Ashoka - Indiens förste kejsare

Indiens förste kejsare, Ashoka (304-232 f.Kr), anses av många vara en av de mest exemplariska regenterna i världshistorien. Ashoka är genom egna skrifter känd som en av de första troende buddhisterna. Han lät bygga helgedomar och införa läran i hela sitt enorma rike. Det var under hans tid vid makten som buddhismens guldålder ägde rum i Indien. Ashoka bidrog även till buddhismens spridning utanför Indien genom att skicka ut missionärer, bland annat till Sri Lanka. Från hans tid och fram till 700-talet e.Kr fick buddhismen i stort sett den spridning som den har idag.

Bild: Photo Dharma

Under Ashokas styre spreds buddhismen till stora områden.

Kung Bindusara tyckte inte särskilt mycket om sin nyfödde son. Han ansåg att barnet var ovanligt fult. Men modern var lycklig. "Jag har inga sorger", sa drottningen. Det ord hon använde, Ashoka, blev prinsens namn. Egentligen betyder det "Gudarnas älskling".

Mauryariket

På 300-talet f.Kr hade Chandragupta som var Ashokas farfar grundat Mauryariket, ett stort rike i norra Indien. När Chandragupta byggde upp sitt rike följde han ett råd som han fått av sin mor: Man ska aldrig börja äta en rätt från mitten utan börja i kanterna.

ANNONS

De indiska lejonen

Chandragupta angrep därför sina motståndare i utkanterna av deras riken. Steg för steg åt han sig in mot mitten och erövrade allt större områden.

I indiska läroböcker står att Ashoka var en av de främsta och mest speciella härskare som någonsin funnits, inte bara i Indien utan i hela världen. Flera av de pelare som han lät resa kröntes av fyra lejon som blickar ut över de fyra väderstrecken. Lejonen återfinns än idag i det indiska riksvapnet. Lejonen står för styrka och mod.

Under lejonen finns väderstreckens väktare, i väster en tjur eller oxe, i norr ett lejon, i öster en elefant och i söder en häst. Ashoka ville sprida buddhismen över hela världen. Därför vänder sig lejonen mot alla väderstreck.

Indiska lejonen — Bild: Wikimedia Commons

Mot slutet av sitt liv tröttnade Chandragupta på politik och blodiga strider. Istället blev han munk inom jainismen, en indisk religion som bygger på ickevåld. Chandragupta ska ha följt jainisternas hårdaste levnadsregel och därmed svält sig till döds under meditation.

Gudarnas älskling - en grym man

Kung Bindusara lyckades aldrig övervinna motviljan mot sin son. Men när Bindusara dog var det Ashoka som tog över. För att lyckas med det utkämpade han ett fyra år långt och blodigt inbördeskrig. Enligt en uppgift dödade Ashoka sex av sina bröder för att kunna erövra tronen. Buddhistiska källor berättar också att Ashoka lät bränna alla de femhundra kvinnor som fanns i hans harem, eftersom en av kvinnorna hade sagt att han var ful.

Under sin första tid vid makten förde Ashoka krig och utvidgade riket. På Indiens östkust, i nuvarande delstaten Orissa, bodde kalingafolket. Kalinga var ett hot mot Ashokas Mauryarike, eftersom handelsvägarna från floden Ganges dalgång gick söderut genom Kalinga. När Ashoka erövrade Kalinga dödades 100 000 människor och 150 000 sändes norrut som slavarbetare.

En omvändelse till ickevåld

Efter alla dessa blodiga inbördesstrider och krig kom en av historiens stora omvändelser. Ashoka gick över till buddhismen och dess lära om ickevåld. Han införde buddhismen i hela landet och hoppades på så sätt kunna överbrygga motsättningarna i samhället. Istället ville han skapa samhörighet mellan landsändar med olika språk, vanor och stammar.

Buddhister delar in Ashokas liv i två perioder - den onda och den goda. Därför kan vi nog inte riktigt lita på uppgiften att han lät bränna femhundra kvinnor. De buddhistiska skrivarna ville gärna visa hur grym Ashoka var innan omvändelsen.

Ashoka lät hugga in berättelsen om kriget mot Kalinga och sin egen filosofi på stenpelare och klippblock runtom i Indien.

"Efter att ha besegrat Kalinga kände Gudarnas älskling ånger", står det på en av pelarna. "Det tynger hans sinne att människor slås ner, dödas och deporteras."

