Louis de Geer (1587-1652) var en affärsman från Nederländerna och en av 1600-talets stora industriledare. Han började sin bana som handelsman i Amsterdam där han specialiserade sig på vapen och andra krigsförnödenheter.
De Geer hade tidigt nära kontakt med Sverige och flyttade definitivt från Nederländerna 1641, då han också introducerades på Riddarhuset.
Han gjorde under sina senare år stora insatser för den svenska krigföringen, bland annat genom lån till kronan så att den under kriget med Danmark 1643-1645 kunde utrusta en flotteskader i Nederländerna.
De Geer var redare (ägare till handelsfartyg), industriman och bankir. Av kronan arrenderade han Finspångs bruk i Östergötland samt ett antal bruk i Uppland, som han så småningom skulle köpa. Hans viktigaste företag skulle dock ligga i Norrköping som utgjorde centrum för hans verksamhet.
Genom de Geer och övrig vallonsk invandring importerades kapital och kunnande till Sverige. En förbättring av stångjärnsproduktionen medförde att Sverige kunde bygga upp en egen vapenindustri. Sverige blev pionjär (föregångare) vad gäller tillverkningen av gjutna järnkanoner, s.k. stycken, och kunde så småningom bli en betydande vapenexportör. Ett antal styckebruk anlades från Småland i söder till Uppland i norr, t.ex. Finspång, Julita, Nävekvarn och Åkers styckebruk.
LÄS MER: Valloner
LÄS MER: Järnhantering
LÄS MER: Vallonernas betydelse för svensk järnindustri
LÄS MER: Bergsbruk och skogsbruk i 1700-talets Sverige
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
