Historien bakom Nationernas förbund och Förenta nationerna

klocka
Lästid 4 minuter
Efter första världskriget började stämningar göra sig hörda som förespråkade mänskliga rättigheter och en demokratisering av Europa. Man ville inte ha mer krig och skapade därför en organisation som skulle kunna förhindra detta i framtiden - Nationernas förbund (NF).
S
Artikel

Internationell rätt är främst en sammanfattning av de regler som gäller eller anses gälla mellan stater. Internationell rätt består i sin tur bl.a. av folkrätten som behandlar folkliga rättigheter inom staternas gränser.

Nationernas förbund

Allt fler internationella frågor knöts därefter till Nationernas förbund, t.ex. arbetsrätt, minoriteters rättigheter - det fanns massor av minoritetsgrupper i mellankrigstidens Europa som bodde på ”fel plats” och blev diskriminerade. Man såg att detta var ett problem och lyckades skapa ett traktat om minoriteters rätt som slöts i ett multilateralt avtal (undertecknat av många länder). Det övergripande syftet var att förhindra att fler stora krig bröt ut i Europa.

Det var här som idén om en global organisation som skulle värna om mänskliga rättigheter föddes.

ANNONS

ANNONS

Men Nationernas förbund fick ingen framgång inom det internationella systemet. Detta berodde främst på tre faktorer:

1. Ekonomiskt: Den ekonomiska världskrisen på 1930-talet gjorde att många länder i första hand var tvungna att tänka på sin egen överlevnad.

2. Politiskt: USA gick aldrig med i NF. Storbritannien och Frankrike fick därför för stor makt vilket inte andra stater gillade.

3. Moraliskt: Europa upplevde en demokratisk kollaps i samband med fascismens och nazismens intåg och den efterföljande Förintelsen.

Förenta nationerna

Efter andra världskriget och Förintelsen insåg världens stater att det var nödvändigt att skapa en fungerande global organisation som värnade om freden och de mänskliga rättigheterna. 1945 bildades därmed Förenta nationerna (FN).

FN fick från början fyra huvuduppgifter:

1. Att rädda kommande generationer från krig. FN:s säkerhetsråd fick avgörande beslutsrätt i dessa frågor.

2. Etablera internationell rätt.

3. Främja social utveckling och förbättra levnadsstandarden för världens folk. (Efter krigsslutet fanns en positiv framtidstro.)

4. Att få världens stater att åter bekräfta tron på de mänskliga rättigheterna. (Det fanns ingen global enighet i frågan, så FN fick i uppdrag att utveckla detta.)

1948 tillkännagav FN deklarationen om de mänskliga rättigheterna som baserades på individens rättigheter. Detta var något nytt eftersom det innebar individens rättigheter inom staten och därför minskade statens suveränitet. En stat kunde nu inte längre agera precis som den ville inom sina gränser om den bröt mot de mänskliga rättigheterna. De mänskliga rättigheterna har därför påverkat suveränitetsprincipen (se ovan) och lett till en stor omsvängning inom internationell rätt.

Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna är i sig inte juridiskt bindande utan fungerar istället som ett målsättningsdokument som talar om för världens stater hur de bör göra.

ANNONS

ANNONS

Världens stater bestämmer själva om de vill vara med

Världens länder får enligt traktaträtten själva bestämma om de vill skriva under FN:s olika konventioner (juridiskt bindande avtal) om olika ämnen. FN har idag sju stora konventioner slutna till de mänskliga rättigheterna, till vilka det är kopplat ett övervakningsorgan. Länder som skrivit på de sju konventionerna måste rapportera till FN med jämna mellanrum. Det är även upp till andra länder att påverka att konventionerna följs. Detta kan bland annat göras via internationella påtryckningar av olika slag.

Men det är tyvärr inte alltid som internationella påtryckningar hjälper. Detta gäller särskilt när krig uppstått. Det är därför extra viktigt att det finns regler som värnar om människors rättigheter även i krig. Denna viktiga del inom det internationella rättssystemet regleras av den s.k. folkrätten.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var syftet med att skapa Nationernas förbund (NF) efter första världskriget?
     
  2. Varför lyckades inte Nationernas förbund med sina mål?
     
  3. Vilka fyra huvuduppgifter hade Förenta nationerna (FN) när det skapades?
     
  4. På vilket sätt påverkar FN:s deklaration om mänskliga rättigheter staters suveränitet?
     
  5. Hur fungerar FN:s konventioner och vad innebär det för länder som skriver under dem?

Fundera på:

  1. Varför tror du det är så svårt för internationella organisationer som NF och FN att förhindra krig och kränkningar av mänskliga rättigheter, även om många länder är överens om reglerna?
     

 

M  LÄS MER: Nationernas förbund

M  LÄS MER: Förenta nationerna

S  LÄS MER: FN:s historia - vägen till bildandet av FN

S  LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar

M  LÄS MER: Första världskrigets följder

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Litteratur:
Robert Jackson m.fl., Introduction to International Relations - Theories and approaches, Oxford University Press, 2002
Svante Karlsson, Freds- och konfliktkunskap, Studentlitteratur, 2004
Helena Lindholm Schulz, Krig i vår tid, Studentlitteratur, 2002
Lars Eriksson m.fl., FN - Globalt uppdrag, FN-förbundet, 2005
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red)

Senast uppdaterad: 11 augusti 2025
Publicerad: 2 mars 2014

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Massaker i Peking

M
Foto på turister och invånare vid Himmelska fridens torg.
av: Kaj Hildingson
2025-04-25
klocka Lästid 12 minuter

När den populäre och reformvänlige ledaren Hu Yaobang dog i april 1989 tändes gnistan till en av de mest dramatiska protesterna i Kinas moderna historia. Tusentals studenter fyllde Himmelska fridens torg med krav på demokrati, frihet och ett slut på korruptionen. Bakom kulisserna rasade en maktkamp inom den kinesiska ledningen - och medan hela världen såg på, svarade regimen med brutal kraft. Vad som började med högljudda protester från sörjande ungdomar, slutade i blodbad och tystnad...

