Vad är religion?
Många olika definitioner
Religionsvetare på universitet och företrädare för olika religioner och livsåskådningar ger oss olika svar på vad religion innebär.
Vilken definition av religion man kommer fram till beror helt enkelt på vilken synvinkel man beskriver en religion utifrån.
Själva ordet religion kommer från latin och betyder vördnad för det heliga eller gudsdyrkan.
I många samhällen har man utövat religion som en del av livet. Det har varit lika självklart som att äta och sova, därför har inte ordet funnits som begrepp i alla kulturer och i alla språk.
Men vad är religion i praktiken? Ingår det alltid en tro på Gud eller gudar? Det är faktiskt inte självklart. En religion som ställer detta på sin spets är buddhismen. Folklig buddhism är i likhet med hinduismen både ett upplevelse- och tankesystem med många gudar och en tro på andeväsen och demoner.
Vid sidan av denna folkliga buddhism finns en filosofisk buddhism som inte har en gudagestalt. Trots detta räknas även denna del in i de stora världsreligionerna.
Kan det verkligen finnas religion utan gudstro? I så fall kanske vissa definitioner av begreppet religion inte passar in här. Men en definition eller beskrivning är alltid en tankemässig konstruktion som kan tolkas olika av olika personer och intellektuella på olika sätt. Därför är frågan om vad religion är under ständig diskussion.
Det finns ingen heltäckande definition av vad religion är. Religionsbeskrivningar brukar istället delas in i två huvudkategorier: substantiella och funktionella.
Substantiella religionsdefinitioner
Substantiella definitioner beskriver vad religion är.
Detta sätt att beskriva religion ligger ofta nära det många först tänker på när de hör ordet religion. Den ligger också ofta nära religiösa trossamfunds egna tankar om vad religion är.
Den handlar om vad man tror på - gudar, Gud, andar och så vidare - eller vilka ritualer som utförs och vad de betyder och upplevelsen av kontakt med en övernaturlig verklighet.
Detta sätt att beskriva religion passar inte in på alla religioner. Theravadabuddhismen räknas t.ex. också som en religion, men den innehåller inte tron på Gud eller gudar. Därför passar inte denna beskrivning in på all religion. Substantiella religionsdefinitioner blir på detta sättet för smal.
Funktionella religionsdefinitioner
En funktionell religionsdefinition beskriver religion utifrån vad religion gör, vilken funktion något fyller för en individ, en grupp eller ett samhälle.
En funktion som religionen har är att den skapar mening för människor.
En funktionell religionsdefinition är på så vis bredare och då ryms även theravadabuddhism inom denna. Men även andra saker som folk gör för att känna mening skulle kunna räknas.
En funktionell religionsbeskrivning riskerar istället att bli alltför vid eller bred. Bland annat skulle människor som känner meningsfullhet av sport och musik kunna passa in under en funktionell religionsdefinition. Risken med en sådan bred religionsdefinition är att väldigt mycket i vårt samhälle skulle kunna ses som religion.
Martin Luther som bröt med den katolska kyrkan på 1500-talet skrev: “Vem är din Gud? Den du sätter din tilltro till”.
Olika bilder av religion
Vi förstår religion på olika sätt beroende på vems synvinkel vi studerar religion utifrån. Är det något trossamfunds officiella religion som representeras av präster, brahmaner, imamer eller andra ledare? Är det de olika medlemmarnas och vanliga personers religion? Är det organiserad eller en form av privatreligiostet? Är det religion som den beskrivs i heliga böcker eller som religionen ser ut för dem som lever och praktiserar den? Är det religion som vi ser den i kulturer?
Beroende på vad vi väljer att titta närmare på kommer vi att få olika bilder av vad en viss religion står för.
Det systematiska studiet av religion
Under den historiska perioden som kallas upplysningen började man att på ett systematiskt sätt kartlägga olika religioner. Precis som Carl von Linné klassificerade växter och delade in dem i besläktade grupper, började man att kartlägga religioner och deras släktskap med varandra.
Detta skedde t.ex. med det vi idag kallar hinduismen när engelsmännen koloniserade Indien. I Indien fanns många religiösa system med liknade innehåll och uppbyggnad, det fanns många gudar och olika tempel med olika former av kulter. De var alla olika, men det fanns också likheter. Med hjälp av indiska intellektuella och västerländska forskare började man kartlägga dessa system i över- och underkategorier. Dessa olika trosföreställningar kom senare att få namnet hinduism. Hinduismen fanns därför inte som en religion innan, utan som en mängd lokala religionsformer med stora likheter. En relevant fråga som kan diskuteras är därför om det är en religion eller flera.
Judendom, kristendom och islam är till skillnad från hinduismen mer sammanhållna religioner och samlas i gemensamma skrifter - Gamla testamentet för judar, Gamla och Nya testamentet för kristna och Koranen för muslimer.
Trots heliga skrifter finns i regel många olika grenar och tolkningar inom ett religiöst systemen.
Alla - inom det vi kallar en specifik religion - är inte överens om vad som är typiskt för religionen. Kanske inte ens hur man ska se på Gud eller hur människans relation till Gud ser ut.
När teologer och intellektuella börjar systematisera tankarna och skapa definitioner gör detta något med vårt sätt att tänka och tolka. När religionsforskare och teologer definierar en religion är det inte säkert att alla känner igen sig i detta.
En religion skulle också kunna ses som en paraplybeteckning för olika liknande tankesystem.
