Källor och spår efter vikingatiden
Runstenarna berättar
Vikingarna skrev inga böcker eftersom de inte hade papper eller bläck. Istället ristade de texter med runor på sten. Att rista i sten var ett hårt och tidskrävande arbete, så texterna blev oftast korta.
Runstenarna berättar om människor som rest långt bort, kämpat i strider eller dött på resor. Tack vare dessa runstenar vet vi en hel del om nordbornas liv och vad de trodde på.
ANNONS
ANNONS
På en runsten kan det stå:
Visten, Agmund, Gudve, de reste stenen efter Baulv, sin fader, en kraftkarl. Han kom till grekerna, dog sedan hos dem.
På Gotland finns också bildstenar. Där ser man bilder på skepp, krigare och scener från nordbornas sagor. Genom att studera både runstenar och bildstenar kan vi lära oss mer om hur de såg på världen och vad som var viktigt för dem.
Andra skriftliga källor som berättar
Mycket av det vi vet om vikingarna kommer från andra länder. När vikingarna reste runt i Europa kom de till städer, borgar och kloster där det fanns människor som kunde läsa och skriva.
Många av dessa personer skrev ner vad de såg och vad som hände när vikingarna kom. De berättade om plundringar, strider och räder, men också om nordbornas levnadssätt, handel och resor. Flera av dessa texter finns kvar än idag och hjälper oss att förstå hur vikingarna levde och hur de påverkade andra länder.
De isländska sagornaPå vikingatiden berättade människor historier för varandra istället för att läsa ur böcker. Dessa berättelser kallades sagor, men de var inte sagor för barn. De var spännande och ibland skrämmande berättelser för vuxna om vikingakungar, hjältar och gudar. På 1200-talet, under medeltiden, skrev en man från Island som hette Snorre Sturlasson ner många av de gamla isländska sagorna. Tack vare honom och några andra isländska författare vet vi idag mycket om hur vikingarna levde, vilka gudar de trodde på och hur deras värld såg ut. Sagorna berättar också om vikingarnas resor, strider och lagar. Utan de isländska sagorna skulle vi veta mycket mindre om vikingatiden. |
Arkeologin hjälper oss att förstå vikingatiden
Vi vet mycket om vikingarna tack vare det som finns kvar efter dem. Det kan vara saker de har använt, som kläder, vapen eller till och med gamla skepp. Det kan också vara ben från människor eller djur. Alla dessa föremål berättar något om hur man levde på vikingatiden.
Arkeologer har hittat många gravar från vikingatiden. I gravarna finns det ibland vapen, men också smycken, matrester, kläder och massor av andra saker.
På gamla boplatser har arkeologerna också hittat vanliga saker från vikingarnas vardag, som krukor, knivar och verktyg. Där finns ibland även rester av husgrunder där man kan se hur vikingarna byggde sina hem. Allt det här hjälper oss att förstå hur de bodde, vad de åt och hur deras liv såg ut.
Förutom arkeologi finns det andra sätt att lära sig om vikingarna. Forskare kan till exempel undersöka gamla skelett för att veta hur människor såg ut, deras hälsa, vilka sjukdomar de hade, vad de arbetade med, hur de dog och hur gamla de blev. De kan också analysera gamla frön och djurben för att ta reda på vad vikingarna odlade och åt.
Tack vare arkeologi och andra moderna vetenskaper vet vi idag ganska mycket om vikingatiden. Vi har lärt oss hur vikingarna reste över hela världen, hur de levde och vad de trodde på. Och än idag gör arkeologer nya fynd som ger oss ännu fler spännande berättelser om vikingarna.
ANNONS
ANNONS
Spår från vikingatiden i vårt språk
Även om vikingatiden slutade för tusen år sedan, så lever mycket kvar i våra namn, platser och till och med i vår kalender.
Svenska namn
Många namn som vi använder kommer från vikingatiden. Namn som Tor, Åsa, Björn, Freja, Ulf, Sven, Sigrid, Harald och Astrid har funnits i över tusen år. De var populära på vikingatiden och är det ibland även idag.
Ortnamn
Det finns gott om spår från vikingatiden i vårt språk, till exempel många av våra ortnamn. Ortnamn som slutar på -hem, -löv, -by eller -sta är från den tiden.
-hem = hemvist eller boplats
-löv = arvegods (t.ex.ett hus som gått i arv)
-by = by eller gård
-sta = plats eller boplats
Därför vet vi att många platser där människor bor idag, har funnits sedan vikingatiden. Några exempel är Alvhem, Eslöv, Täby och Tensta.
Andra ortnamn som slutar på -torp, -ryd, -röd, -boda och -hult handlar om nybyggen. De betyder ofta att människor röjde skog, odlade upp ny mark och byggde nya gårdar där.
Det finns också ortsnamn som berättar om vikingarnas religion, asatron. Om en plats har en asaguds namn i början, betyder det att platsen var viktig under vikingatiden. Kanske samlades människor där för att be till gudarna eller hålla stora fester. Några exempel är Odensala och Torsåker. Då tillbad man gudarna Oden och Tor just där.
