Ingår i en artikelserie

Kristian II och Sten Sture den yngre

Lästid 4 minuter

Kristian II av Danmark hade stora planer för Norden. I Danmark ville han skydda bönderna och allmogen från stormännens övergrepp. Tyska Hansans handelsövervälde skulle brytas. Sverige skulle tvingas tillbaka in i unionen.

Artikel

Kristian och Sten Sture vända mot varandra.

Bild: SO-rummet.se

Kristian II (1481-1559) och Sten Sture den yngre (1492-1520).

Svårigheter att kontrollera Sverige

Kristian var bildad och intelligent, men ytterst misstänksam och ofta rent brutal. Påvens utsände beskrev honom som en "uoma terribile", en fruktansvärd människa. Kristians närmaste förtrogna var en holländsk värdshusvärdinna i Bergen, Sigbrit Willums. Han tog djupt intryck av hennes åsikter om ekonomi och politik. Han förälskade sig också i hennes dotter Dyveka, den lilla duvan.

Kristian kunde räkna med hjälp av de svenska unionsvännerna. Ärkebiskopen Gustav Trolle var den mäktigaste bland dem. Han innehade borgen Stäket inte långt från Stockholm. Riksföreståndare i Sverige blev 1512 den unge kraftfulle unionsmotståndaren Sten Sture den yngre. Han lyckades inta och bränna ärkebiskopens borg.

ANNONS

Sten Sture förmådde också riksdagen att förklara ärkebiskopen avsatt. Det var en vågad handling eftersom bara påven fick avsätta biskopar och påven var oerhört mäktig under denna tid. De som misshagade den katolska kyrkan kunde bannlysas och förklaras som kättare. Mot sådana behövde ingen sann kristen hålla några löften. Inte bara en person utan ett helt land kunde på detta sätt bannlysas. Kristian II lyckades förmå påven att bannlysa Sverige därför att riksdagen avsatt Gustav Trolle från hans ärkebiskopsvärdighet.

Kristian II tar i med hårdhandskarna

På vintern 1520 bröt Kristians soldater in i Västergötland. Sten Sture mötte den danska hären på Åsundens is, utanför nuvarande Ulricehamn. Ganska omgående sårades Sten Sture. Han fördes i en släde upp mot Stockholm, men dog av sina skador på Mälarens is. På Nationalmuseum kan man se Carl Gustaf Hellqvists berömda målning över Sten Stures död.

Död man i en hästdragen släde i ett vinterlandskap. — Bild: Nationalmuseum
Den svenske riksföreståndaren Sten Sture den yngre hade sårats vid en strid mot danskarna i Västergötland i januari 1520. Under återfärden över Mälarens is på väg mot Stockholm avled han av sina skador. Målningen skildrar ögonblicket då två män upptäcker att Sten Sture är död. Det ödsliga landskapet, den oroliga grå himlen och de spretiga svarta grenarna längs vägen understryker den dystra stämningen.

Stockholms blodbad

Snart hade Kristian erövrat hela Sverige utom Stockholm. Huvudstaden försvarades av Sten Stures änka Kristina Gyllenstierna. Men i början av hösten kapitulerade även Stockholm. Kristian hade då givit löfte om att allt skulle vara glömt och förlåtet.

Men löften givna till kättare behövde ingen hålla. Kristian ville stärka Kalmarunionen genom att en gång för alla krossa unionsmotståndarna i Sturepartiet. Närmare 100 personer avrättades på Stortorget i Stockholm. Händelserna på Stortorget kom att kallas Stockholms blodbad. Kristian har därefter i svensk historieskrivning kallats "Kristian Tyrann".

ANNONS

Kyrkan och bönderna

I svenska 1800-talstexter framträder ofta en negativ bild av den katolska kyrkan. Detta gäller också när man behandlar Sturarnas kamp för ett självständigt Sverige. Anders Fryxell (historiker, verksam på 1800-talet) skriver att kyrkan och prästerna sög ut allmogen med sina tionden. Bakom Sten Stures angrepp mot ärkebiskopen (se ovan) låg det samlade hat, som särskilt från lantbefolkningens sida, riktades inte bara mot Trolle utan mot prästerna och kyrkan överhuvudtaget.

Fryxell säger vidare om denna tids biskopar och högre prästerskap att prakten och rikedomen hos dem övergick vad man kan föreställa sig. På sina stora, välbefästa borgar höll de vräkiga hov. Deras främsta intresse var att på alla sätt - lagliga som olagliga - föröka sina inkomster och förmögenheter.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad var Kristian II:s mål för Norden och hur ville han förändra Danmark?
Beskriv Kristian II:s personlighet?
Vem var Sten Sture den yngre och hur agerade han mot ärkebiskopen Gustav Trolle?
Vad hände med Sten Sture den yngre och hur påverkade det Sveriges kamp mot Kristian II?
Vad ledde till Stockholms blodbad och varför kallas Kristian II "Kristian Tyrann" i svensk historieskrivning?

Ta reda på:

Vilken inverkan hade Stockholms blodbad på relationerna mellan Sverige och Danmark inom Kalmarunionen de följande åren?

