Tio följder av den franska revolutionen
De främsta följderna av franska revolutionen är:
- Frankrike fick en ny författning (grundlag)
- Adelns makt och privilegier avskaffades
- Den franska kungamakten störtades
- Kyrkans makt minskade
- Skräckväldet under Maximilien de Robespierre
- Kvinnorna fick ökade rättigheter
- Borgarna kunde stärka sin makt
- Press- och yttrandefrihet infördes
- Napoleon tog makten i Frankrike
- Medborgarna blev lika inför lagen
Frankrike fick en ny författning
Efter att den uppretade folkmassan stormat fästningen Bastiljen i Paris den 14 juli 1789, spred sig oroligheterna runt om i landet. Många ur adeln flydde från Frankrike när hungriga och uppretade bönder brände ner deras gods. I oktober 1789 tågade 6 000 kvinnor från Paris till Versailles där kungen Ludvig XVI och drottningen Marie Antoinette levde i ofattbar lyx. Kvinnorna som protesterade mot de höga brödpriserna krävde att kungen skulle flytta in till Paris, vilket han också gjorde efter att nationalgardet hade ställt sig på kvinnornas sida. Sommaren 1791 gjorde kungen och drottningen ett misslyckat flyktförsök men greps och fördes tillbaka till Paris. Samma höst fick Frankrike en ny författning enligt vilken kungens makt blev mycket begränsad.
Adelns makt och privilegier avskaffades
Under revolutionens första år upplöstes det gamla ståndssamhället som hade präglat Frankrike under nästan tusen år. Därmed avskaffades adelns makt och privilegier. Skattefriheten för adel och präster togs bort redan i augusti 1789.
Den franska kungamakten störtades
Trots att kungens makt efter revolutionen var nästan obefintlig, ansågs kungahuset ändå som ett hot mot revolutionen. I januari 1793 avrättades Ludvig XVI genom giljotinering. Drottningen följde hans öde i oktober samma år. Även kyrkans makt minskade drastiskt efter revolutionen. Kyrkans inflytande skulle minska ännu mer efter att advokaten Maximilien de Robespierre (1758-1794) fick makten över Pariskommunen. I samband med detta gick den franska revolutionen in i en ny och blodigare fas som inom historieskrivningen ofta benämns som skräckväldet.
Kyrkans makt minskade
Robespierre och välfärdsutskottet som han representerade förbjöd kristendomen och manade i stället till fosterlandsdyrkan. Många kyrkor rensades på religiösa symboler, stängdes eller användes för andra ändamål. Många präster tvingades också lämna sina uppdrag, fängslades eller flydde, eftersom de sågs som motståndare till revolutionen.
Skräckväldet under Maximilien de Robespierre
Skräckväldet innebar att Robespierre och välfärdsutskottet fick mycket stor makt, och Robespierre framstod alltmer som revolutionens starkaste ledare. Många som uppfattades som motståndare till revolutionen arresterades, och tusentals avrättades i giljotinen. Under skräckväldet arresterades omkring 300 000 personer, omkring 17 000 avrättades officiellt och många fler dog i fängelse eller utan rättegång.
Skräckväldet avslutades först i slutet av juli 1794 då Robespierre själv, tillsammans med flera av sina anhängare, hamnade under giljotinen.
Kvinnorna fick ökade rättigheter
Men var det så kallade "skräckväldet" enbart dåligt? Faktum är att det under perioden i fråga genomdrevs flera viktiga reformer i revolutionens anda. Ett obligatoriskt skolväsende infördes i Frankrike. Även kvinnornas rättigheter stärktes i och med att lika arvsrätt infördes. Tidigare hade de franska kvinnorna saknat arvsrätt. Och för första gången i fransk historia kunde kvinnor ansöka om skilsmässa från sina män utan att ange ett skäl. Dessutom fick kvinnor större rätt att själva ingå äktenskap, utan sin fars samtycke. Det skulle dock dröja fram till 1944 innan de franska kvinnorna fick allmän rösträtt.
Borgarna kunde stärka sin makt
Franska revolutionen innebar att borgarna, den mest pådrivande gruppen bakom revolutionen, kunde öka sin makt. Borgerliga ideal och levnadsmönster skulle därefter komma att prägla utvecklingen i Europa under hela 1800-talet.
Press- och yttrandefrihet infördes
Efter skräckväldets slut genomfördes reformer för en ökad yttrande- och tryckfrihet. Detta var ett steg närmare det vi idag ser som de viktigaste hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle.
Napoleon tog makten i Frankrike
Generalen Napoleon Bonaparte (1769-1821) tog makten i Frankrike genom den så kallade Brumairekuppen i november 1799. Han blev först vad vi skulle kunna definiera som diktator, och senare kejsare (1804). Napoleons väg mot makten hade möjliggjorts av franska revolutionen och det värnpliktssystem som infördes i samband med de efterföljande franska revolutionskrigen. I enlighet med detta system var det lämplighet och personlig skicklighet som var avgörande för avancemang (tidigare hade börd varit viktigare). Under revolutionskrigen steg Napoleon snabbt i graderna och blev general redan vid 24 års ålder.
Medborgarna blev lika inför lagen
Napoleon kom att inskränka yttrande- och tryckfriheten i Frankrike, vilket var ett steg bort från revolutionens frihetsideal. Däremot var Napoleons politik starkt präglad av de revolutionära tankegångarna, vilket märktes i de lagar (Code Napoléon) som infördes 1804. Enligt Napoleons lag – som bland annat byggde på deklarationen om människans och medborgarens rättigheter som antagits redan i augusti 1789 av den franska nationalförsamlingen – var alla manliga medborgare lika inför lagen, inga privilegier fick användas inför domstol och alla människor skulle fritt få välja religionstillhörighet.
M LÄS MER: Franska revolutionen
M LÄS MER: Franska revolutionens orsaker
M PODCAST: Franska revolutionens orsaker
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
E.J. Hobsbawm, Revolutionens tidsålder, Rabén Prisma, 1997
Bengt Ankarloo, Franska revolutionen, Studentlitteratur, 1992
Carl-Göran Ekerwald, Frihet, jämlikhet, broderskap – ett försök att förstå franska revolutionen, Rabén & Sjögren, 1988
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