+ Läs mer

Demokratins globala vågor

SO-rummet bok
S
Berlinmuren
av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-02
klocka Lästid 6 minuter

Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan demokratins genombrott. Kvinnor, fattiga och tidigare förtryckta folkgrupper har tagit plats i folkvalda parlament över världen. Men jublet har upprepade gånger tystats av stöveltramp, kupper och våldsamma bakslag...

+ Läs mer

Olympiska spelen och politik, del 2: Politikens skugga växer

SO-rummet bok
M
OS flagga
av: Lars Hildingson
2024-04-04
klocka Lästid 16 minuter

Under de antika olympiska spelen skulle det råda fred i Grekland. Samma princip har inte gått att upprätthålla under de olympiska spelen i modern tid. Tävlingarna var inställda under båda världskrigen, och under efterkrigstiden har politiska konflikter kastat skuggor över spelen - allt från politiska spänningar till dramatiska händelser i form av terroristattacker och dopingskandaler. I den här artikeln fortsätter vi berätta om de olympiska spelens historia och utveckling i modern tid, från OS i London 1948, till OS i Sydney 2000...

+ Läs mer

Olympiska spelen och politik, del 1: Krig väcker OS till liv

SO-rummet bok
M
OS flagga
av: Lars Hildingson
2024-04-03
klocka Lästid 20 minuter

De första olympiska tävlingarna hölls i antikens Grekland för över 3 400 år sedan. Efter att Grekland införlivats i romarriket förvaltades traditionen vidare under romerskt styre. När sedan kristendomen infördes i romarriket i slutet av 300-talet förbjöds de olympiska spelen. Tävlingarna föll därefter mer eller mindre i glömska under 1 500 år, till slutet av 1800-talet då de återupptäcktes och återinfördes. De första olympiska spelen i modern tid hölls 1896 i Aten, och har därefter ägt rum vart fjärde år (med vissa undantag) på olika platser runt om i världen. De olympiska tävlingarna förenar numera idrottare över hela världen, men OS speglar också världshistoriens politiska och ekonomiska förändringar. I den här artikeln berättas framför allt om de olympiska spelens historia och utveckling i modern tid - från OS i Aten 1896, till OS i Berlin 1936...

+ Läs mer

Svart kamp i sydstaterna

M
MLK i talarstolen
av: Kaj Hildingson
2024-04-02
klocka Lästid 17 minuter

De svartas kamp för jämlikhet i USA, särskilt i sydstaterna, ledde under andra hälften av 1900-talet till stora samhällsförändringar. Det hela började 1955 på en buss i Alabama då Rosa Parks, en svart sömmerska, vägrade att följa de rådande segregationslagarna och ge upp sin sittplats till en vit person. Den påföljande arresteringen av henne gav upphov till bildandet av den amerikanska medborgarrättsrörelsen, ledd av den karismatiska pastorn Martin Luther King. Kampen för de svartas rättigheter kom att möta stort motstånd genom åren. Men efter en lång och segdragen kamp lyckades till slut medborgarrättsrörelsen få igenom lagar som förbjöd diskriminering. Martin Luther Kings berömda tal och medborgarrättsrörelsens protester bidrog till att förändra USA...

+ Läs mer

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.
av: Bengt Fredrikson
2024-02-01
klocka Lästid 4 minuter

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg som ser till att lagarna följs. Böter kan ges till medlemsländer som bryter mot EU:s lagar. EU arbetar också för fred och hjälper länder i kris, både inom och utanför EU. EU har inga egna militära styrkor, men medlemsländerna kan skicka hjälp när det behövs. EU strävar efter säkerhet och samarbete i världen...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Sh

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Hi
Vy över Wall Street i oktober 1929. Stora folksamlingar framför bankerna.

Mellankrigstiden

Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick...

Hi
The Beatles kliver ur ett flygplan. De vinkar till folket.

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

Sh

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...

Sh

Folkrätt och krigets lagar

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...

Relaterade taggar

Sh
Barn bakom taggtråd.

Förintelsen

Förintelsen är den svenska benämningen på det folkmord som nazisterna utförde 1933-1945 på drygt...

Sh
FN:s högkvarter

FN-historia och FN-insatser

Förenta nationerna (FN) bildades 1945 utifrån de ramar som segrarna i det andra världskriget...

Sh
emblem

Nationernas förbund (NF)

Nationernas förbund, förkortat NF, var en föregångare till Förenta nationerna (FN) och upprättades...

Sh
FN:s emblem

FN

Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...

Sh
Soldat vid ett kors.

Första världskrigets följder

Första världskriget 1914-1918 var den dittills största och blodigaste konflikten som någonsin...

Sh
Glob

Internationella organisationer

Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Vad var Sovjetunionen?

av: Mattias Axelsson
2022-03-03

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Frågan om Skottlands självständighet

av: Mattias Axelsson
2021-05-10

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap och historia) om Skottland och kraven på skotsk självständighet.

+ Lyssna