Ingår i en artikelserie

Napoleon III och andra franska kejsardömet 1852-1870

Lästid 6 minuter

Under Napoleon III:s styre mellan 1852 och 1870 genomgick Frankrike och Europa stora förändringar. Napoleon III hade en komplicerad relation till de nationella enhetsrörelserna i Europa, speciellt i Italien och Tyskland. Trots sitt inflytande i dessa regioner valde han att stödja deras strävan efter politisk enhet. Samtidigt sökte han stöd från den katolska kyrkan i Frankrike, vilket ledde till ökat kyrkligt inflytande på utbildning och kultur. Men i skuggan av politik och religion blomstrade konst och kultur i Paris. Staden omformades till Europas pulserande hjärta med breda boulevarder, världsutställningar och den nya musikgenren operett.

Artikel

Bild: SO-rummet.se

Napoleon III. Målning av Wilhelm Camphausen (1818-1885).

Napoleon III sympatiserade med de nationella enhetsrörelserna i Europa

Under det andra kejsardömets tid enades både Italien och Tyskland till stater. Frankrike hade tidigare haft ett stort inflytande i såväl Italien som Tyskland, då dessa regioner ännu inte var politiskt enade. Napoleon III (1808-1873) strävade efter att behålla det franska politiska inflytandet över den europeiska kontinenten. Därför borde han egentligen motarbeta enhetssträvandena i dessa länder. Men Napoleon III hyste istället sympatier för de nationella enhetsrörelserna i Europa framförallt i Italien. Han sympatiserade även med den polska frihetsrörelsen mot Ryssland. Dessutom hävdade han att danskarna i Nordschleswig borde få komma tillbaka till Danmark, efter det att Preussen 1864 annekterat området.

ANNONS

Ett politiskt enat Italien förutsatte att kyrkostaten, där Rom var huvudstad och påven härskade, inlemmades ett nytt italienskt rike. Att stödja den italienska enhetsrörelsen skulle ställa Napoleon mot katolikerna även i Frankrike. Men katolikerna tillhörde ju de grupper Napoleon stödde sin makt på. År 1858 grubblade Napoleon på det olösliga problemet, hur han skulle kunna vinna det katolska Frankrike och samtidigt hjälpa Italien.

Den italienska enhetsrörelsens drivande kraft var Camillo di Cavour. Han var premiärminister i den italienska staten Piemonte. Den vackra grevinnan de Castigione fick av honom i uppdrag, att förföra kejsar Napoleon och sedan underblåsa hans italienska sympatier. Trots risken att misshaga de franska katolikerna, kejsarinnan och många i det franska katolska etablissemanget bestämde sig Napoleon. Han lovade att Italien skulle bli "fritt från Alperna till Adriatiska havet". Folket jublade även i Frankrike, då kejsaren bestämde sig för att stödja nationalitetsidén och det revolutionära Italien. Med stormande hänförelse omgav man hans vagn. Kvinnorna av folket ropade, att de troget skulle skydda kejsarinnan och kejsarprinsen under Napoleons frånvaro.

År 1863 gjorde ryska Polen uppror. Här gick Napoleons sympatier alldeles jämsides med det revolutionära Frankrikes - att upprätta ett fritt Polen. Men det goda förhållandet till tsar Alexander förstördes. Samma nationalliberala välvilja för nationalitetsidén vad gällde polackerna, hyste Napoleon även i den Schleswig-Holsteinska frågan. De tysktalande till Tyskland och de dansktalande till Danmark, ansåg han.

Det nya enade Tyskland kom 1870-1871 att i krig besegra Frankrike. Därefter var det Tyskland och inte Frankrike som blev den mäktigaste makten på europeiska kontinenten. Napoleon III blev steg för steg utmanövrerad av Otto von Bismarck. Slutligen lurades han att förklara det nya Tyskland krig. Nederlaget mot Tyskland ledde också till att kejsardömet i Frankrike störtades. Den tredje republiken inträdde. Men först måste Paris genomlida förstörelsen i samband med kommunen.

