Lätta fakta om världsreligionernas matregler

klocka
Lästid 4 minuter
Matreglerna varierar inom de fem världsreligionerna. Kristendomen och buddhismen saknar i stort sett matregler. Flest bestämmelser gällande matvanor finns inom judendomen och islam.
L
Artikel
Religiösa symboler på en tempelvägg

Hinduismen och buddhismen

Inom hinduismen finns inga bestämda regler om mat. Man anser dock att kon är ett heligt djur som inte får dödas. Kon är ett slags modergudom för hinduerna.

Eftersom kon är helig är alla dess produkter också heliga, t.ex. mjölken, urinen och avföringen. I flera av Indiens delprovinser är det förbjudet enligt lag att slakta kor.

Buddhismen har heller inga bestämda regler som gäller mat. Munkarna betraktas dock som föredömen i många buddhistiska länder. En munk får inte äta mat efter klockan 12 på dagen. Det är lokalbefolkningen som ger mat till munkarna.

ANNONS

ANNONS

Judendomen

Judarna följer Gamla testamentets bestämmelser angående mat. Gamla testamentet tillåter alla vegetariska livsmedel för människan, men man får inte äta vilket kött som helst - bara köttet från vissa växtätande djur. Reglerna är mycket klara. De ska vara idisslare och ha delade klövar. Därmed sorteras svinen bort, eftersom de inte är idisslare.

Det är dock inte på grund av hygieniska skäl (exempelvis trikinfaran), som de flesta tror, utan på grund av bråk mellan de nomadiserande israeliterna och bofasta bönder för ca 5 000 år sedan. De bofasta bönderna hade grisar och därmed blev judarnas förbud mot att äta svinkött en symbol i kampen om makten. Andra regler i Gamla testamentet är att fiskar ska ha fenor och fjäll. Då är ål förbjuden. Skaldjur är också förbjudna.

Djur ska slaktas på ett visst sätt om rättrogna judar ska äta köttet. Djuren får inte vara bedövade då de slaktas. Vid slakten ska en speciellt utbildad person göra ett skarpt snitt över djurets strupe. Blodet får därefter rinna av djuret som dör mycket snabbt. Denna slaktmetod kallas för skäktning, och den är förbjuden i Sverige.

Innan köttet tillreds ska det läggas i saltvatten för att fullständigt befrias från blod. Blodet anses synonymt med själen eller livet. Kött som fortfarande innehåller blod kommer från djur som inte anses vara fullständigt döda.

Tillåten mat kallar judarna för kosher och förbjuden mat för treif.

Man får inte blanda kött och mjölk. Om man nu nödvändigtvis måste döda ett djur för att äta det, ska man inte vara så okänslig att man "kokar det dess moders mjölk". Därför får man inte blanda mjölk (eller mjölkprodukter) och kött i samma måltid. Om man följer kosherlagarna använder man olika köksredskap för kött och mjölk. De måste sedan också diskas separat.

Kristendomen

Med den kristna läran försvann de flesta judiska livsmedelsförbuden och alla livsmedel förklarades rena. Det hänger troligen samman med att de första kristna kände behov att ta avstånd från judendomen som de tidigare var en del av.

ANNONS

Islam

Livsmedelsreglerna inom islam är inte lika komplicerade som i judendomen. Det är t.ex. tillåtet att äta alla grönsaker och alla produkter från havet, inklusive skaldjur (undantaget shiamuslimer för vilka endast fiskar med fjäll och räkor är tillåtna). Blod och griskött anses dock som orena och är därför förbjudna.

Tillåten mat inom islam kallas halal. Förbjuden mat kallas haram.

Köttätande djur med huggtänder (hund, katt, varg etc) är också haram.

I fråga om alkohol är judar och muslimer oense. Alkohol är strängt förbjudet inom islam, medan vin dricks på alla judiska helgdagar och i många ritualer.

Många tar lätt på religionernas matregler

I vilken grad de religiösa matvanorna efterföljs inom varje religion beror givetvis på hur troende och kulturbunden individen är. Inom alla världsreligioner finns många helt eller delvis sekulariserade människor som inte bryr sig så mycket om religion, men som ändå följer många av dess seder och bruk därför att det ingår i samhällets kultur.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn fakta om kons betydelse inom hinduismen.
     
  2. Berätta kortfattat om buddhistmunkarnas matvanor.
     
  3. Nämn fakta om skäktning.
     
  4. Förklara begreppet kosher.
     
  5. Nämn fakta om matregler inom islam.
     
  6. Vad anser muslimerna och judarna om alkohol?
     


M  LÄS MER: Varför får muslimer och judar inte äta gris?

L  LÄS MER: Matregler inom judendomen

M  LÄS MER: Matregler inom islam

M  LÄS MER: Hinduismen

M  LÄS MER: Buddhismen

L  LÄS MER: Judendomen

M  LÄS MER: Kristendomen

M  LÄS MER: Islam

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Görel Byström m.fl., Gudastyrd vardag – världsreligionerna i människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1998
 

FÖRFATTARE:

Text: Carsten Ryytty, författare och fd SO-lärare

Senast uppdaterad: 22 augusti 2025
Publicerad: 7 februari 2016

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Och julen varar än till påska!