S LÄS MER: Sturarna

S LÄS MER: Sten Sture den äldre

S LÄS MER: Sten Sture den yngre

M LÄS MER: Stockholms blodbad

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Anders Fryxell, Berättelser ur svenska historien, Del 2, Norstedt, 1900
Carl Grimberg, Svenska folkets underbara öden, Del 1, Norstedt, 1913
Verner von Heidenstam, Svenskarna och deras hövdingar, Bonnier, 1917
Hans Hildebrand, Sveriges historia, Del 2, Linnström, 1877
Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, Kristina Gyllenstierna, Fritzes, 1912
Olaus Magnus, Historia om de nordiska folken, Hedemora: Gidlund, 1976 (originalet utgivet i Rom 1555)
Georg Starbäck, Berättelser ur svenska historien, Band 2, Beijer, 1901
Sture-krönikorna. I: Svenska fornskriftssällskapets samlingar, 1867, 17:3
Frederik Troels-Lund, Dagligt liv i Norden på 1500-talet, II, Bonnier, 1945
Gunnar T Westin, Maktkamp i senmedeltidens Sverige, Natur och Kultur, 1971
Greta Wieselgren, Sten Sture d.y. och Gustav Trolle, Gleerup, 1949

FÖRFATTARE

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare

Artikelserie om Sturarna och bakgrunden till Stockholms blodbad

1 Sten Sture den äldre

2 Sten Sture den yngre

3 Kristian II och Sten Sture den yngre

Man med svärd som halshugger en biskop inför en folkmassa.

4 Stockholms blodbad 1520

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 1 februari 2026

Publicerad: 8 februari 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Danmark under andra världskriget

En tysk soldat övervakar ett torg i Köpenhamn.

av: Lars Hildingson

2026-02-13

Lästid 14 minuter

Den 9 april 1940 förändrades Danmark på bara några timmar. Tyska trupper tog kontroll över landet, och den danska ledningen valde tidigt att samarbeta för att undvika krig på hemmaplan. Men vad innebar egentligen ockupationen för danskarna i deras vardag? Vissa anpassade sig, andra tjänade på situationen, och med tiden började fler och fler göra motstånd. I artikeln kan du läsa om hur tyskarna stegvis skärpte greppet genom ökad kontroll, censur och hot, samtidigt som sabotage, strejker och motståndsgrupper växte fram - mitt i en grå vardag där de flesta ändå försökte leva vidare under så normala omständigheter som möjligt...

+ Läs mer

Kalmarunionens tid, del 2: Stockholms blodbad och slutet på unionen

av: Robert de Vries

2026-01-17

Lästid 6 minuter

Den danske unionskungen Kristian II ville bli erkänd som kung i Sverige och stärka sin kontroll över handeln i Norden. Efter strider där Sten Sture den yngre besegrades, kunde danskarna inta Stockholm hösten 1520. Och i början av november kröntes Kristian II till kung i Sverige efter att ha lovat att inte straffa sina motståndare. Men kort därefter bröt han sitt löfte och lät gripa många svenska adelsmän och biskopar, och döma dem till döden. Omkring 80 personer avrättades i det som kallas Stockholms blodbad. Händelsen ökade motståndet i Sverige mot Kristian II, och snart utbröt ett uppror som leddes av adelsmannen Gustav Eriksson (Vasa). När han senare valdes till svensk kung 1523, upplöstes Kalmarunionen. Händelsen satte också punkt för medeltiden, och en ny tid i Sveriges historia började...

+ Läs mer

Kalmarunionens tid, del 1: Drottning Margareta, Engelbrektsupproret och unionsmotståndet

av: Robert de Vries

2026-01-14

Lästid 8 minuter

Kalmarunionen var ett nordiskt samarbete där Danmark, Norge och Sverige skulle ha samma kung, för att få mer fred och kunna skydda sig mot starka fiender som Hansan. Drottning Margareta startade unionen år 1397, och i början fungerade det ganska bra. Men senare blev många i Sverige arga när unionskungen Erik av Pommern tog ut höga skatter och skickade stränga fogdar till Sverige från Danmark och Tyskland. Det ledde till Engelbrektsupproret, och efter det bråkade man länge om Sverige skulle fortsätta i unionen eller bli ett eget land, med en egen kung.

+ Läs mer

Valdemar Atterdags erövring av Gotland - sommaren 1361

Danska riddare på stridshästar spanar ut över striden på slagfältet nedanför Visbys stadsmur.

av: Robert de Vries

2026-01-07

Lästid 10 minuter

En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...

+ Läs mer

Hansestaden Visby - Östersjöns handelscentrum på medeltiden

En köpman står på sitt fartyg och blickar ut över Visbys hamn. Det är medeltid och det verkar vara tidigt på morgonen.

av: Robert de Vries

2025-11-09

Lästid 7 minuter

På medeltiden var Visby Nordens största handelsstad. Här möttes köpmän från många länder, och staden fylldes av höga stenhus, kyrkor, kloster och myllrande torg. Den mäktiga ringmuren byggdes för att skydda handeln och försvara staden mot fiender. Under 1200-talet var Visby ett livligt centrum vid Östersjön, men under senare delen av 1300-talet tog andra städer över handeln. Visbys betydelse minskade och i slutet av medeltiden hade staden blivit en plats för sjörövare. Men mycket från Visbys storhetstid finns kvar än idag. Ingen annan nordisk stad känns mer medeltida än Visby...

+ Läs mer

Viborg - svenskt gränsfäste mot öster

Målning som föreställer Viborgs slott på medeltiden. Några riddare syns i förgrunden.

av: Torbjörn Nilsson

2025-10-31

Lästid 14 minuter

Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...

+ Läs mer