Reformjudar - kallas också liberal judendom - har sett positivt på förändringar och anser att det finns mycket i traditionellt judiskt liv som inte längre är meningsfullt och bindande, medan annat fortfarande gäller. I reformjudiska synagogor får man och hustru sitta bredvid varandra i synagogan, något som ortodoxa fortfarande inte tillåter. Många reformjudar följer inte matlagarna eller sabbatslagarna strikt, och som ett resultat av reformismen finner vi ett stort antal judar, där det judiska vardagslivet reducerats till ett minimum. Nästa steg är för många den totala assimileringen och accepterandet av värdlandets rådande kultur.
De konservativa protesterade mot både reformister och ortodoxa. Mot reformisternas utförsäljning av allt judiskt, och mot de ortodoxas totala ovilja till förändringar. Resultatet har blivit ett sökande efter att bevara det som är äkta och omistbart i judisk tro. En kompromiss mellan gammalt och nytt.
Sveriges judar
Det finns idag omkring 15 000 - 20 000 judar i Sverige.
Sekulariserade
De flesta av judarna i Sverige, cirka 10 000, är helt sekulariserade (inte alls religiösa). De tillhör inte någon judisk församling, de besöker inte synagogan, de äter fläskkött och blandar kött och mjölk. De lever ett liv där det judiska religiösa livet är glömt eller okänt, men där den judiska identiteten ofta uttrycker sig i engagemang i kulturella eller politiska sammanhang. Man är fortfarande jude, men inte troende.
Ortodoxa
De ortodoxa judarna är en minoritet i Sverige, kanske 1 500 i hela landet. Ändå är det hos dem som den av religionen styrda vardagen syns bäst. Man räknar med att ungefär 250 hushåll, låt säga ungefär 1 000 personer, i Stockholm håller de judiska matlagarna strikt, d.v.s. lever kosher. Men de är en minoritet.
Liberala
Den stora gruppen är sedan länge de liberala judarna, som oftast inte lever kosher, utom kanske vid de större helgdagarna. De liberala avstår i allmänhet från de grövsta överträdelserna, och äter kanske inte svinkött, blodpudding och skaldjur, men äter kött som inte är kosher. Man markerar sabbaten, men håller inte sabbatsbuden. Man tänder ljus på fredagskvällen, äter en god middag tillsammans, men på lördagen kanske barnen rider eller man åker till landet.
Den liberale juden står för en medelväg, mellan den strikt ortodoxe och den sekulariserade som är helt assimilerad. Dessa olika gruppers sätt att omsätta judiskt liv i vardagen blir med nödvändighet tre olika sätt att förhålla sig till sitt judiska arv.
Konservativa
De konservativa är också en ganska stor judisk grupp dit tusentals svenska judar identifierar sig.
