Alexander den store var bara 33 år gammal när han dog, men hade redan då hunnit göra sig till härskare över det största rike världen skådat. Alexanders makalösa militära framgångar på slagfälten, politiska betydelse för den antika världen och hans tidiga död, har fascinerat många genom tiderna.
Alexander den stores armé var dåtidens kanske mest effektiva krigsmaskin. Med sin armé besegrade Alexander storkungen Dareios III och erövrade det mäktiga perserriket.
Alexander den store dör
År 323 f.Kr
Det är en varm kväll i början av juni, i staden Babylon. I palatset som en gång byggdes av kung Nebukadnessar II ligger den grekiske kungen Alexander III, som kommer att gå till historien med epitetet ”den store”. Han har hög feber. I snart tio dagar har han varit sjuk, och nu går ryktet att han är döende.
Genom rummet där kungen ligger, så svag att han inte kan tala, defilerar tusentals soldater. Det är Alexanders veteraner, krigarna som i mer än 13 år har tågat med honom, de som under hans ledning har erövrat hela den kända världen och en stor del av den tidigare okända. Nu vill de se honom med sina egna ögon en sista gång.
ANNONS
ANNONS
Hellenism
I samband med Alexander den stores erövringar spreds den grekiska kulturen över stora delar av Främre Orienten där den blandades med orientaliska traditioner och idéer. Denna blandkultur kallas hellenism.
En efter en passerar de framför den döende kungens bädd, sammanlagt kanske så många som 10 000 man. Alexander orkar inte säga något, utan får kämpa för att ens lyfta sitt huvud. Men i hans ögon syns det att han känner igen var och en av dem som går förbi. Åtminstone sägs det så.
Soldaterna i sin tur kan knappt behärska den sorg och förvirring som de känner när de ser sin kung ligga där, kraftlös. Han skulle ju vara odödlig. Han hade överlevt oräkneliga strider och flera livshotande skador. Skulle han då kunna dö så här snopet, i fred, av någon futtig sjukdom, ännu så ung?
Skapade ett enormt rike
Alexander den store är bara 33 år gammal, men har redan gjort sig till härskare över det största rike världen skådat. Hans soldater har följt honom från Grekland eller närmare bestämt från det makedonska rike som hans far Filip II byggt upp. Efter ett kort fälttåg kuvade han de andra grekiska staterna, som trodde att den då 19-årige Alexander var för svag för att behålla kontrollen. Sedan tågade han mot Persien, Greklands arvfiende sedan många hundra år, där han gång på gång ställdes inför ett jättelikt imperiums överlägsna arméer. Men genom en kombination av nästan osannolik tur och en enastående militär förmåga besegrade han alla sina fiender. Hela det persiska riket erövrades, och skatter som i generationer hade samlats i dess stora städer - Babylon, Persepolis och andra - föll i grekernas händer.
Karta över Alexander den stores rike som sträckte sig från de östra delarna av Medelhavet österut ända fram till Indien.
I skydd av dessa erövringar lät Alexander, som haft ingen mindre än Aristoteles själv som lärare, sprida grekisk kultur och vetenskap till alla hörn av den kända världen. Inte minst grundade han mängder av städer, bland andra Alexandria i Egypten, som kom att bli en av den antika världens viktigaste. Den blandkultur som idag går under namnet hellenism växte fram, rotad i en självklar övertygelse om den grekiska kulturens överlägsenhet.
ANNONS
ANNONS
Storhetsvansinne ledde till myteri
Men dessa nästan osannolika segrar var inte nog. Alexander ville erövra allt under solen. Han drömde om att föra sin armé så långt österut att han nådde världens bortersta gränser. Därför tågade han in i Centralasien, in i dagens Afghanistan, och sedan vidare till Indien. Även där segrade han, gång på gång, och det var först efter att hans armé hotat med myteri som han gick med på att avbryta marschen österut. Soldaterna hade fått nog av de ändlösa strapatserna och ville hem för att njuta av sina triumfer. Dessutom hade de fått nog av Alexanders växande storhetsvansinne, hans ”ogrekiska” vana att låta sig hyllas som en gud.
Men nu, då han ligger döende, tänker ingen på de konflikter som varit. Istället tågar soldaterna genom kungens rum, överväldigade av sorg. Det rike som Alexander skapat under dessa korta år är en skakig konstruktion, det inser alla. Att härska över så vidsträckta territorier kräver en strikt hierarki, med en självklar ledare i toppen. Alexander själv har varit en sådan. Men vad ska hända nu, när han är borta?
Teorier kring Alexanders död
Exakt vad som orsakat den unge kungens sjukdom är oklart. De antika källorna talar om att han fick feber efter att ha supit för länge med sin nära vän Menidas. Att dricka intensivt var en självklar del av den makedonska hovkulturen, och Alexander ska ha haft en särskilt uttalad förkärlek för att dricka sig redlös. Kanske var han dessutom tröstlöst sorgsen efter att hans nära vän och vapenbroder Hefaistion, som kan ha varit hans älskare, hade dött? Eller så blev han förgiftad?
Kanske överdoserade han på en medicin gjord på julros eller smittades med malaria, tyfus, eller West Nile-feber, eller lungsäcksinflammation? Mängder av teorier har lagts fram genom åren, men ingen är särskilt övertygande.
Bara en sak är säker - någon gång mellan den 10 och 11 juni år 322 f.Kr dog Alexander den store.
Alexanders imperium delades upp
Alexander ska ha vägrat att utnämna en efterträdare. När hans närmaste män frågade honom vem som skulle ta över efter honom svarade han bara ”den bäste”.
ANNONS
ANNONS
Svaret innebar startskottet för de sönderslitande krig som snart följde, då hans tidigare generaler gjorde upp om makten över de områden som erövrats. Snart föll Alexanders välde sönder. Grekiskättade dynastier inrättades på flera håll, inte minst i Egypten, där ättlingar till en av hans närmaste män, Ptolemaios, skulle styra ända fram till den berömda drottningen Kleopatras dagar. Senare tog det romerska riket över, i de västra delarna av väldet, och behöll kontrollen mer eller mindre fram till den arabiska expansionen efter ett årtusende av grekisk-romersk kulturdominans på Medelhavets östra och sydöstra kuster.
Lämnade en förändrad värld efter sig
Något direkt grekiskt imperium blev alltså inte följden av Alexander den stores alla krig. Men han lämnade en på många sätt förändrad värld efter sig. Inte minst skulle hans personliga bedrift inspirera många efterföljare att försöka leva på samma sätt som han. Att redan som ung erövra världen och sedan dö, innan ålder gjorde en svag och trött; att brinna het som en låga, inte länge, men intensivt.
Varför gjorde Alexander den stores soldater myteri i Indien?
Vad vet vi egentligen om vad som orsakade Alexanders död?
Analysera och redogör kortfattat för hur Alexander den stores erövringar kom att förändra den dåtida antika världen kring östra Medelhavet och Främre Orienten.
Ta reda på:
Nämn några filmer och skönlitterära böcker som handlar om Alexander den store.
Fundera på:
Hur framställs ofta Alexander den store ofta i facklitteratur, skönlitteratur och film? Hur upplever du som läsare eller tittare honom? Saknas det några perspektiv kring hans person och gärningar tycker du (vid en snabb källkritisk överblick)?
VILL DU VETA MER? Läs Alexander den store av Bengt Liljegren (2005).
Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria. Bokens webbplats
I fokus första avsnitt handlar om atensk demokrati. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad ordet demokrati betyder och hur den atenska demokratin fungerade. Var det verkligen demokrati i antikens Aten?