Religion som ett teologiskt system
Begreppet teologi kommer från grekiskan. Det betyder läran om Gud, eller Guds ord.
Att ta till sig teologiska tankesätt kräver utbildning och förmåga att tänka och resonera abstrakt.
Teologiska idéer och diskussioner har förts av lärda under många tusen år och gränsen mellan teologi, filosofi och politiska system är inte alltid tydlig. De som haft kunskapen har nästan uteslutande varit män. Det är först i modern tid som även kvinnor utbildat sig inom teologi och religionsvetenskap.
Teologi innehåller idéer som förklarar världen och har skapats efter hand som religionen i fråga har utvecklats. Frågor som ställts är bland annat: Vad är den rätta tolkningen av en religiös text? Vad tror vi på?
Dessa diskussioner har både byggt upp ett samförstånd inom religioner men också skapat debatter och strider som gjort att religioner delat sig i olika grupper.
Skillnaden mellan teologi och religionsvetenskap
En uppfattning om teologi är att det är ett sätt att beskriva tron inifrån ett trossystem, alltså att den religiösa läran uttolkas av de människor som omfattar religionen. I ämnet religionskunskap på gymnasienivå och kurser i religionsvetenskap på universitet och högskolor studerar man olika religioner ur ett icke-religiöst perspektiv.
Inom religionsvetenskap kan man studera en eller flera religioner utan att själv vara troende. Man studerar och använder sig av olika vetenskapliga metoder för att göra studier. Exempel på sådana metoder är historiska-, kritiska-, beteendevetenskapliga-, religionspsykologiska- och religionsfilosofiska metoder. Det går också att undersöka religiösa böcker utifrån litterära perspektiv.
De som läser till präster och pastorer brukar även komplettera sina utbildningar med utbildning i det egna samfundets regi.
Religion som praktisk utövning
Religion och teologi behöver inte heller vara samma sak. Många religiösa utövare är inte teologiskt kunniga och ibland finns en klyfta mellan teologernas idéer och hur religiösa människor praktiserar sin religion. För att förstå en religion räcker det inte med att förstå dess teologiska system. Vi måste också förstå hur den utövas praktiskt.
Religion som myt
I vanligt tal brukar man använda ordet myt om något som inte är sant. Inom religion används ordet på ett annat sätt. Myten inom religioner är ofta livsberättelser som vill hjälpa de som tror att förstå de stora livsfrågorna. Ordet myt är grekiska och betyder "saga" eller "tal". Inom religionen blir därför betoningen på "tal" viktigare än saga då saga oftast förknippas med något påhittat.
Myterna har saker att berätta om meningen med livet, hur det uppstod, varför vi lever, om kampen mellan det goda och onda och om hur ondskan kom in i världen. Men myter kan även ge moralisk vägledning.
På vilket sätt människor tror på de religiösa myterna varierar. Ibland har de tolkats bokstavligt och ibland symboliskt.
Att förstå religion utifrån en trestegsmodell
För att få en överskådlig bild av religionens påverkan och samspel med samhället ska vi titta på en enkel och översiktlig modell uppdelad i tre delar.
Religionen som tro - religionens kärna
En religiös tro kan se olika ut för en människa, en grupp eller ett samfund. Här är några ståndpunkter:
Tron på en Gud (monoteism). Denna gudstro är viktig för de linjära religionerna.
Tron på många gudar (polyteism). Detta är vanligt för hinduismen, vissa delar av buddhism och vissa naturreligioner.
Tron på att den gudomliga kraften genomsyrar allt (panteism). Denna syn på det gudomliga är även den vanlig inom hinduism, vissa delar av buddhismen och vissa naturreligioner.
Riter - trons uttryck i religiösa handlingar
Riter är olika handlingar som utförs inom religioner och har en religiös betydelse. De kan användas i gudstjänster och olika religiösa ceremonier. I vissa religiösa samfund är riterna centralt bestämda som till exempel i ortodoxa kyrkor, Katolska kyrkan och Svenska kyrkan. I andra samfund har de vuxit fram i olika religiösa praktiska sammanhang utan att vara centralt bestämda.
Riterna hjälper till att markera, tydliggöra och synliggöra viktiga delar av tron. Människan kan genom dem koncentrera sig på trosinnehållet och kontakten med det gudomliga. Riter kan förtydliga viktiga trossatser eller skeden i livet som födelse, bröllop eller död. Den sista typen av riter kallas för övergångsriter.
Traditioner - religionens eller religioners påverkan i samhället
I olika samhällen kan vi se hur vissa dominerande religioner har påverkar samhällskulturen. Detta framgår bland annat i språkliga uttryck, kulturellt tankegods, nationella helgdagar och i konst och litteratur.
På det här sättet påverkar religionen alla i ett samhälle, även dem som inte har en personlig tro och inte deltar i religiösa riter. I Sverige har kristendomen satt tydliga spår i traditioner, men även fornnordisk tankegods har format svenska traditioner. När nya religioner etablerar sig påverkar de med tiden också traditionerna.
Litteratur:
Geels, Wikström, Den religiösa människan - Psykologiska perspektiv, Plus Ultra, 1993
Sören Wibeck, Religionernas historia - om tro, hänförelse och konflikter, 2005: Historiska media
Jensen, Rothstein, Podemann Sörensen, Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi, Gyldendal, 2011
Liselotte Frisk, Nyreligiositet i Sverige - Ett religionsvetenskapligt perspektiv, Nya Doxa, 1998
Text: Hanna Hägerland, gymnasielärare i religionskunskap
Publicerad: 05 januari 2017