Napoleon III och katolska kyrkan

Napoleon III sökte stöd hos den katolska kyrkan. Kyrkan fick starkt inflytande på undervisningen. Det fick negativa konsekvenser speciellt för kvinnorna. Deras läs- och skrivkunnighet var låg. Man har konstaterat att 45% av de fransyskor som gifte sig 1860 inte kunde skriva. Kyrkan var motståndare till att inrätta läroverk för flickor. Prästerna fruktade att en förbättrad undervisning skulle komma att beröva dem inflytandet över kvinnorna. Kyrkans makt över undervisningen ledde också till omfattande utrensningar vid universiteten. Många antikatolska professorer, bibliotekarier och andra akademiker avsattes. Det starka kyrkliga inflytandet låg också bakom sedlighetsrättegången 1857 mot Gustave Flauberts roman Madame Bovary.

Det "ljuva livets" Paris

Trots all kyrklighet var kontrasten mellan den officiella moralen hos de ledande klasserna och deras faktiska livsstil uppenbar. Som alltid talar äldre generationer om tidens lättsinne, ytlighet och nöjeslystnad. Vid denna tid uppstod också en alldeles ny genre på musikens område, operetten. Jacques Offenbach var den som skapade operetten. Den äldre generationen förfasade sig också över Offenbachs musik. "Sköna Helena", "Pariserliv" och "Riddar Blåskägg" hette tidens slagdängor. Men den Offenbachska musiken med sina fräcka, oblyga texter flög i ilande fart ut över hela världen.

Under perioden 1852-1870 byggdes Paris om. Omkring tjugotusen gamla hus revs. Härmed försvann de smala gator där revolutionernas barrikader byggdes. De som bodde där förpassades ut till förorterna. Genom det uppröjda området drogs breda avenyer och boulevarder. Nya, monumentala trafikleder byggdes liksom eleganta, moderna sexvåningshus. Paris blev Europas huvudstad, platsen för den nya, självmedvetna överklassens luxuösa liv, med trottoarserveringar och stora välförsedda butiker längs de raka, breda boulevarderna. I det nya Paris hölls världsutställningar och glittrande fester.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad var Napoleon III:s inställning till de nationella enhetsrörelserna i Europa, särskilt i Italien och Tyskland?
Hur försökte Napoleon III balansera sitt stöd för den italienska enhetsrörelsen med sitt förhållande till katolikerna i Frankrike?
Beskriv hur Napoleon III:s relation med den katolska kyrkan påverkade utbildningen i Frankrike.
Ge exempel på hur kyrkans makt påverkade kulturen i Frankrike, som fallet med Gustave Flauberts "Madame Bovary".
Vilken roll spelade grevinnan de Castigione i Napoleon III:s beslut att stödja Italien?
Vad var Napoleons reaktion på upproret i ryska Polen 1863?
Vilken relation hade det nyligen enade Tyskland med Frankrike under Napoleon III:s tid?
Hur förändrades Paris mellan 1852 och 1870?

Ta reda på:

Vad var den tredje republiken i Frankrike, och vilka händelser ledde till dess grundande?

S LÄS MER: Frankrike under 1800-talet - politik och nationalism (artikelserie)

S LÄS MER: Franska revolutionen och nationalismens uppkomst (artikelserie)

S LÄS MER: Frankrikes historia

S LÄS MER: Nationalismens historia

M LÄS MER: Nationalism och imperialism 1815-1914

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Colin Jones, The Cambridge Illustrated History of France, Cambridge, 1994
Max von Boehn, Från Kejsardöme till republik, Hökerberg, 1918
Alfred Cobban, A History of Modern France Volume 2: 1799-1871, Penguin, 1972

FÖRFATTARE

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare

Artikelserie om Frankrike under 1800-talet - politik och nationalism

1 Frankrike 1815-1848, del 1: Kungens återkomst

2 Frankrike 1815-1848, del 2: Revolutionerna 1830 och 1848

3 Napoleon III och andra franska kejsardömet 1852-1870

4 Pariskommunen - våren 1871

5 Fransk nationalism under slutet av 1800-talet

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 11 augusti 2025

Publicerad: 31 juli 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Qingdynastin (1644-1912)

av: Tore Persson

2024-09-03

Lästid 27 minuter

Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig för att bli mer konfucianska än kineserna själva. Under Qing blev Kina först så framgångsrikt att det väckte beundran bland Europas intellektuella, för att därefter drabbas av sådana motgångar att det kom att kallas ”Asiens sjuke man”...

+ Läs mer

Jacquerie - medeltidens största bondeuppror i Frankrike

av: Peter Fowelin

2024-06-09

Lästid 6 minuter

La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget. Upproret startade i byn St Leu och spred sig snabbt över landsbygden med bönder som brände och dödade bland adelns gods och slott. Adeln flydde först men organiserade sig snart och slog tillbaka med hjälp av tungt beväpnade och bepansrade trupper. Tusentals bönder dödades och upproret var i stort krossat efter bara en månad. Trots allt våld och de stora förlusterna i människoliv förändrades inget. Böndernas misär - som hade varit den främsta orsaken till upproret - fortsatte...

+ Läs mer

Dreyfusaffären - ett av historiens mest kända justitiemord

av: Göran Tivenius

2023-10-09

Lästid 4 minuter

År 1894 blev den franska officeren Alfred Dreyfus oskyldigt dömd för högförräderi. Dreyfus, som var jude, anklagades för att ha överlämnat hemliga handlingar från den franska generalstaben till den tyske militärattachén i Paris. Krigsrätten dömde Dreyfus till degradering och livstids deportering till den beryktade Djävulsön, strax utanför straffkolonin Franska Guyanas kust. Dreyfusaffären kom att kasta sin skugga över Frankrikes historia långt fram i tiden...

+ Läs mer

Kolonierna - en god affär?

av: Jan-Olof Fallström

2022-10-17

Lästid 9 minuter

Att kolonierna blev en god affär för de allra flesta entreprenörer och bolag som verkade där är klart, lika klart som att vinsten "betalades" av de ursprungliga invånarna i de erövrade landområdena. Var kolonialismen även en god affär för de europeiska moderländerna? Det är inte så alldeles lätt att svara på den frågan. Allt beror på vilka beräkningsgrunder man vill använda. För det första - vad är moderlandet? Är det staten, folket eller bara de som satsade pengar i kolonierna? För det andra - hur ska man rätt värdera alla insatser från ömse håll? För det tredje och svåraste - hur skulle det ha sett ut om man inte haft kolonier?

+ Läs mer

Upplysningens idéer spreds i Paris salonger

av: Torbjörn Nilsson

2022-09-14

Lästid 3 minuter

Få epoker i historien har en sådan strålglans som upplysningstiden under 1700-talet. Överallt (åtminstone i delar av Europa) talade man (åtminstone de intellektuella) om ”människans utträde ur hennes självförvållade omyndighet”, som filosofen Immanuel Kant uttryckte det. Bort med myter och mystik, in med framsteg och förnuft! Så löd fältropet från upplysningens huvudstad Paris, dit andra länders tänkare vallfärdade för att ta del av den nya läran...

+ Läs mer

Christine de Pizan - den första feministen

av: Stefan Högberg

2022-03-30

Lästid 16 minuter

Christine de Pizan fick en bättre utbildning än de flesta flickor på 1300-talet. När hennes make dog och hon hamnade på bar backe, kunde hon försörja sin familj genom att skriva, och hon skrev kontroversiellt. Hon blev snart en framgångsrik författare. Men medeltidens kulturetablissemang hade sällan sett en populär kvinnlig författare förut. Christine de Pizan hade givit sig in på manligt territorium och det var inte lätt att korsa genusgränser under senmedeltiden. Christine hade dessutom ett och annat att säga om hur kvinnor brukade framställdes i litteraturen. Detta skulle leda till friktion...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio