Hansestaden Visby - Östersjöns handelscentrum på medeltiden

klocka
Lästid 7 minuter
På medeltiden var Visby Nordens största handelsstad. Här möttes köpmän från många länder, och staden fylldes av höga stenhus, kyrkor, kloster och myllrande torg. Den mäktiga ringmuren byggdes för att skydda handeln och försvara staden mot fiender. Under 1200-talet var Visby ett livligt centrum vid Östersjön, men under senare delen av 1300-talet tog andra städer över handeln. Visbys betydelse minskade och i slutet av medeltiden hade staden blivit en plats för sjörövare. Men mycket från Visbys storhetstid finns kvar än idag. Ingen annan nordisk stad känns mer medeltida än Visby.
L
Artikel
En köpman står på sitt fartyg och blickar ut över Visbys hamn. Det är medeltid och det verkar vara tidigt på morgonen.

Ett av Hansans handelsfartyg på väg in mot Visbys hamn i morgondis. Längs kajen syns några av de stora packhusen.

Nordens största stad

Under medeltiden var det den långväga handeln som gav liv åt städerna. Den viktigaste och största handelsstaden i Norden var länge VisbyGotland. Hit kom svenska, tyska, danska och ryska köpmän för att handla varor. Staden låg bra till mellan öst och väst och var under stora delar av medeltiden ett centrum för handeln över Östersjön. 

Visby blev tidigt medlem i Hansan och hade sin storhetstid på 1200-talet. Då började Gotland också knytas till Sverige, men Visby - som var en hansestad - hade fortfarande stort självstyre.

ANNONS

ANNONS

Visby var med sina 8 000-12 000 invånare mycket större än Stockholm och hade mängder av stora stenhus, kyrkor och kloster. En stor del av borgarna i staden var tyskar. 

Handeln sköttes av stadens borgare, men de gotländska bönderna ville också vara med. Det skapade ofta bråk mellan bönderna på landsbygden och stadsborna. På 1200-talet byggdes därför en ringmur för att skydda staden och handeln.

Visby var länge Östersjöområdets viktigaste handelsstad, men under 1300-talet tog hansestaden Lübeck över som handelscentrum.

Visbys betydelse minskar

År 1361 invaderade den danske kungen Valdemar Atterdag Gotland. Han ville ta kontroll över den viktiga handeln i Östersjön där Gotland hade en viktig roll. Visby betalade för att slippa plundring, medan resten av Gotland plundrades.

När Danmark tog över Gotland blev skatterna högre. Då blev det ännu svårare för Visby. 

På 1400-talet lämnade Hansans köpmän Visby, och i slutet av medeltiden hade staden istället blivit en plats för sjörövare.

Vy från utsidan av stadsmuren där man ser en sträcka av ringmuren med försvarstorn som sticker upp med jämna mellanrum.
Bild: Xr.Stg
I Visby finns fortfarande många spår från medeltiden. Den mäktiga ringmuren är Sveriges största bevarade fornlämning. Förutom Visby var det bara Stockholm, Kalmar och Viborg som hade stadsmurar i det medeltida Sverige.

Medeltidens Visby

En stad med många kyrkor

Visby var en tät stad. Husen nära hamnen kunde ha 4-5 våningar. Högre upp i staden blev husen lägre, men här byggdes också stora kyrkor, kloster och andra viktiga byggnader.  Totalt fanns det minst 16 kyrkor och tre kloster i staden under medeltiden. Dessutom fanns några vårdhem för sjuka och gamla, bland annat ett spetälskesjukhus som låg vid Galgberget.

Livligt nere vid hamnen

Stadens äldsta torg låg precis vid hamnen. Där låg också det gamla rådhuset, ett stort stenhus med marknadshall och festlokal. Vid hamnen trängdes mängder av fartyg från olika länder och här myllrade det av hamnarbetare som höll på med att lasta av och på varor.

ANNONS

ANNONS

I hamnområdet låg många höga, smala packhus. På dem satt hissanordningar för att lyfta upp varor mellan våningarna. Packhusen var byggda i sten och hade flera våningar och en källare. Källarna var byggda med välvda tak och användes ofta som butiker. De kunde också vara bra att förvara matvaror i eftersom det var svalt där. De flesta packhusen hade inte fönster, bara små ljusgluggar med träluckor. Men i vissa lokaler fanns stora och vackra fönster - kanske för att kunna ha fester där ibland.

Staden bakom muren

Visbys ringmur började byggas i mitten av 1200-talet och var färdigbyggd en bit in på 1300-talet. Den är mellan 10-11 meter hög och ca 3,4 kilometer lång. Från början hade muren ett femtiotal försvarstorn och var byggd så att det gick att försvara sig från alla håll. 

Inom murarna var det trångt. På flera platser byggdes muren så nära husen att några av dem blev inbyggda i muren. 

I stadens mitt fanns Stora torget med ett nytt rådhus och stora stenhus där köpmän och kända hantverkare hade sina butiker och verkstäder. 

