Kanelbullen - en svensk tradition

Vi äter kanelbullar som aldrig förr. Antingen vi bakar dem själva, köper i butik eller i konditoriet. Går du in på macken så smyger doften inpå dig där också. Visst blir man sugen på en kanelbulle?

En lyxvara

Man kan säga att den moderna kanelbullen skapades omkring 1920. Då fanns varor som ransonerats under det första världskriget (1914-1918) tillbaka i butikerna igen. Varor som smör, socker, vetemjöl och kanel. På kaféerna kunde man få en kopp kaffe och en kanelbulle, och i bagerierna gick det återigen att köpa kanelbullar. Men alla hade inte råd. Ingredienserna var dyra, därför blev bullen också för dyr för vanligt folk.

Kanelbullen blir folklig

Det var inte förrän i början av 1950-talet som bullbakandet i hemmen tog fart på allvar. I folkhemmets Sverige hade ekonomin blivit bättre. Vanligt folk fick nu också råd med kanelbullar. Bullen förvandlades därmed från en lyxvara till en "fikafavorit". Dessutom hade inte kvinnorna kommit ut i arbetslivet i någon större utsträckning. Dåtidens husmödrar arbetade i hemmen och hade tid eller tog sig tid att baka både kanelbullar och andra goda kakor till kaffekalasen.

ANNONS

ANNONS

Så här står det i Bonniers kokbok från den tiden: "Att baka är ett omtyckt hushållsarbete. Ett lyckat hembakt skänker ofta en större tillfredsställelse än andra hemsysslor."

Vi är idag beroende av socker

Varför blir man då lite "beroende" av kanelbullar? Eller kakor överhuvudtaget?
- Sockret, säger forskarna och skakar på huvudet.
- Moderna människor lever i skuggan av sockerbomben.

Ingredienserna i en kanelbulle är vetemjöl, mjölk, jäst, socker och smör. Fyllningen är kanel som blandas med smör och socker. Bullarna penslas med ägg och så strör man över pärlsocker.

Mycket som vi äter (betydligt mer än man tror) innehåller socker. Längtan efter det söta i kakan eller bullen har en del att göra med vårt behov av tröst eller belöning. Förr tröstades eller belönades barn med en sirapsmacka, idag tar vi en kanelbulle istället.

"Saft och bullar" är ett begrepp i böcker och på film, hos Astrid Lindgren till exempel.

Tryggt, trivsamt och gott!

Den svenska "fikan" är unik och samtidigt självklar. Social gemenskap och ett trevligt avbrott av jobb eller studier. Idag tar vi inte sju sorters kakor till vårt kaffe längre, men "något sött vill man ju gärna ha".

ANNONS

ANNONS

Fikan med kanelbulle är också något som numera går på export. I till exempel New York, är det svenska kaféet "Fika" väldigt trendigt. Där måste korgarna med kanelbullar fyllas på hela tiden.

Fika med kanelbulle är också något som står över allt politiskt bråk, åtminstone om man ska tro en enkät som Hembakningsrådet gjorde med Sveriges politiker för några år sedan. Alla fikar. Alla gillar en eller två kanelbullar till kaffet oavsett om man är röd, blå eller mittemellan.

Kanelbullens dag

Det var också Hembakningsrådet som 1999 skapade "Kanelbullens Dag" den 4 oktober. Det blev succé direkt.

Kanelbullen är symbolen för något som är gott och hemlagat. Något som står för omsorg och omtänksamhet. Och så luktar det ju så härligt.

- Det är roligt att fira kanelbullen, menar Anders Jansson, historiker vid Kulturen i Lund. Vi har ett behov av traditioner mitt i det moderna samhället där allting ska gå så fort.

ANNONS

ANNONS

Visste du att:

  • Äkta kanel kommer från ett träd inom familjen lagerväxter. Det är kanelträdets bruna bark som används som krydda. Trädet växer både vilt och odlas i Sri Lanka. Odlingar finns också i Indien, Vietnam, Burma och Kina.
  • Det latinska namnet på äkta kanel är Cinnamomum ceylanicum. Kanelbullens engelska namn är Cinnamon roll eller Cinnamon bun.
  • En del bullälskare menar att det inte är en äkta kanelbulle om inte kardemumma finns med. Andra vill även ha med lite rivet citronskal och russin.
  • I den klassiska "Hemmets Stora Bakbok" från 1934 finns visserligen receptet på kanelbullar med men då kallas det "kanelbröd".
  • Sverige importerar cirka 375 ton kanel varje år.
     

 

Text: Eva Österlund, frilansjournalist och författare

Senast uppdaterad: 2 maj 2019
Publicerad: 2 oktober 2012

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Höstlovet - skollovet som aldrig varit ett riktigt lov

Visste du att höstlovet från början kallades potatislovet? Så var det faktiskt, om man nu...

S

Matbrist och ransonering vid hemmafronten under första och andra världskriget

Kejsar Napoleon fällde en gång det bekanta yttrandet att ”en armé marscherar på sin mage”. En...

M

Matindustrins utveckling - ett samspel mellan militära och civila behov

Under loppet av 1800-talet började mat konserveras i industriell skala. Det drevs fram i ett...

M

Kristna traditioner och högtider

Det finns många olika traditioner och högtider inom kristendomen och de flesta kretsar kring...

ANNONS

Ämneskategorier

Svenska högtider och traditioner förr och idag

Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Här berättas om våra viktigaste seder.

Historia om mat och matvanor

Mathistoria som handlar om maträtter, kryddor och folks matvanor genom historien.

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Mat och dryck

Här hittar du material som kan relateras till mat, dryck och matvanor förr och idag.