Genomgång (3:58 min) där SO-läraren Björn Andersson förklarar begreppet socialisation.
Lästid 8 minuter
Den 4 maj år 1840 kom en ny bestämmelse från den svenska kungen. Den som ville resa utomlands behövde inte längre betala en summa pengar. Pengarna hade staten behållit tills resenären återkom. Pengarna, eller borgenssumman, var ett sätt för staten att försöka få de människor som reste utomlands att komma tillbaka. Hittills hade bara folk med pengar kunnat resa utomlands, nu blev det möjligt för många fler...
Lästid 12 minuter
Den franska revolutionen och utvecklingen under tidigt 1800-tal blev en vattendelare i medborgarskapets idéhistoria. Begreppet undersåte försvann inte, men utmanades av ”medborgare”. Svensken (mannen) kunde uppfattas som en deltagande individ, någon som var med att förbättra människans lott. Medborgarskapet blev universellt (omfattande alla) och lagstadgat i en författning istället för hierarkiskt och diskriminerande...
Lästid 15 minuter
I Norden förekom långt fram i tiden träldom. Trälarna under vikingatiden bestod av fångar från plundringståg eller brottslingar i det egna samhället. Också fattiga som saknade levebröd eller de som var svårt skuldsatta kunde frivilligt – men tvingade av omständigheterna – bli trälar. Som sådana saknade de alla rättigheter som fria män hade och sattes på tyngre arbeten. Att ha många trälar var ett tecken på välstånd och makt. Ofriheten ärvdes genom generationerna, även om frigivande också förekom. Successivt avtog träldomen som system, inte minst genom kristendomens införande. Från 1335 fanns en bestämmelse om att ingen som fötts av kristna föräldrar fick tjäna som träl. Eftersom alla invånare ansågs tillhöra den nya tron upphörde träldomen med den dåvarande generationen trälar...
Lästid 3 minuter
Under mellankrigstiden var invandringen till Sverige blygsam men blev dock omdiskuterad, framför allt i samband med frågan om i vilken utsträckning judiska flyktingar skulle tas emot i landet. Från andra världskriget och under resten av 1900-talet förekom det en mycket omfattande invandring till Sverige, först från de nordiska länderna och Baltikum, senare även från andra europeiska länder och under 1980- och 1990-talen från såväl europeiska som utomeuropeiska länder...
Lästid 7 minuter
Den tidiga demokratin stängde ute kvinnor, egendomslösa och utlänningar. Idag är det självklart att både kvinnor och män har rösträtt, oavsett hur rika eller fattiga de är. Men hur ska beslut fattas när så många av världens problem är globala? Och var ska man ha rösträtt i en värld där så många människor rör sig över nationsgränserna?
Lästid 3 minuter
Katarina Taikon fick inte gå i skolan, men blev känd författare och kämpade för romernas rättigheter i samhället. Hon skrev böckerna om Katitzi. Böckerna bygger på hennes egna upplevelser...
Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på...
Flipped Classroom eller "flippat klassrum" är en pedagogisk modell där läraren använder digitala...
Film som historieberättande medium är en populär underhållningskälla, men fungerar också bra i...
I veckans avsnitt av I fokus pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om push- och pullfaktorer i samband med migration. I några exempel förklaras - med hjälp av pushfaktorer och pullfaktorer - den svenska emigrationen till USA under 1800-talet och början av 1900-talet, samt invandringen till dagens Sverige.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om sverigefinnar. Avsnittet (del 1 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
Julia, Mattias och Kristoffer försöker reda ut vad “segregation” är för något, varför det finns och vad man kan göra åt det. Vi pratar om relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
