Ingår i en artikelserie

Jeanne d'Arc, del 5 : Helgon och nationalsymbol

Lästid 5 minuter

Redan under sin livstid blev Jeanne d'Arc en nationellt samlande symbol. Hennes föredöme och starka tro fick fransmännen att åter börja tro på sig själva och att mobilisera all kraft för att slå tillbaka engelsmännen.

Artikel

Bild: Natalie Marchant

Jeanne d'Arc har stort värde som nationellt enande symbol i Frankrike.

Jeanne d'Arc som nationell symbol

Man kanske kan säga att hon förorsakade en masspsykos. Hon kunde ingenting om krigföring, men hon var uppenbarligen en naturbegåvning när det gällde ledarskap och övertalning. Hennes tro på sig själv som Guds redskap var så stark att omgivningen också blev övertygad. Därför lyckades hon på några veckor genomföra vad drivna militärer misslyckats med under årtionden.

Den franske författaren och politikern Alphonse de Lamartine verkade under förra hälften av 1800-talet. Han såg Jeanne d'Arc med romantikens ögon. Hennes styrka, säger han, ligger i hennes bondeursprung. Hon var starkt knuten till den franska jorden. Idén om en ung flicka som leder arméer, kröner kungen och befriar landet föddes ur en blandning av Bibelns legender och fransk folklore. Hon knöt ihop religionen med fäderneslandet.

ANNONS

George Bernhard Shaw, författare och debattör i England vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, kallade Jeanne d'Arc för "en av nationalismens första apostlar".

En av de mest uppseendeväckande rättegångarna vid förra sekelskiftet var den så kallade Dreyfusaffären i Frankrike. Dreyfus var militär av judisk härkomst och han anklagades för spioneri för Tysklands räkning. Militären visste att han var oskyldig, men de behövde en syndabock med judiskt ursprung. Rättegången var uppgjord på förhand. Dreyfus skulle förklaras skyldig. Men många kända personer, bland andra författaren Emile Zola ställde upp för Dreyfus. Efter flera år i fängelse och ett antal rättegångar blev han slutligen frikänd.

Bild: Nick in exsilio

Jeanne d'Arc är en nationell hjältinna i Frankrike. Hon står för nationell frihet, nationell styrka, för lojalitet mot och uppoffring för fäderneslandet.

Man såg paralleller mellan Jeanne d'Arc och Dreyfus. Båda var oskyldiga offer för ett politiskt maskineri som inte tog någon hänsyn till demokratiska eller individuella rättigheter. För Dreyfusvännerna stod Jeanne d'Arc för individens frihet.

Men även den andra sidan, den yttersta högern använde sig av Jeanne d'Arc. I deras ögon var hon en symbol för den auktoritära staten, för ett fädernesland byggt på militär styrka. Action Française på yttersta högerkanten var mycket populär hos katolikerna. En av dess mer framträdande medlemmar var monarkisten Charles Maurras. Han hävdade att Jeanne d'Arc stod för det nationella arvet, för fäderneslandet och för monarkin. Hon var nationens, kyrkans och fäderneslandets hjältinna. Maurras och många andra medlemmar i Action Française kom under andra världskriget att samarbeta med Nazityskland.

Under andra världskriget användes Jeanne d'Arc både av tyskvänner och motståndsmän i det ockuperade Frankrike. En pro-tysk affisch från 1943 visar Jeanne d'Arc på bålet och ett Rouen brinnande under de allierades bombningar. Texten lyder: Brottslingar återvänder alltid till platsen för sitt brott. Det vill säga engelsmännen är tillbaka. En annan affisch visar Jeanne som martyr med Lothringenkorset, symbol för gaullisternas motstånd mot tyskarna.

ANNONS

Efter kanoniseringen 1920 fick Jeanne d'Arc en egen nationell helgdag i Frankrike. Den infaller första söndagen efter 8 maj. Kyrkan hedrar Jeannes minne på hennes dödsdag den 30 maj.

Bild: Cea

Jeanne d'Arc i litteraturen

Många böcker har skrivits om Jeanne d'Arc, inte minst skönlitteratur. William Shakespeare skrev om henne på 1500-talet i dramat Henrik VI. Han såg henne då med engelsmännens ögon och uppfattade henne fortfarande som en häxa.

Frankrikes store författare Voltaire verkade under 1700-talet, under upplysningens tidevarv. Han betraktade henne därför som ett uttryck för medeltidens vidskepelse. Voltaire tyckte också illa om den katolska kyrkan. Hans kanske allra mest kända ord är: "krossa den skändliga" (d.v.s. katolska kyrkan).

