Buddhismen är inte bara en religion och filosofi utan har också genom sin estetik satt prägel på de länder där den finns integrerad i kulturtraditionen. I Syd- och Ostasiens konst, litteratur och arkitektur återfinns en buddhistisk prägel.
Denna åttafaldiga väg omfattar:
I sin rena form saknar buddhismen föreställningar om gudar och tron på frälsare. Buddhas liv och undervisning utgör det exempel som hans anhängare ska använda för inre rening och för att liksom läraren nå upplysning.
Det är genom sina handlingar, inte sin tro, som buddhisten befriar sig från sin ofullkomlighet. Genom egna ansträngningar, etiska handlingar, meditation och ett kärleksfullt sinnelag kan buddhisten befria sig från egoismen. Det hindrar emellertid inte att buddhister i Asien, särskilt i Kina, ändå har integrerat ett stort antal gudar i sina världsbilder.
Det har under tidernas lopp utvecklats flera riktningar eller traditioner inom buddhismen. Man brukar främst urskilja två buddhistiska skolor: theravadabuddhismen och mahayanabuddhismen.
Förenklad karta som visar de buddhistiska huvudriktningarnas utbredning i Asien.
Theravadabuddhismen ("de äldstes skola") utvecklades efter Buddhas död. Den kallas ibland i litteraturen också för hinayanabuddhism ("den mindre vagnen"), en etikettering som emellertid av theravadaanhängarna uppfattas som missvisande.
Theravadabuddhismens läror finns samlade i skriftsamlingen Tripitaka "de tre korgarna" (på pali Tipitaka). Den består, som namnet antyder, av tre delar: Vinayapitaka (munkdisciplinens korg), Sutrapitaka eller Suttapitaka (lärotalens korg) samt Abhidhammapitaka (lärotilläggets korg). De två senare finns översatta till svenska.
Theravadabuddhismen förekommer traditionellt i Sri Lanka, Thailand, Myanmar (Burma) och Kambodja.
Med mahayanabuddhismen ("den stora vägen") fick buddhismen under det första århundradet efter vår tideräknings början en ny dimension, i det att Buddha betraktades som kosmisk, evig och gudomlig.
Mahayanabuddhisterna erkänner större delen av Tripitaka men har också sina egna skrifter. Den viktigaste är Den fullkomliga lagens lotus, vanligen kallad Lotussutran. I denna förhärligas Buddhan och framställs som en världsupplysare från vars panna utgår en ljusstråle riktad mot världen och världsalltet.
Det var också med uppkomsten av mahayanabuddhismen som de första buddhabilderna började framställas. Tidigare hade man enbart använt symboler, bl.a. hjulet som symboliserade lärans hjul.
Mahayanabuddhismen förekommer i Mongoliet, Tibet, Bhutan, Kina, Vietnam och Japan.
Lamaism
Den variant av mahayanabuddhism som utövas i Mongoliet, Burjatien, Bhutan och Tibet brukar benämnas lamaism. Det är en fromhetsriktning som också är känd som vajrayana. Den ser sig som den mest fullständiga formen av buddhism, som innefattar theravadabuddhismens klosterorganisation och disciplin, rnahayanabuddhismens filosofi och psykologi samt vajrayanas specifika meditationsmetoder. Klosterväsendet är mycket utbyggt inom lamaismen och en stor del av befolkningen har tidigare varit knuten som munkar till klostren.
Lamaismen kännetecknas också av sin lära om bodhisattvan, dvs en varelse som efter att ha nått nirvana av egen vilja återvänder till människorna för att hjälpa dem. Dalai lama, men också andra lamor, är en bodhisattva som återföds och återvänder till den ställning de hade i sitt förra liv.
Lamaismen består av fyra huvudskolor, nämligen nyingma, sakya, kagyii och gelug. Den sistnämnda grundades på 1300-talet och kännetecknas av sträng disciplin och en betoning på studier. Dalai lama tillhör denna skola. Den så kallade tibetanska dödsboken - Bar do thos grol - tillkom på 1300-talet och utgör en viktig skrift inom den lamaistiska Rning ma pa-skolan. Boken, som också finns översatt till svenska, har de senaste årtiondena fått betydelse för buddhistiskt intresserade och nyandliga grupper även i Europa.
Zenbuddhism
Den japanska formen av buddhism brukar kallas zenbuddhism och kommer ursprungligen från Kina. Den första japanska zenskoIan, Rinzai, grundades i slutet av 1100-talet av Eisai. Den fick främst genomslag bland japanska krigare. I mitten av 1200-talet grundade den japanske adelsmannen Dogen emellertid ytterligare en zenskola, Soto.
Zenbuddhismen betonar meditationens roll för en omedelbar och plötslig insikt (satori) i tingens natur. Denna insikt når man genom att följa en sträng disciplin. Soto betonar särskilt zazen, stillasittande meditation. Dogen menade att insikt inte kunde vinnas genom strävan. Insikt är ett tillstånd hos den upplyste. Däremot är intellektuella ansträngningar ett hinder, likaså fromma gärningar och religiösa ritualer.
Inom zen spelar också estetiska aspekter en viktig roll, något som exempelvis uttrycks genom den utvecklade japanska teceremonin.
LÄS MER: Buddhismen
LÄS MER: Buddhismens grunder
LÄS MER: Buddhismens historia
LÄS MER: Olika riktningar inom buddhismen
LÄS MER: Zenbuddhism
LÄS MER: Lamaism
Frågor till texten:
Text: Ingvar Svanberg, forskare och lärare inom etnologi och etnobiologi vid Uppsala universitet.
Enligt traditionen grundades buddhismen av Siddharta Gautama, en fursteson som levde i norra Indien...
Buddhismens lära betonar att det främst är genom etiska handlingar (karma) som buddhisten kan nå upplysning (nirvana)....
Efter Buddhas död utbröt tvister mellan hans lärjungar om hur man skulle tolka läran. Med tiden blev åsiktsskillnaderna...
Zenbuddhismen finns framförallt i Japan och betonar mycket starkt meditation som en väg till befrielse (satori). "Zen"...
Lamaism, eller tibetansk buddhism som den också kallas, växte fram i Tibet på 600-talet e.Kr och är en speciell form av...
Julia, Mattias och Kristoffer ger en kortfattad presentation av Siddharta Gautama (Buddha) och vad han lärde ut, det som blev buddhism.
I det här fördjupningsavsnittet (20 min) berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.
Julia, Kristoffer och Mattias diskuterar de fem världsreligionernas gudsuppfattning. Hur ser man på Gud inom de monoteistiska religionerna: judendomen, kristendomen och islam? Vilken gudsuppfattning råder inom hinduismen? Och tror man på gudar överhuvudtaget inom buddhismen?