Andra platser har namn som slutar på -vi eller -lund. Ett “vi” var en gammal offerplats där människor offrade till gudarna. Ett “lund” var en helig skog där man samlades och höll viktiga ritualer. Platser som Ullevi och Frölunda betyder att man tillbad guden Ull eller Frö (Frej) där.
När vi tittar på kartor eller vägskyltar idag, kan vi fortfarande se många av dessa namn. Det är som ett levande minne från vikingarnas tid!
Veckodagar
Våra veckodagar är också ett minne från vikingatiden. Flera dagar är döpta efter de gamla asagudarna som nordborna trodde på. Tisdag är uppkallad efter krigsguden Tyr (Tyrs dag), onsdag efter Oden (Odens dag), torsdag efter Tor (Tors dag) och fredag efter gudinnan Freja (Frejas dag).
Vikingarna i böcker, film och spel
Vikingarna är troligtvis mer kända utomlands idag än vad de var under vikingatiden. I böcker, filmer, tv-serier och spel får vi se vikingar som krigare, upptäckare och ibland som hjältar eller skurkar. Många berättelser handlar om deras resor över haven, deras strider och hur de levde hemma på sina gårdar.
I filmer och serier, som Vikings, är vikingarna ofta modiga och starka. De har stora skägg, utsmyckade hjälmar, sköldar och vapen. Det är mycket action och spännande äventyr. I vissa berättelser får vi också se deras tro på asagudarna som Tor och Oden. I filmer och spel händer det ibland att gudarna själva dyker upp i berättelsen, som mäktiga varelser med magiska krafter. Många tv-spel handlar också om vikingar.
ANNONS
ANNONS
I böcker för barn dyker vikingarna också upp. Ett roligt exempel är Halvdan Viking - en bokserie om en pojke som lever på vikingatiden och är med om spännande äventyr. Serien har också blivit film.
Men det är viktigt att komma ihåg att det vi ser i filmer, spel och böcker inte alltid stämmer med hur det var på riktigt. Ofta gör man vikingarna mer spännande och överdriver för att det ska bli mer intressant att titta på eller spela. Fast det gör inte så mycket, för det viktiga är att vi fortsätter att vara nyfikna på vikingarnas värld!
Arkeologer: Forskare som undersöker gamla platser och föremål för att ta reda på hur människor levde förr i tiden.
Asagudar: Gudar som vikingarna trodde på, som till exempel Oden, Tor och Freja.
Kloster: En byggnad där kristna munkar eller nunnor bodde och levde ett stilla liv med bön och arbete.
Medeltiden: En historisk tid i Norden som kom efter vikingatiden, ungefär år 1050–1500.
Nordbor: Människor som levde i Norden, till exempel Sverige, Norge och Danmark.
Ortnamn: Namn på platser, som städer eller byar.
Plundring: När någon tar saker med våld, till exempel pengar eller mat.
Runor: Vikingarnas bokstäver som de ristade i sten, ben eller trä.
Runsten: En sten med runor på som ofta berättar något om en person eller händelse.
Uppgifter och frågor
Frågor på texten:
- Vad använde vikingarna istället för papper och bläck när de skrev?
- Nämn några saker som runstenarna berättar om.
- Vad är en bildsten och vad kan man se på dem?
- Vem var Snorre Sturlasson och varför är han viktig?
- Vad handlade de isländska sagorna om?
- Nämn några saker som arkeologer kan hitta i vikingagravar.
- Vad kan forskare lära oss om vikingatiden genom att undersöka gamla skelett?
- Ge exempel på ortnamn från vikingatiden och vad de betyder.
- Vilka veckodagar är döpta efter asagudar?
Fundera på:
- Tycker du att det är viktigt att vi bevarar runstenar och gamla berättelser från vikingatiden? Varför?
- Hur kan filmer och spel om vikingar påverka hur vi tänker om vikingatiden?
L LÄS MER: Vikingarna och deras värld (artikelserie)
L LÄS MER: Historia och historiska källor
L LÄS MER: Runorna - nordbornas skriftspråk
M LÄS MER: Runor
S LÄS MER: Bildstenar och runstenar
M LÄS MER: Vikingatiden
M LÄS MER: Skriftens historia - från bildskrift till alfabet
M LÄS MER: Nordisk mytologi och dess arv
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur:
Niel Price, Ask och Emblas barn. Vikingarnas historia, Bokförlaget Daidalos, 2025
Anna Lihammer, Vikingatidens härskare, Historiska Media, 2013
Catharina Ingelman-Sundberg, Boken om vikingarna, Prisma, 1998
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 1 - Från stenålder till vikingatid, Bonnier Lexikon AB, 1994
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003
https://app.raa.se/open/runor/search_results
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Artikelserie om Vikingarna och deras värld
