovanligt att man gör tillägg till avtalet, t.ex. att mannen inte ska gifta sig med ytterligare någon kvinna eller att kvinnan ska ha rätt att begära skilsmässa.

Ett problem i muslimska länder idag, speciellt i Mellanöstern, är de stora kostnaderna för bröllopsfest och brudpenning. Hälften av brudpenningen betalas ut vid bröllopet och kan disponeras av kvinnan på det sätt hon önskar. Den andra halvan kan t.ex. deponeras i bank och tillfaller henne vid en eventuell skilsmässa eller om mannen dör. Brudpenningen är ett slags försäkring eller pension som garanterar att kvinnan "tas om hand" även om mannen dör eller tar ut skilsmässa - dvs väljer att inte längre sörja för hustruns försörjning. Om däremot kvinnan begär skilsmässa återgår brudpenningen till mannen och hans familj.

ANNONS

ANNONS

I flera muslimska länder har regimer försökt minska brudpenningens betydelse och bl.a. lagstadgat om dess storlek. Dessa lagar kringgås ofta av familjerna genom att bruden blir ägare till hemmet eller att brudgummens familj ensam bekostar ett hus som byggs till familjen. Många familjer har inte råd att betala brudpenningen till mer än ett giftermål. De tvingas alltså välja att satsa sitt kapital på en av sönerna.

Männens rätt till skilsmässa är obegränsad, även om det räknas som klandervärt att utnyttja denna rätt. Koranen beskriver hur skilsmässa ska gå till i kapitel 2:226-237.

Skilsmässan kan ske på olika sätt. En vanlig form är "förskjutandet". Även detta enkla skilsmässoförfarande kan ske på något olika sätt, men en vanlig procedur är att en man ska förskjuta en kvinna tre gånger. Ibland kan han uttala alla tre förskjutandena vid ett och samma tillfälle. Detta är ej helt accepterat. Det bör gå en viss tid mellan de olika förskjutandena, för att ge tillfälle till eftertanke och till medling mellan de båda parterna.

I de flesta muslimska länder ökar antalet skilsmässor idag. Det har tolkats som ett resultat av att traditionella värden och normer kommer i kläm i mötet med modernitet, i form av t.ex. andra värderingar om förhållandet mellan könen, och en allt mer ansträngd ekonomisk situation för många familjer.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur påverkar den patriarkala strukturen i många muslimska länder kvinnors rättigheter och möjligheter?
     
  2. Beskriv hur arvsreglerna skiljer sig mellan män och kvinnor inom islam.
     
  3. Ge exempel på hur kvinnorörelser i muslimska länder arbetar för jämställdhet.
     
  4. Vad är hedersrelaterat våld och hur diskuteras det inom muslimska sammanhang?
     
  5. Vilka tre krav måste uppfyllas för att ett äktenskap ska anses giltigt enligt islamisk tradition?
     
  6. Vad är brudpenning och hur har regler kring den förändrats eller diskuterats i muslimska länder?
     
  7. Ge några exempel på hur kvinnors livssituation kan variera inom den muslimska världen.
     

 

M  LÄS MER: Islam

L  LÄS MER: Koranen

S  LÄS MER: Sharia - lagen

S  LÄS MER: Sharia - ett på uppenbarelsen vilande rättssystem

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.



Litteratur:
Leif Stenberg och Jonas Otterbeck (red.), Islamologi : studiet av en religion. Carlsson, 2012
Birgit Schaebler och Leif Stenberg (red.), Globalization and the Muslim world : culture, religion, and modernity. Syracuse University Press, 2004
Koranen, i översättning av Muhammad Knut Bernström. Stockholm, 1998
Koranen, översatt av K.V. Zetterstén. 2:a uppl. Stockholm, 1979
Mikael Nordberg, Profetens folk. Stat, samhälle och kultur i islam under tusen år. Stockholm, 2001

FÖRFATTARE

Text: Leif Stenberg, professor i islamologi, Institute for the Study of Muslim Civilisations, Aga Khan University
Webbplats: Dr Leif Stenberg, Institute for the St​udy of Muslim Civilisations
Wikipedia: Leif Stenberg

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025
Publicerad: 17 februari 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Matregler inom islam

M
halal vs haram
av: Leif Stenberg
2023-09-30
klocka Lästid 6 minuter

Islam är i högsta grad en levande religion som hela tiden tolkas och nytolkas i alla de länder där muslimer försöker leva efter sin religions bud. Detta gäller inte minst islams matregler - tolkningar av vad som är haram (förbjudet) och halal (tillåtet)...

