Stormningen av Bastiljen – inledningen på franska revolutionen
Lästid 7 minuter
Den 14 juli 1789 stormade befolkningen i Paris den medeltida fästningen Bastiljen. Stormningen av Bastiljen kom att bli en symbol för folkets seger över förtryckarna. Därför har den 14 juli blivit Frankrikes nationaldag.
Stormningen av bastiljen 14 juli 1789 brukar ses som startskottet till den franska revolutionen.
Användes som fängelse
Bastiljen var en fästning som byggdes i slutet av 1300-talet. Senare på 1600-talet hade den gamla försvarsanläggningen blivit hopplöst omodern och fick istället tjäna som ett fängelse.
Bastiljen var en över 30 meter hög, mörk rektangelformad borg med åtta runda torn. Runt fästningen fanns en 25 meter bred vallgrav.
Rykten om hemskheter i Bastiljen
1789 hade myndigheterna planer på att riva denna gamla fästning. Det cirkulerade många myter och skräckhistorier om Bastiljen och dess fruktansvärda fängelsehålor. Bland annat beskrev ett rykte att Bastiljen användes som ett fängelse för politiska fångar som på ett eller annat sätt hade kritiserat kungamakten. I själva verket var dessa skräckhistorier enbart påhittade.
ANNONS
ANNONS
När Bastiljen stormades fann man bara sju välnärda fångar i borgen. Dessutom var ingen av dem inspärrad för politiska brott. Fyra av fångarna var falskmyntare. Två andra var sinnessjuka, den ene av dem trodde att han var Julius Caesar. Den sjunde var en greve som satt inne för incest.
Även berömdheter hade suttit inspärrade på Bastiljen. En av dem var den ökände markis de Sade. Mest känd är förmodligen författaren och filosofen Voltaire som var inspärrad där en kort tid. Voltaire skriver också om sin mystiske medfånge Mannen med järnmasken.
Parisarna beväpnar sig
I början av juli 1789 gick rykten om att kungen och adeln drog samman trupper för att jaga bort nationalförsamlingen (riksdagen) som hade samlats i Paris och Versailles som låg drygt 2 mil utanför huvudstaden. Paris gator skulle röjas med kulor och bajonetter. Parisarna började beväpna sig.
Ett stort antal gevär och några kanoner hämtades från Les Invalides – ett militärsjukhus för krigsveteraner som samtidigt hade en stor vapendepå i källaren.
Milisen (de beväpnade parisarna) saknade dock fortfarande kulor och krut. Men detta hade man tänkt hämta inne i Bastiljen. Där inne fanns nu stadens hela krutreserv. Dagen innan hade nämligen befälhavaren för trupperna i Paris, baron de Beseval, placerat 15 000 kilo krut i Bastiljen.
Många av soldaterna som var förlagda till Paris sympatiserade med folket och anslöt sig till upproret.
Den 14 juli tågade en stor folkskara mot Bastiljen för att förse sig med vapen och krut som fanns i fästningen.
ANNONS
Vid denna tid försvarades Bastiljen av omkring 82 äldre soldater som hade fått förstärkning av 33 schweiziska legoknektar. Kommendanten hade sett till att fylla på lagren med vapen och krut när oroligheterna började i Paris. Dessutom hade sex vagnslaster sten och järnskrot förts upp på tornen som försvar vid anfall.
Bild: Palace of Versailles Parisare och några soldater (som anslutit sig till upproret) i strid med Bastiljens försvarare. I Bastiljen fanns krut som skulle tända folkets revolution.
Bastiljen stormas
På morgonen den 14 juli utväxlades skott mellan försvararna i Bastiljen och befolkningen i Paris. Efter några timmars segslitna förhandlingar gav kommendanten plötsligt upp. Då hade han fått i löfte att ingen av soldaterna i Bastiljen skulle skadas. Vid det laget hade endast en person bland försvararna dött. Bland angriparna var det värre ställt. Minst 98 revolutionärer låg döda på marken utanför fästningens murar, och ytterligare 73 var skadade.
ANNONS
ANNONS
När vindbryggan fälldes ner och Bastiljens stora port öppnades, så dödades tre av officerarna. Kommendanten de Launay fördes därefter bort mot stadshuset som låg en bit därifrån. När eskorten nästan var framme sprang några ur folkmassan fram och dödade de Launay med knivar, sablar och bajonetter. Senare samma natt fördes hans avhuggna huvud uppsatt på en stång i triumf genom Paris gator.
Revolutionen spred sig därefter snabbt genom staden och senare även ut på landet. Ute på landsbygden gav sig folket på de stora herrgårdarna och godsen, som antingen övergavs eller förstördes.
Överallt i landet började de gamla maktstrukturerna att lösas upp (kungens, adelns och prästernas makt över den övriga befolkningen). I Paris tog borgerskapet (borgarna) makten.
Kungen drar bort soldaterna från Paris
När kungen (Ludvig XVI) fick reda på att många av soldaterna hade vägrat skjuta på folkmassan blev han rädd att hela staden skulle göra uppror. Han drog därför bort trupperna från Paris och Versailles. Nationalförsamlingen var räddad.
Dagen då Bastiljen stormades har blivit en av de allra viktigaste i Frankrikes historia. Idag är den 14 juli Frankrikes nationaldag.
Bild: Paris museer Bastiljen revs under franska revolutionen.
Bastiljen rivs
Redan dagen efter att Bastiljen erövrats började parisarna riva fästningen.
De som deltog i stormningen fick hederstiteln ”Bastiljens erövrare”. Omkring 900 personer belönades på detta sätt.
ANNONS
ANNONS
Vad var den franska revolutionen?
Franska revolutionen (1789-1799) började som ett uppror mot politiska och ekonomiska orättvisor i landet.
Med inspiration från bl.a. upplysningens idéer och amerikanska revolutionen lämnade det tredje ståndet (borgarna och bönderna) riksdagen 1789 och utropade sig själva som Nationalförsamlingen (Frankrikes riksdag). Adelns och prästerna privilegier avskaffades och man utropade de mänskliga rättigheterna: frihet, jämlikhet och broderskap.
Franska revolutionen blev snart allt mer blodig. Kungafamiljen avrättades 1792 och tiotusentals (verkliga eller inbillade) revolutionsmotståndare gick samma öde till mötes. Tio år efter revolutionens start tog Napoleon makten. Revolutionen var därmed över.
Den franska revolutionen fick enorma politiska följder i Frankrike och Europa. Det gamla ståndssamhället började falla sönder runt om i Europa. Nya idéer om frihet, medborgarskap och mänskliga rättigheter spred sig över kontinenten. Idéer som vi idag ser som självklara, men som utan den franska revolutionen 1789 kanske inte hade slagit igenom.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Beskriv Bastiljen.
Varför anföll folket Bastiljen?
Vad för slags fångar satt i Bastiljen?
Varför har 14 juli blivit Frankrikes nationaldag?
Extrauppgift:
Tänk dig att du är journalist på en kvällstidning med den stora förmånen att ha en tidsmaskin till förfogande som du använder för att göra verkliga "aktuella" kortfattade reportage ur historien. Välj ut en händelse från texten ovan och skriv ett kort reportage om den. Glöm inte rubrik då den troligtvis kommer hamna på tidningens löpsedel.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Bengt Ankarloo, Franska revolutionen, Studentlitteratur, 1992 Carl-Göran Ekerwald, Frihet, jämlikhet, broderskap – ett försök att förstå franska revolutionen, Rabén & Sjögren, 1988 Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red) och Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
År 1793 stod det revolutionära Frankrike inför ett allvarligt hot. Fiendearméer närmade sig landets gränser samtidigt som uppror rasade på hemmaplan. Då fattades ett beslut som skulle förändra både kriget och synen på vem som skulle försvara landet. Hundratusentals unga män kallades in till armén. Många av dem hade aldrig tidigare lämnat sin hembygd. Nu väntade långa marscher, brist på mat och utrustning, sjukdomar och blodiga strider – men också mötet med ett Frankrike de knappt visste fanns. Ur revolutionens massarméer växte en ny tanke fram: soldaten skulle inte längre bara kämpa för en kung, utan som medborgare för sitt land...
Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?
Det finns flera förklaringar till franska revolutionen 1789. Somliga historiker har lagt tonvikten vid det orättvisa ståndssamhället, statens dåliga finanser, den höga arbetslösheten och missväxten med följande hungersnöd. Andra har betonat att upplysningsförfattarnas svidande kritik mot ofriheten och att den amerikanska fri- och rättighetsförklaringen skapade revolutionära stämningar bland det franska folket. Alla dessa orsaker är riktiga och bidrog mer eller mindre till revolutionen. Men räcker de som förklaring?
Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...
1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...
Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.