Ett väldigt rike

Ashoka var Indiens förste kejsare. Hans välde omfattade nästan hela Indien, dagens Pakistan och Afghanistan. Ashoka styrde över femtio miljoner människor som talade olika språk, hade olika religioner och olika vanor.

Det fanns två sätt att styra ett så stort välde, antingen genom förtryck eller genom levnadsregler som lärde ut mildhet, hänsyn och rättrådighet. Farfar Chandragupta hade använt det första, Ashoka prövade det andra.

Bild: Wikimedia Commons

Mauryariket cirka år 250 f.Kr.

Lydnad och respekt

Ashoka betonade lydnaden. "Fader och moder måste åtlydas. Respekt för alla levande varelser måste iakttas. Tala sanning. Lärare måste vördas av sina elever, och tillbörlig respekt måste visas släktingar," sa Ashoka. "Alla människor är mina barn."

Han upprepade ofta att alla undersåtar skulle behandlas väl. I gengäld skulle de se upp till och lyda kungen som en far. Reglerna påminner mycket om dem som Kong Fuzi lärt ut i Kina.

Ashoka reste mycket i sitt land för att övervaka styrelsen och höra undersåtarnas åsikter. Istället för att använda militär för att genomdriva sin vilja använde Ashoka särskilda ämbetsmän. De reste runt för att kontrollera förvaltningen i distrikt och provinser.

Ämbetsmännen uppmanades att vinna folkets tillgivenhet genom att vara rättvisa och ärliga. Domarna fick inte vara orättvisa. Vart femte år kontrollerades domstolarna i städerna, vart tredje år domstolarna på landsbygden.

Ett fredligt liv i buddhismens tecken

Ashokas undersåtar levde ett fredligt liv. Stölder var ovanliga och många lämnade sina hus och ägodelar obevakade. Sanning och heder var viktigt. Den som vittnade falskt straffades med stympning. Den som stympade en annan person dömdes att mista samma kroppsdel plus en hand. Den som skadade en konstnär kunde dömas till döden.

ANNONS

Giftermålen var oftast arrangerade. Fäder visade upp sina giftasvuxna döttrar och sedan fick friarna tävla i löpning, brottning eller något annat. Vinnaren fick gifta sig med flickan. Ibland kunde en man helt enkelt köpa sig en brud genom att ge hennes föräldrar ett par oxar.

Ris var den viktigaste födan. Till riset åt man grönsaker, fisk eller någon gång kött. De rika åt ur guldskålar och visade sin rikedom genom att bära örringar av elfenben och kläder sömmade med guldtråd och prydda med ädelstenar. En man som ville följa med i modet kunde färga sitt skägg blått, rött, lila eller grönt.

Stupa — Bild: Gaurav Dhwaj Khadka
Swayambhunath-stupan i Nepal, en stor buddhistisk helgedom, besöktes enligt legenderna av kejsar Ashoka själv.

Konsthantverk och teknologi utvecklades. I huvudstaden Pataliputra var palatsen så vackra att en kinesisk besökare vägrade tro att de kunde ha byggts av människor. Han menade att Ashoka måste ha tagit hjälp från andevärlden.

Ashoka lät bygga sjukhus, inte bara för människor utan också för djur. Under hans beskydd spred sig buddhismen utanför Indiens gränser och blev en av världens stora religioner. Det är en av hans viktigaste insatser och något som påverkar världen än idag.

Riket går under

Ashoka härskade i 37 år, till år 232 f.Kr. Efter hans död utbröt ett nytt inbördeskrig när flera av hans söner försökte ta makten.

Riket delades till sist i två och började därefter falla samman. Ashoka hade lyckats ena olika grupper. När han var död flammade gammal fiendskap upp på nytt. Intilliggande länder såg att Mauryariket försvagats och började angripa det. Ändå lyckades Ashokas söner hålla sig kvar vid makten i 48 år.

År 184 f.Kr mördades den siste Mauryakungen av sin överbefälhavare medan hela armén såg på. Det var slutet för Mauryariket och det enade Indien. På nytt skapades en rad småriken styrda av indiska furstar. Det skulle dröja 300 år innan ett nytt stort och mäktigt indiskt rike, Guptariket, växte fram.

LÄS MER: Indiens historia

LÄS MER: Buddhismens historia