+ Läs mer

Islams gudssyn och kärna

S
av: Lennart Koskinen m.fl.
2022-09-12
klocka Lästid 8 minuter

Ordet islam kommer från ett arabiskt ord som betyder "underkastelse" eller "överlämnande". En anhängare av religionen kallas en muslim (härlett ur samma arabiska ord), dvs en person som "överlämnat sig" åt Allahs/Guds vilja. Gud stiftar lagarna, både för privatlivet och samhället. Gud äger allt. Människan förfogar över sina ägodelar endast som Guds ställföreträdare. I och med detta har Gud fastställt hur det sociala, politiska, ekonomiska och kulturella livet ska fungera...

+ Läs mer

Mekka - världens centrum

M
av: Lennart Koskinen m.fl.
2022-09-10
klocka Lästid 12 minuter

För muslimer är staden Mekka (eller Mecka) i Saudiarabien världens centrum. I Mekka föddes Muhammed. Här fick han sin kallelse till profet och de första uppenbarelserna. Det är mot Mekka man vänder sig fem gånger om dagen för bön, och när man dör begravs man med ansiktet vänt mot staden. De flesta muslimer drömmer om att få besöka staden. Varje år reser ca två miljoner människor till Mekka för att utföra de ceremonier som religionen ålägger dem. Resan till Mekka utgör en av de fem religiösa plikterna, vallfärden...

+ Läs mer

Sufismen - islams mystik

S
av: Leif Stenberg
2021-09-16
klocka Lästid 5 minuter

Det arabiska ordet som betecknar islams mystik är tasawwuf. Denna form av fromhet brukar också kallas för sufism. Det är inte en rörelse separerad från sunni- och shiaislam, utan en muslim kan mycket väl vara sufi och sunni- eller shiamuslim samtidigt. Även om Muhammed inte kan sägas ha varit främst asket eller mystiker anses inom sufism att det asketiska idealet är en del av islam från början...

+ Läs mer

De fem pelarna - grunden för islams religionsutövning

S
av: Leif Stenberg
2021-09-15
klocka Lästid 12 minuter

De grundläggande plikterna en muslim ska utföra mot Gud är kända som islams fem pelare. De är en viktig del av handlingsmönstret som islam tillhandahåller. I Koranen nämns bönen och fastan ofta. De fem pelarna (som en grund för tron) är däremot inte omnämnda och kan ses som en senare utveckling av läran som har stöd i hadithsamlingarna. De fem pelarna ska ses som krav på muslimen i hans eller hennes religionsutövning...

+ Läs mer

Sharia - ett på uppenbarelsen vilande rättssystem

S
av: Leif Stenberg
2021-08-20
klocka Lästid 19 minuter

Det islamiska rättssystemet började utformas på 700- och 800-talen. Under århundradena har sharia formats i samspel med dels utvecklingen inom olika samhällen, dels tagit något olika skepnad beroende på tid och plats. Sharia finns inte i form av en lagbok utan i en rad olika texter, handböcker och samlingar. En grundtanke är att sharia ska vara ett system av regler som ger en muslim vägledning gällande religiösa förhållanden, samhällsliv, familjerätt och privatliv. Regelsystemet har genom tiderna utvecklats åt något olika håll. Det finns olika rättsskolor (eller s.k. riter) inom islam. En viktig poäng är att det inte är en fast ”lag”, utan ett rättssystem som avser att ge den enskilde muslimen en väg att följa i livet. De senaste århundradenas snabba samhällsutveckling har medfört att antalet tolkningar av sharia har ökat. Idag har de flesta länder med en muslimsk majoritetsbefolkning ett rättsväsende som utformats genom lagar, domstolar och rättspraxis, det vill säga som inte byggts på religion. Islam kan dock influera lagstiftningen, speciellt på familjerättens område.

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Re

Sharia - lagen

Efter Muhammeds död år 632 växte rättssystemet för den muslimska världen fram och tog fast form. På 900-talet...

Re

Islams grunder

Allmänt om islam. Här hittar du fakta om islams troslära, seder och utövande i stora drag.

Relaterade taggar

Re
Neutral genussymbol

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Fastemånaden ramadan

av: Mattias Axelsson
2021-04-20

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om den muslimska fastemånaden ramadan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Att jämföra religioner (fördjupning)

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-15

I det här fördjupningsavsnittet (20 min) berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Ramadan och Eid al-Fitr

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-06-08

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den muslimska fastemånaden ramadan och den efterföljade festen Eid al-fitr.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Islams fem pelare

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-25

Julia, Kristoffer och Mattias går igenom islams fem pelare.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Muhammed och Jesus - likheter och skillnader

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-30

Mattias, Julia och Mattias pratar om centralgestalterna i de två största världsreligionerna - Muhammed och Jesus. Vilka likheter och skillnader finns?

+ Lyssna