Mellan gatorna fanns gränder där regnvattnet kunde rinna ner mot havet. Husen byggdes ofta i sten och det var trångt innanför murarna. För att få mer plats byggdes ibland husen ihop på valv över gränderna. Det fanns inte mycket plats för trädgårdar, nästan allt utrymme användes för bebyggelse. Men vissa delar nära muren lämnades öppna för att odla eller ha djur.

Längre ut låg små trähus där många hantverkare och fattigare människor bodde. Där, på en höjd som kallades Klinten, låg också slakterier och andra verkstäder som luktade illa eller behövde mycket plats, till exempel repmakerier. 

Visbys befolkning

I Visby bodde gotländska, svenska och utländska köpmän och hantverkare. Många av dem kom från Tyskland. Det fanns till och med egna kyrkor för tyskar, ryssar och danskar.

Det är lätt att tro att de flesta av Visbys invånare var köpmän och hantverkare, men så var det inte. De rika köpmännen och deras familjer var bara en liten del av befolkningen - kanske 1 000 personer. Hantverkarna var inte heller så många. De flesta som bodde i staden var vanliga arbetare, som bärare, drängar, pigor och annat tjänstefolk. 

Galgberget

Galgberget låg på en höjd ovanför staden så att alla kunde se när någon blivit avrättad. Straff och avrättningar skedde nästan varje vecka. En tjuv som stulit något extra värdefullt kunde få dödsstraff. Mindre stölder straffades istället med böter eller att personen fick handen avhuggen.
 

Mycket från medeltiden finns kvar i Visby

I Visby finns fortfarande mycket kvar från medeltiden, till exempel stadsmuren, gamla kyrkor och packhus. Därför räknas Visby idag som ett av Nordens viktigaste historiska minnesmärken.
 

ANNONS

ANNONS

Ord och begrepp:

Borgare: Stadsbor som ofta ägde butiker och arbetade med handel eller hantverk.

Försvarstorn: Höga torn i en stadsmur som användes för att skydda staden.

Galgberget: En plats utanför Visby där man förr avrättade människor.

Handelscentrum: En plats där mycket handel pågick och där många köpmän möttes.

Hansan: Ett handelsförbund av städer runt Östersjön som samarbetade för att skydda och göra handel lättare.

Hansestad: En stad som var medlem i Hansan och tjänade mycket på handel.

Hissanordningar: Utrustning som användes för att lyfta upp varor mellan våningarna i hus.

Invadera: Att ta sig in i ett land eller område med våld, ofta med en armé.

Kloster: En plats där nunnor eller munkar bodde och levde efter religiösa regler.

Köpmän: Personer som köpte och sålde varor, ofta mellan olika länder.

Packhus: Höga lagerhus där man förvarade varor som skulle säljas eller skickas iväg.

Rådhus: En viktig byggnad i staden där ledarna styrde och där det hölls möten och fester.

Ringmur: En mur runt en stad som byggdes för att skydda den mot fiender, men också för att skydda handeln från konkurrens från landsbygden. Alla som skulle in i staden och sälja fick betala tull (en slags skatt) vid stadsporten.

Sjörövare: Människor som attackerade skepp till havs och stal varor.

Spetälskesjukhus: Ett sjukhus för människor som hade sjukdomen spetälska (en allvarlig hudsjukdom).

Valv: Ett bågformat tak av sten som ofta användes i äldre byggnader.
 

Uppgifter och frågor

Frågor på texten:

  1. Var låg Visby och varför blev staden viktig under medeltiden?
     
  2. Hur många invånare hade Visby under sin storhetstid?
     
  3. Vad var Hansan?
     
  4. Ge exempel på olika typer av byggnader som fanns i Visby under medeltiden.
     
  5. Varför byggdes ringmuren runt Visby?
     
  6. Vad hände när Valdemar Atterdag kom till Gotland 1361?
     
  7. Vad var ett packhus? Hur såg packhusen ut och var låg de?
     
  8. Nämn några yrken som vanliga människor i Visby kunde ha.
     
  9. Vad var Galgberget och vad användes det till?
     
  10. Hur kunde husen i Visby byggas för att spara plats innanför muren?
     
  11. Ge exempel på spår från medeltiden som fortfarande finns kvar i Visby.
     

 

L  LÄS MER: Städerna i medeltidens Sverige

L  LÄS MER: Valdemar Atterdags erövring av Gotland - sommaren 1361

L  LÄS MER: Stockholms historia

L  LÄS MER: Hade du velat bo i en stad på medeltiden?

L  LÄS MER: Hantverk och skrån på medeltiden

M  LÄS MER: Hansan

M  LÄS MER: Ekonomi och handel på medeltiden

M  LÄS MER: Den medeltida staden

S  LÄS MER: Visby - Nordens enda medeltida storstad

M  LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

M  LÄS MER: Hansan dominerade handeln i Nordeuropa på medeltiden

S  LÄS MER: Lübeck och Hansans imperium

S  LÄS MER: Visbys historia

S  LÄS MER: Gotlands historia

M  LÄS MER: Slaget vid Visby

S  LÄS MER: Vitalianer

M  LÄS MER: Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

L  LÄS MER: Historia och historiska källor

M  PODCAST: Introduktion till Sveriges medeltid

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Litteratur:
Lars Ericson, Stockholms historia under 750 år, Historiska media, 2001
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 2 - Från Birger jarl till Kalmarunionen, Bonnier Lexikon AB, 1994
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003
Jan Melin m.fl., Sveriges historia - koncentrerad uppslagsbok, Prisma, 2003


FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)
 

Senast uppdaterad: 7 januari 2026
Publicerad: 9 november 2025

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Kalmarunionens tid, del 2: Stockholms blodbad och slutet på unionen

SO-rummet bok
L
Flagga med en vapensköld ovanpå.
av: Robert de Vries
2026-01-17
klocka Lästid 6 minuter

Den danske unionskungen Kristian II ville bli erkänd som kung i Sverige och stärka sin kontroll över handeln i Norden. Efter strider där Sten Sture den yngre besegrades, kunde danskarna inta Stockholm hösten 1520. Och i början av november kröntes Kristian II till kung i Sverige efter att ha lovat att inte straffa sina motståndare. Men kort därefter bröt han sitt löfte och lät gripa många svenska adelsmän och biskopar, och döma dem till döden. Omkring 80 personer avrättades i det som kallas Stockholms blodbad. Händelsen ökade motståndet i Sverige mot Kristian II, och snart utbröt ett uppror som leddes av adelsmannen Gustav Eriksson (Vasa). När han senare valdes till svensk kung 1523, upplöstes Kalmarunionen. Händelsen satte också punkt för medeltiden, och en ny tid i Sveriges historia började...

+ Läs mer

Kalmarunionens tid, del 1: Drottning Margareta, Engelbrektsupproret och unionsmotståndet

SO-rummet bok
L
Flagga med en vapensköld ovanpå.
av: Robert de Vries
2026-01-14
klocka Lästid 8 minuter

Kalmarunionen var ett nordiskt samarbete där Danmark, Norge och Sverige skulle ha samma kung, för att få mer fred och kunna skydda sig mot starka fiender som Hansan. Drottning Margareta startade unionen år 1397, och i början fungerade det ganska bra. Men senare blev många i Sverige arga när unionskungen Erik av Pommern tog ut höga skatter och skickade stränga fogdar till Sverige från Danmark och Tyskland. Det ledde till Engelbrektsupproret, och efter det bråkade man länge om Sverige skulle fortsätta i unionen eller bli ett eget land, med en egen kung.

+ Läs mer

Valdemar Atterdags erövring av Gotland - sommaren 1361

SO-rummet bok
L
Danska riddare på stridshästar spanar ut över striden på slagfältet nedanför Visbys stadsmur.
av: Robert de Vries
2026-01-07
klocka Lästid 10 minuter

En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...

+ Läs mer

Viborg - svenskt gränsfäste mot öster

S
Målning som föreställer Viborgs slott på medeltiden. Några riddare syns i förgrunden.
av: Torbjörn Nilsson
2025-10-31
klocka Lästid 14 minuter

Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...

+ Läs mer

Medeltida handel och maktkamp kring Östersjön

SO-rummet bok
L
Hanseitiska fartyg i en hamnstad vid Östersjön under medeltiden.
av: Robert de Vries
2025-10-30
klocka Lästid 8 minuter

Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden...

+ Läs mer

Brott och straff på medeltiden

SO-rummet bok
L
Scen från en avrättning genom halshuggning. Bödeln väntar på att prästen ska läsa klart bönen innan han hugger.
av: Robert de Vries
2025-09-30
klocka Lästid 9 minuter

I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Jägare med jakthundar som kommer hem till byn. Medeltida vinterlandskap.

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi
En penningutlånare och hans fru räknar pengar vid ett bord. Frun bläddrar i en bok.

Ekonomi och handel på medeltiden

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Hi
Folkvimmel på ett torg i Visby där Danmarks kung tar emot skatter från Visbys invånare.

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Relaterade taggar

Hi
Karta

Visbys historia

Visby var under medeltiden en av Sveriges största städer och en viktig medlem av Hansan. Staden...

Hi
Carta Marina

Gotlands historia

Gotland utgjorde ett centrum för Östersjöhandeln från vikingatiden och framåt. Gotland har genom...

Hi
Hamnaktivitet

Hansan

Hansan, eller Hanseförbundet, grundades under 1100-talet av nordtyska köpmän som slöt sig samman i...

Hi
stad

Städernas historia

2024 hade Saudiarabien börjat bygga en ny stad. Den skulle bli 17 mil lång och tvåhundra meter bred...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna