M

Katarina Taikon kämpade för romers rättigheter

Katarina Taikon fick inte gå i skolan, men blev känd författare och kämpade för romernas rättigheter i samhället. Hon skrev böckerna om Katitzi. Böckerna bygger på hennes egna upplevelser.
Bild:

Katarina Taikon. Foto: Ilgars Linde, 1953.

Inte folkbokförd på fast adress

Har du läst någon av Katitzi-böckerna? De är skrivna av Katarina Taikon, och berättelserna bygger mycket på hennes egna upplevelser.

Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter. Tillsammans med samer, judar, finnar och tornedalingar har de levt i det som vi idag kallar Sverige – i många hundra år.

Katarina Taikon föddes 1932, i ett romskt läger. Hon gick inte i skolan som barn, trots att vi har haft skolplikt i Sverige sedan 1842. För att gå i skolan behövde barnet vara folbokförd och ha en fast adress, annars hade inte kommunen något ansvar för att ordna skola. Samma sak gällde rösträtten. För att få rösta i val var du tvungen att ha en fast adress, annars stod du inte med i röstlängden.

Katarina Taikons föräldrar var kringresande. Det var mycket vanligt att romer var det på den tiden, bland annat för att de inte fick stanna på en och samma plats. Ofta var det kommunen som satte stopp, eller personen som ägde marken. Många i Sverige hade fördomar, och många regler i samhället var diskriminerande mot romer. Som regeln om fast adress för att få gå i skolan eller rösta till exempel.

Bild:

Romskt läger i södra Stockholm. Foto: Berggren, Aftonbladet, 1958.

Arbetade hårt för att förbättra romernas situation i Sverige

Det har bott romer i Sverige sedan 1500-talet. Trots det var det först på 1950-talet som svenska romer också blev svenska medborgare. Då började samhället långsamt att arbeta för att förbättra romernas situation. I Stockholm började kommunen arbeta för att romerna skulle bli bofasta, och inte längre bli ivägkörda och tvingade att flytta från plats till plats.

Katarina Taikon arbetade hårt för att förbättra romernas situation i Sverige. Hon pratade med ministrar, hon ordnade demonstrationer och skrev en bok om sina erfarenheter av att växa upp och leva som rom i Sverige. Men förändringarna gick långsamt. Mycket av rasismen och diskrimineringen levde kvar i samhället. Katarina Taikon började tappa hoppet att situationen någonsin skulle bli bra. Men så fick hon en idé:

Bild:

Sveriges första skola för romer i familjen Taikons tält. Foto: Ericsson, Svenska Dagbladet, 1943.

Skrev ungdomsböcker som berörde och påverkade

1969 kom den första boken om Katitzi – den romska flickan som lever i Stockholm och känner, tänker och vill ungefär samma saker som andra barn i hennes ålder. För första gången i Sverige berättade en romsk författare hur det är att vara rom. Böckerna blev snabbt populära. De första tio åren lånades de ut 400 000 gånger på bibliotek runtom i landet!

Böckerna bidrog till att minska de rasistiska fördomarna mot romer. Katarina Taikon fick en hjärnblödning 1982 och föll i koma. Hon vaknade aldrig mer, och dog 1995.

Romer diskrimineras fortfarande i Sverige, och fördomarna är inte borta. För några år sedan avslöjade tidningar att polisen hade ett olagligt register över romer i Sverige, trots att nästa alla i registret aldrig hade gjort något olagligt.
 

Uppgifter och frågor

  1. Varför fick romska barn inte gå i skolan?
     
  2. Vad gjorde Katarina Taikon för att förbättra romers rättigheter? Ge två exempel.
     
  3. Varför har Katitziböckerna betytt så mycket för att förbättra situationen för romer i Sverige, tror du?

 

Text: Martin Nyblom, redaktör och pedagog på Stockholmskällan
Webbplats: Stockholmskällan
 


Publicerad: 08 augusti 2018