M
Målade påskägg som ligger i ett iscensatt fågelbo av halm.
av: Jane Fredlund
2025-04-24
klocka Lästid 15 minuter

Vid påsk springer små påskkäringar runt i husen. Färggranna fastlagsris lyser på torgen, småpojkarna tjatar om påsksmällare, och vi målar eller färgar ägg och sätter i oss mängder av dem på påskafton. Underliga traditioner egentligen, en del av dem har skrämmande bakgrund i vidskepelse och häxtro, andra i medeltida katolska traditioner...

+ Läs mer

Jordbruk och mat på vikingatiden

SO-rummet bok
L
Vikingagård i skymningsljus.
av: Robert de Vries
2025-03-26
klocka Lästid 13 minuter

Livet på nordbornas gårdar krävde hårt arbete. Alla hjälpte till, även barn och gamlingar. Om skörden slog fel väntade hunger, sjukdomar och död. Ändå lyckades de flesta skapa ett liv i balans med naturen. Livet var tufft, men också fullt av gemenskap och doften av nybakat bröd...

+ Läs mer

Brännvinets historia i Sverige

M
Fylla på en krog under sent 1800-tal.
av: Jane Fredlund
2024-10-21
klocka Lästid 9 minuter

Brännvinets historia i Sverige går långt tillbaka. Det började som medicin under slutet av medeltiden men blev snart en naturlig del av både fest och vardag. Under 1700- och 1800-talen ökade brännvinsdrickandet kraftigt och nådde extrema nivåer. Brännvinets historia är därmed en berättelse om både njutning och en kamp mot alkoholmissbruk, särskilt under nykterhetsrörelsens framväxt på 1800-talet...

+ Läs mer

Matregler inom islam

M
halal vs haram
av: Leif Stenberg
2023-09-30
klocka Lästid 6 minuter

Islam är i högsta grad en levande religion som hela tiden tolkas och nytolkas i alla de länder där muslimer försöker leva efter sin religions bud. Detta gäller inte minst islams matregler - tolkningar av vad som är haram (förbjudet) och halal (tillåtet)...

+ Läs mer

Historia om några svenska matvanor

M
Hårt bröd
av: Jan-Öjvind Swahn
2023-09-26
klocka Lästid 12 minuter

Svenska restauranger beskylldes förr för att vara stela och tråkiga. Tvånget för män att bära slips för att bli insläppta på "finare" ställen var lika beryktat som kravet att äta en viss mängd lagad mat för att bli serverad öl och snaps. När Sverige började bli målet för invandring från t.ex. Sydeuropa med dess ledigare umgängessätt uppstod därför en del kulturkrockar. Men nu har folk från dessa länder själva etablerat sig på denna marknad och berikat svenskarnas vanor i fråga om mat, dryck och relaterade umgängesformer...

+ Läs mer

Chokladens historia

SO-rummet bok
M
Choklad
av: Lars Hildingson
2023-09-05
klocka Lästid 5 minuter

En aztekisk saga berättar att en helig man hämtade kakaobönor från paradiset och sådde dem i sin trädgård. När han sedan åt kakaobönorna fick han kunskap om allt i världen, ett slags universellt vetande. Chokladälskaren, som idag lägger en pralin på tungan och pressar den mot gommen, kan gott tänka sig att chokladen har himmelskt ursprung. Men om man en gång i aztekernas rike också blev klokare av att äta den, så har tyvärr den effekten försvunnit. Den skulle annars ha varit den perfekta ursäkten för att sätta i sig en halv chokladask av bästa och dyraste märke...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Historia om mat och matvanor

Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...

Re

Judiskt vardagsliv

Inom judendomen bör människan sträva efter att följa Guds vilja och de religiösa lagar som genomsyrar vardagslivet....

Re

Kristet liv och människosyn

"Du ska älska din nästa som dig själv." Det är framförallt medmänniskans behov av hjälp som, enligt Jesus, avgör...

Re

Koranen

Koranen är islams heliga skrift och består av Muhammeds uppenbarelser som är en skildring av Guds (Allahs) budskap till...

Re

Sharia - lagen

Efter Muhammeds död år 632 växte rättssystemet för den muslimska världen fram och tog fast form. På 900-talet...

Re

Vardagsliv och samhället inom hinduismen

Vardagsliv och religion i det indiska samhället. Här kan du läsa om kulten i hemmet, tempelbesök, olika regler i...

Re

Vardagsliv och samhället inom buddhismen

Inom buddhismen är det Buddha, mästaren, som är föremål för vördnad och som buddhister vänder sig till i kulten....

Relaterade taggar

Re
Medeltida marknad.

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Judar - en av Sveriges nationella minoriteter

av: Mattias Axelsson
2021-10-21

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om om judar - en av de nationella minoriteterna i Sverige. Avsnittet (del 3 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Fastemånaden ramadan

av: Mattias Axelsson
2021-04-20

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om den muslimska fastemånaden ramadan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Pesach - judiska påskfirandet

av: Mattias Axelsson
2021-03-29

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i religionskunskap) om pesach eller "det judiska påskfirandet".

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Våffeldagen

av: Mattias Axelsson
2021-03-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Fastlagen och fastan

av: Mattias Axelsson
2021-02-15

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.

+ Lyssna