Alltsedan Stockholm grundades har dess slott legat på samma plats där Mälaren mynnar ut i Saltsjön. Stockholms nuvarande slott byggdes på ruinerna av den gamla borgen Tre kronor som brann ned 1697.
Redan nästa dag kallades slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y. till regeringssammanträde. Änkedrottning Hedvig Eleonora och rådet (dåtidens regering) gav i uppdrag åt arkitekten att presentera ritningar för en ny kungaborg.
På rekordtiden sex veckor presenterade Tessin sina ritningar och fick dem godkända. Tessin räknade med att kunna bygga upp ett nytt slott på sju år. Ritningarna visade en fast sammanhållen fyrkant i den stränga romerska barock som Tessin älskade (se ritning).
ANNONS
ANNONS
Slottsbygget kom snabbt igång. Förutom olika grupper av yrkesmän som murare och stenhuggare rekryterades arbetskraft från olika regementen inom armén.
Det nya slottet tog lång tid att bygga
På grund av Karl XII:s kostsamma krig låg bygget nere mellan åren 1708-1727. År 1727 beslöt ständerna att återuppta slottsbygget, året därpå dog Tessin.
Arbetet övertogs nu av Carl Hårleman och 1753 övertogs ledningen av C.J. Cronstedt och C.F. Adlercrantz.
1754 kunde Adolf Fredrik flytta in i slottet. Men fortfarande återstod många inredningsarbeten.
Kungliga slottets äldsta del är vänd mot Norrbro. I de norra slottsmurarna finns återstoden från 1200-talets borganläggning.
Så sent som 1834 fick slottets yttre sin definitiva gestalt, då lejonbackens ramper fullbordades.
Utsikt över Stockholms slott från Skeppsholmsbron på 1780-talet. Slottet blev inflyttningsklart först 1754. Kungafamiljen hade då bott 57 år i Wrangelska palatset på Riddarholmen.
Åren 1898-1902 genomgick slottet en omfattande renovering, varvid bland annat dess ursprungliga, ljust gyllengula färg ersattes av den nuvarande mörkbruna.
Kung Carl XVI Gustav bor numera med sin familj ute på Drottningholms slott sedan 1981, men kungliga slottet är hans arbetsplats.
ANNONS
Kungens kontor ligger i östra längans bottenvåning. Andra arbetslokaler är de praktfulla gemak som kungen behöver för sin tjänsteutövning.
Stora delar av slottet visas för allmänheten. Skattkammaren med riksregalierna tilldrar sig stort intresse. Här finns bland annat Gustav Vasas båda rikssvärd och Erik XIV:s regalier, som utfördes till hans kröning 1561.
Andra delar av slottet som är öppna för allmänheten är de tre visningsvåningarna: Bernadottevåningen, Festvåningen och Gästvåningen.
Rikssalen, Slottskyrkan och Livrustkammaren visas också för allmänheten.
Bild: Nationalmuseum Hårleman och Tessin på slottsbygget i en tolkning av Carl Larsson från 1896.
Högvakten
Högvakt har funnits vid Kungliga slottet sedan 1523 och utgjordes då av 100–200 soldater som även stod för stadens ordningshållning och brandförsvar.
Idag går förband från hela Sverige högvakt och de utgör en viktig del i skyddet av kungafamiljen och av den militära beredskapen i Stockholm. Huvudansvaret för att bemanna högvakten har Livgardet.
Högvaktsavlösningen och vaktparaden är även en populär publikattraktion.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad hände den 7 maj 1697 i Stockholm?
Vilket uppdrag fick arkitekten Tessin?
Varför tog det nya slottet så lång tid att bygga?
När kunde kungafamiljen flytta in i det nya slottet?
Vad gör kungen på slottet idag?
Vilka delar av Stockholms slott är öppna för allmänheten?
Den 22 juni 1743 var revolutionen nära i Stockholm. En väpnad folkmassa stod öga mot öga mot armén på Gustaf Adolfs torg. Regeringen var handlingsförlamad, kungen maktlös och folkets vrede glödande. Detta var den stora Daldansen, som slutade i blod och tårar...
Bruket av tobak går bortåt 400 år tillbaka i tiden i vårt land. Tobaken blev snabbt populär när den lanserades under 1600-talet och började användas av både män och kvinnor. Rökvanorna har genomgått olika trender genom åren - från de första lerpiporna till de mer utsmyckade sjöskumspiporna och senare till dagens många pipmodeller, cigaretter, cigariller och cigarrer (och nu även e-cigaretter). Men vi har också snusat. Först togs snuset (som då var en "snustorr" variant) genom näsan, och senare utvecklades våra snusvanor till det typiskt svenska "läppsnuset" (en fuktigare snusvariant)...
I det förindustriella samhället hade människor över huvud en positiv syn på barnarbete. Det ansågs naturligt och nödvändigt att barnen deltog i arbetet. I praktiken kom det här synsättet främst att gälla barn till bönder, torpare, hantverkare, smeder och andra rörelseidkare inom underklassen. Redan vid 7-8 års ålder måste både pojkar och flickor hjälpa till med enklare sysslor, anpassade efter kön. Det fanns två syften: för det första att minska behovet av lejd arbetskraft; för det andra att länka in barnen i hushållens gemenskap för att de som vuxna skulle kunna utföra alla arbetsuppgifter som krävdes av en bonde eller bondmora eller i en hantverkarfamilj.
Idag är det svårt att föreställa sig Sverige utan de föreningar och folkrörelser som starkt bidrog till demokratins utveckling under 1900-talet. Ungefär 75 procent av folket är medlemmar i minst en av Sveriges cirka 158 000 ideella föreningar. Så har det inte alltid varit. Under hundratals år var Sverige ett land nästan helt utan föreningar och folkligt politiskt engagemang...
Sägnen om Romeo och Julia är troligen världens mest kända berättelse om kärlek. Historien hör hemma i Italien och har berättats av många författare - på samma sätt som historien om Tristan och Isolde (se tidigare artikel) har skrivits på nytt av nya författare. Mot slutet av 1500-talet tas Romeo och Julia om hand av en mästerlig författare: William Shakespeare. Hans drama "Romeo and Juliet" spelades troligen för första gången 1596. Dramat var den första Shakespearepjäs som uppfördes i Sverige - premiär i Norrköping 1776...
Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer. Äktenskapet betraktades ofta som en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Gifta kvinnor ansvarade främst för hushåll och barnuppfostran. Äktenskapets huvudsakliga syfte var att skapa social och ekonomisk stabilitet genom att ha många barn. Ogifta kvinnors yrkesmöjligheter var begränsade till arbete som piga - ofta på en bondgård - eller vissa kvinnorelaterade yrken i städerna. Samtidigt var kvinnan underordnad mannen inom både familj och samhälle. Allt detta speglades i tidens vardagsliv och lagar...
