Nordisk mytologi och dess arv

Offer förekom till Frö och även till de andra asarna, säkert också människooffer. Carl Larssons berömda målning "Midvinterblot" (blot = offer) bygger på gamla traditioner om att kungar offrades för årsväxtens skull.

Det fanns också andra gudar. Välkänd är den gode Balder som var son till Oden och Frigg, gift med Nanna och tvillingbror till den blinde stridsguden Höder. Frigg fick löfte av hela naturen att ingenting skulle skada hennes son - men hon glömde bort misteln! En gång sköt asarna på lek prick på den odödlige Balder. Då lurade guden Loke den blinde Höder att skjuta en pil av mistel. Balder dödades. Mönstret är detsamma som när grekernas hjälte Akilles kunde dödas bara genom att hans häl inte var osårbar. I Balders nedstigande till underjorden och i hela Baldersmyten finns tydliga spår av fruktbarhetskult - med motsvarigheter i praktiskt taget alla kulturer och religioner.

Influenserna till myterna och kulten kring asarna kom från många håll. Också från grekisk och romersk mytologi. Olika asar började dyrkas vid olika tidpunkter.

Det är omdiskuterat om och på vilka sätt kristendomen har influerat asatron. Men säkert har sådan påverkan förekommit, särskilt mot slutet av perioden. Det existerar t.ex. Torshammare som är anmärkningsvärt lika kristna krucifix.

Vid sidan av sagorna och andra skriftliga källor finns också många arkeologiska fynd med anknytning till asagudarna. Särskilt gäller det Torshammare och fruktbarhetsbilder av Frö.

Utöver asarna dyrkade våra förkristna förfäder och förmödrar också de mystiska vanerna. I mytologin råder ett utpräglat spänningsförhållande mellan vaner och asar - något av ett tillstånd av konflikt och kanske också krig. Också vanerna var i allra högsta grad knutna till fruktbarhetskulten. Och därmed garanter för både individens och släktets fortlevnad.

Asarnas namn lever kvar

De förnämsta asarna lever kvar i namnen på några av våra veckodagar - både i Sverige och andra germanska länder.

Onsdagen ar naturligtvis Odens dag, torsdagen är Tors och fredagen är uppkallad efter gudinnan Frigg. Tisdagen går tillbaka på himmelsguden och (senare) krigsguden Tyr (engelska Tuesday, tyska Diensttag, fornnordiska Tyrsdag - indoeuropeiska "diens" betyder "himmel").

Också solen (söndag) och månen (måndag) hörde hemma i den religiösa sfären. Solen, månen och andra himlakroppar spelade sedan urtiden en viktig roll för kulten och blotandet. På många håll uppfattades de som gudomligheter. Bra exempel är den egyptiska solkulten och den romerska rikskulten av Sol Invictus, "den obesegrade solen".