Tyske författaren Friedrich Schiller skrev 1802 Die Jungfrau von Orléans. Schillers verk är inte historiskt korrekt. Han har skrivit ett erotiskt drama där Jeanne blir förälskad i en ung engelsk ädling och där hon dör på slagfältet inte på bålet. Men verket är mycket nationalistiskt. Schiller ville väcka det tyska folkets nationalism med Jeanne d'Arc som manande exempel.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Hur har Jeanne d'Arcs image använts i olika politiska sammanhang, såsom i Dreyfusaffären och under andra världskriget?
På vilket sätt har Jeanne d'Arc använts som en symbol av både höger- och vänsterpolitiska rörelser i Frankrike?
Berätta kortfattat om Jeanne d'Arcs tid som helgon.
Nämn kortfattat hur Jeanne d'Arc har porträtterats i litteraturen under några historiska perioder.

Fundera på:

Finns det någon eller några liknande gestalter i Sveriges historia som man skulle kunna jämföra med Jeanne d'Arc? Motivera varför eller varför inte.

S LÄS MER: Jeanne d'Arc (artikelserie)

M LÄS MER: Jeanne d'Arc

M LÄS MER: Jeanne d'Arc - bondflickan som sadlade om till krigare

M LÄS MER: Hundraårskriget

M LÄS MER: Berömda kvinnor

S LÄS MER: Medeltidens tio viktigaste kvinnliga normbrytare

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Jeanne d'Arc: Rättegångsprotokoll år 1431, Göteborg: Universitetet, 1991
Victoria Sackville-West, Jeanne d'Arc, Tiden, 1937
Friedrich Schiller, Die Jungfrau von Orléans. I: Schillers Werke, Band 9, Böhlaus, 1948
Friedrich Schiller, Orleanska Jungfrun, Bonnier, 1872
Curt Wallis, Jeanne d'Arc, Fritzes, 1917
Marina Warner, Joan of Arc, Weidenfeld and Nicolson, 1981

FÖRFATTARE

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare

Artikelserie om Jeanne d'Arc

1 Jeanne d'Arc, del 1 : Häxa, geni eller helgon?

2 Jeanne d'Arc, del 2 : Jungfrun av Orléans

3 Jeanne d'Arc, del 3 : Krigslyckan vänder för Frankrike

4 Jeanne d'Arc, del 4 : Dömd till döden för häxeri

5 Jeanne d'Arc, del 5 : Helgon och nationalsymbol

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 12 augusti 2025

Publicerad: 3 november 2013

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.

av: Robert de Vries

2025-09-10

Lästid 11 minuter

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...

+ Läs mer

Kyrkan och klostren i medeltidens Sverige

Målning på ett altarskåp - en medeltida biskop.

av: Robert de Vries

2025-09-09

Lästid 14 minuter

Under medeltiden hade kyrkan stor makt över människors liv och tankar. I stort sett alla var kristna och följde kyrkans regler för att få en plats i himlen (paradiset) efter döden. Kyrkan var rik, ägde mycket jord och tog upp skatt från befolkningen. Helgon som heliga Birgitta hade stor betydelse, och många såg dem som förebilder. Även klostren spelade en viktig roll i samhället. Där bodde munkar och nunnor som bad, studerade och arbetade. Genom klostren spreds många nya idéer och vetenskap till resten av samhället...

+ Läs mer

Livet på landet under medeltiden: byn och familjelivet

Vy över en bygata där en kvinna jagar en gris som rymt.

av: Robert de Vries

2025-09-04

Lästid 12 minuter

Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...

+ Läs mer

Familjeliv på vikingatiden

En bionde som går bakom en hästdragen plog på en åker. Ett långhus i bakgrunden.

av: Robert de Vries

2025-03-21

Lästid 11 minuter

På gårdarna i Skandinavien under vikingatiden levde ofta stora familjer tillsammans. Alla, både vuxna och barn, hjälptes åt med arbetet på gården. Kvinnor och män hade olika uppgifter, men båda hade viktiga roller. Det fanns också trälar som arbetade hårt, men utan att ha några rättigheter...

+ Läs mer

Att tvätta kläder och textilier var slitsamt förr

av: Jane Fredlund

2025-03-03

Lästid 17 minuter

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...

+ Läs mer

Kvinnliga agenter i Stockholm under andra världskriget

av: Bosse Bjerkerot

2025-01-08

Lästid 7 minuter

Under andra världskriget var Stockholm ett internationellt centrum för agenter och spioner från de krigförande länderna. Men även Sverige, som inte var ett krigförande land, hade agenter som spionerade för den svenska hemliga underrättelsetjänsten C-byrån. Flera av agenterna var kvinnor som riskerade sina liv och sin hälsa för Sveriges säkerhet. Tre av dessa kvinnor var Erika Wendt, Karin Lannby och Jane Horney, men många fler kvinnor var involverade i detta farliga arbete...

+ Läs mer