De första kristna i romarriket

Lästid 3 minuter

De första kristna anhängarna förföljdes runt om i det romerska imperiet. Men kristendomens budskap om ett bättre liv efter döden lockade ändå många fattiga och förtryckta att ansluta sig till den nya religionen.

Artikel

Bild: Kathleen Cohen

Kristna martyrer förbereder sig att dö inför publiken på Colosseum. Redan under antiken uttryckte flera romerska författare sin avsky för aktiviteterna på arenan. När sedan kristendomen blev statsreligion i Rom förbjöds alla "hedniska" skådespel på teatrar och amfiteatrar. Målning av Jean-Leon Gérôme (1824-1924).

Fattiga människor blev de första kristna

De första kristna var fattiga judar som haft det svårt i livet. Efter döden skulle de likt Jesus komma till himlen. Där skulle de få allt det som de saknat här på jorden.

I de äldsta församlingarna delade man allt lika, vad man ägde och vad man förtjänade. Alla var fattiga, slavar och frigivna, ovana att äga något. Världen skulle ju snart gå under, varför då samla ägodelar. Församlingens ledare kallades biskop och de äldste presbyterer. Därav kommer ordet präst.

I början samlades de kristna hos dem som hade utrymme nog. Under förföljelserna bytte de ständigt mötesplats.

Paulus - de kristnas främste missionär

Apostlarna (Jesus lärjungar) spred den kristna läran och grundade församlingar. Paulus var den främste. Från Arabien i öster till Rom i väster reste han outtröttligt. Han led skeppsbrott. Han måste fly undan rättrogna judar. De ville slå ihjäl honom för att han som själv var jude missionerade för kristendomen bland hedningarna.

ANNONS

Under kejsar Neros förföljelse fängslades han och aposteln Petrus. Paulus blev avrättad med svärd. Petrus som inte var romersk medborgare korsfästes cirka år 64 e.Kr.

Förföljelser av kristna

I Colosseum och på andra arenor slets de kristna sönder av vilda djur. Landskap byggdes upp med hålor, där de kristna kunde gömma sig. Åskådarna slog vad om vem som kunde klara sig längst. Många kristna visade stort dödsförakt. Att dö som martyr var ju säkraste sättet att nå paradiset.

Svårast var 200-talet e.Kr. Propagandan mot de kristna blev hätsk. Folkmassor eggades att jaga dem på gatorna. Kejsar Decius påbjöd år 250, att alla som inte offrade till gudarna i templen skulle avrättas. Tusentals kristna dödades, innan Decius stupade i ett krig.

Kristendomen blir romersk statsreligion och sprids i Europa

År 313 gav kejsar Konstantin den store kristendomen samma ställning som andra religioner i riket. Då var kanske 15 procent av invånarna kristna.

År 380 förklarade kejsar Theodosius kristendomen för statsreligion. Hedniska seder och bruk förbjöds, däribland (på 390-talet) de olympiska spelen. Nu började de kristna t.o.m. förfölja andra religioner.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför anslöt sig många fattiga till kristendomen?
Varför var det till en början farligt att vara kristen i romarriket?
När inträffade kristendomens stora genombrott tycker du? Motivera.

M LÄS MER: Kristendomens historia och kyrkohistoria

M LÄS MER: Urkyrkan

M LÄS MER: Paulus - urkyrkans främsta missionär

S LÄS MER: Kristendomen under de första århundradena

M LÄS MER: Romarriket

S LÄS MER: Kristendomen blir romersk statsreligion

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Texten har ingått i läroboken Direkt Historia tidigare utgiven av Bonnier Utbildning.

Senast uppdaterad: 9 augusti 2025

Publicerad: 19 april 2016

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Den romerska republikens födelse

av: Magnus Västerbro

2024-10-17

Lästid 5 minuter

År 509 f.Kr hade Roms invånare fått nog av den härskande etruskiska kungafamiljens tyranni. När kungens son, Sextus Tarquinius, våldtog den ärbara Lucretia och historien om hennes tragiska öde spreds i staden, utlöste det en revolt. Folket som var trötta på tyranni, reste sig mot kungen Tarquinius Superbus. Efter två fältslag stod det klart att Roms sista kung hade fallit. Hädanefter skulle senaten och folket styra. Den romerska republiken var född...

+ Läs mer

Catullus

av: Lars Hildingson

2024-04-05

Lästid 7 minuter

Catullus var en romersk diktare och beundrare av den grekiska kvinnliga poeten Sapfo (som vi berättat om i en tidigare artikel). Han översatte hennes verk till latin, men skrev också egna kärleksdikter, framförallt till en kvinna som han kallade Lesbia. Hennes verkliga identitet är dock omdiskuterad. I hans dikter utforskas - liksom hos Sapfo - teman som kärlek, glädje och sorg...

+ Läs mer

Lätta fakta om Roms katakomber

av: Carsten Ryytty

2023-08-09

Lästid 2 minuter

Under miljonstaden Rom finns det ett system av underjordiska gångar med kristna begravningsplatser. I dessa katakomber ligger mellan 700 000 och en miljon kristna begravda...

+ Läs mer

Lätta fakta om antikens Rom

av: Lars Hildingson

2023-07-16

Lästid 7 minuter

Kejsaren bodde i Rom, huvudstaden i ett stort rike som vi kallar för romarriket eller det romerska riket. Detta rike sträckte sig runt hela Medelhavet, som romarna kallade "vårt hav". Delar av England och Tyskland samt hela Holland, Belgien, Frankrike, Spanien, Österrike, Ungern, Bulgarien, Rumänien och Jugoslavien hörde på den tiden till romarriket. Med "hela världen" menade kejsaren romarriket. Han visste att det fanns länder bortom rikets gränser, men han visste inget om världsdelar som Amerika och Australien. Han och andra romare ansåg att de härskade över den förnämsta delen av världen. Rom låg i världens mitt, och deras talesätt lever kvar än i dag: "Alla vägar bär till Rom."...

+ Läs mer

Skriftens historia - från bildskrift till alfabet

av: Lars Hildingson

2023-07-04

Lästid 18 minuter

Det äldsta kända skriftspråket, kilskriften, utvecklades i Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan. Till en början användes skriftspråket för bokföring inom handel och jordbruk. Det bestod ursprungligen av teckningar och var en slags bildskrift. När alfabetet uppfanns blev skriftspråket enklare. Det var ett stort genombrott i skriftens historia eftersom tecknen nu istället motsvarades av olika ljud. Med ett alfabet kunde man använda en bokstav för ett ljud och slapp på så vis ha ett tecken för varje ord...

+ Läs mer

Kvinnor i antikens Grekland och Rom

av: Jan-Olof Fallström

2023-06-10

Lästid 8 minuter

Det antika samhället var starkt militaristiskt och den manliga krigaren framstod som ett ideal. Därigenom ansågs pojkar ha ett större värde än flickor. Kvinnorna var till stora delar utestängda från det offentliga livet i antikens Grekland. De atenska kvinnornas främsta uppgift, oavsett social status, var att ta hand om hemmet och att föda barn. Vanligtvis giftes flickorna bort tidigt i tonåren och förväntades därefter föda barn, helst pojkar. I antikens Rom skiljde sig kvinnornas roll i samhället mot hur det såg ut i Grekland. Även om de romerska kvinnorna saknade makt och inflytande ansågs det rätt att kvinnorna deltog i det sociala livet, vistades ute och deltog i samtalen med männen. Men kvinnorna i Rom var liksom de grekiska kvinnorna underställda sina män som även var deras förmyndare...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio