Vårt sätt att fira julen är en härlig blandning av traditioner och vanor. Från allra första början handlade det om att hålla en fest när året är som allra mörkast. Sedan har detta blandats upp med kristendomens traditioner och med nationalromantiken under 1800-talet. För att inte tala om vår egen tid. Hur mycket har Walt Disney betytt för svenskt julfirande de senaste 40 åren?
Julmarknaden har sina rötter i 1400-talets Tyskland. Det var också här, vid samma tid, som seden med julgran dök upp. I Sverige blev julmarknader och julgranar vanliga först under 1800-talet. Målning av Georg von Rosen (1843-1923).
Julfirandets historiska rötter
Att festa vid vintersolståndet har man gjort långt innan kristendomen kom till vårt land. Hur man firade finns det inte så mycket information. Men vi vet att man åt och drack betydligt mer och bättre under de här festdagarna än under resten av året. Ett exempel finns i den första boken om Röde Orm där författaren Frans G Bengtsson tar med oss till kung Harald Blåtand för att "dricka jul". Det var en hel del öl eller mjöd som gick åt där.
Kristendomen är den religion som bidragit mest till julfirandet, men det var inte förrän under 300-talet då kristendomen blev statsreligion i romarriket som Jesu födelse blev det centrala i festen.
ANNONS
ANNONS
Vi vet att det kristna julfirandet i Sverige började på 1100-talet, men det var inte förrän på 1700-talet och framförallt på 1800-talet som julfirandet tog riktig fart. Adel och borgare tog efter traditionerna i Europa, medan bönder och enklare folk blandade gamla seder med nya och lade grunden till det firande vi har idag - en blandning av gammalt och nytt.
Jesus födelsedag?
Som bekant firas julen till minne av Jesus födelse. Men från början firade inte de kristna (kristenheten) Jesus födelse överhuvudtaget.
Det var först mot slutet av 300-talet när kristendomen gjordes till romersk statsreligion som Jesus födelsedag började firas. Det var också då som det fastställdes att Jesus födelse hade inträffat den 25 december. Faktum är att en viktig och uppskattad romersk gud dessförinnan hade firats på just detta datum. Genom att helt enkelt byta ut denna mot Jesus kunde folket fortsätta sin omtyckta tradition vid samma datum. De styrande hoppades på så vis kunna underlätta införandet av kristendomen som statsreligion i romarriket. Och som alla vet lyckades det ju väldigt bra.
Vi vet egentligen inte något alls om när på året som Jesus föddes.
Julklapparna och tomten
Att ge bort saker under juldagarna var vanligt långt före jultomten dök upp. Fattiga människor drog från gård till gård under julförberedelserna. De fick alltid något med sig - en kaka, en bit korv eller kanske ett nystöpt ljus.
De som arbetade på de stora godsen fick speciella julhögar och ur det här växte seden att ge julklappar fram. Först kom de med julbocken, men i slutet av 1800-talet dök tomten upp, gubben med skägg, röda kläder och med den så viktiga säcken på kälken.
Den svenska julklappstomten skapades av konstnären Jenny Nyström. Det började när hon gjorde teckningarna till sagan Lille Viggs äventyr på julafton, skriven av Viktor Rydberg år 1875. Då ritade hon sin allra första tomte, och tomtar var också något som hon kom tillbaka till under hela sitt liv. Hon har gjort över 5 000 julkortstomtar och massor med tomtar på bonader och tomteillustrationer i olika tidskrifter. Förebilden för hennes glade, snälle tomte lär ha varit hennes egen far.
ANNONS
ANNONS
I Sverige har vi aldrig tvingat tomten att ta sig ner i husen via skorstenen som de gör i USA, men mycket av dagens svenska tomte har amerikanska drag. Hans sätt att säga "Hohohoho" hela tiden känner vi ju igen från Disney. I samband med att Sveriges Television började sända Kalle Ankas jul varje julafton, så blev också en hel del av vårt julfirande amerikaniserat. Dessutom introducerades Coca-Colas rödklädda tomte redan på 1930-talet. Därefter förvandlades vår svenske lille gråklädde hustomte till en mer glamorös gubbe.
Julmaten och julgranen
Be någon räkna upp fem saker som är viktiga för en "riktig" jul. Nästan alla, som inte väljer bort fläskkött av religiösa eller etiska skäl, har med julskinkan på sin lista.
Bild: SO-rummet.se Förr i tiden lades mycket tid ned på att förbereda maten till ett julbord. Själva ätandet under julaftonen var av mindre vikt eftersom julbordet bestod av mycket mer än ätandet av julmaten. Hela familjen eller släkten var ofta involverade i julbestyren och oräkneliga timmar spenderades åt korvstoppning och andra tidskrävande matförberedelser. "Julaftonen", akvarell från 1904 av Carl Larsson.
Grisen var det viktigaste djuret på de gamla bondgårdarna. Man slaktade julgrisen eller julgrisarna vid luciadagen och just det köttet saltades inte, utan serverades istället färskt vid jul. Att ha julskinka på julbordet är dock ingen urgammal tradition. De första skinkorna dök inte upp på våra bord förrän i slutet av 1800-talet. Faktiskt senare än julgranen. Att ta in ett träd i stugan och smycka det inför helgen är en sed som kommer från Tyskland. Det började på herrgårdarna och sedan tog bondstugorna efter.
I granarna hängde äpplen, speciellt julgodis, pappersprydnader och levande ljus, senare även flaggor.
ANNONS
ANNONS
Julgransljusen tändes korta stunder. Ljusen var ju dyrbara och det gällde att få dem att räcka länge, om inte hela granen brann upp förstås. Brandrisken var enorm med de levande ljusen, pappret och granen som snabbt torkade i värmen.
Hade man plats blev det dans kring granen redan på julafton. Men den stora grandansen hölls när granen skulle kastas ut efter helgerna på tjugondag Knut, dvs den 13 januari.
Vi väljer själva vad vi vill inkludera i vårt julfirande
Hur mycket av de gamla julsederna finns kvar idag? Ganska mycket faktiskt. Men de flesta har skapat sin egen tradition. Man tar med sig mycket från sin egen barndom, och när man får egen familj följer även dessa jultraditioner med.
Inomhusgranar användes till viss del i Sverige redan vid mitten av 1700-talet. Men det dröjde innan seden spred sig utanför godsen och herrgårdarna. Detalj från Carl Larssons målning "Nu är det jul igen" (1907).
Detta kan ibland skapa konflikter. Man vill ju ha "sitt eget" - Så gjorde vi alltid hemma. - Jamen vi gjorde så här. Det gäller att hitta den gyllene medelvägen.
Att skapa egna traditioner kring denna fantastiska fest bidrar till att hålla julen och julfirandet levande. Även om man inte tror på tomten eller gillar lutfisk.
Den första kända julgranen, prydd med saffranskringlor, äpplen och ljus, fanns på det adliga godset Stora Lundby i Södermanland år 1741.
Varje år säljs över tre miljoner julgranar i Sverige.
Julgransprydnaderna kommer från Tyskland. De traditionella glaskulorna, som krossades väldigt lätt, blev populära i början av 1800-talet.
Stjärnan som sitter i toppen på många julgranar symboliserar Betlehemsstjärnan.
Julstjärnan började tillverkas på en industriskola för missionärsbarn i Tyskland i slutet av 1800-talet för att pryda skolan. Julstjärnan introducerades i Sverige av Julia Aurelius som flyttade från Tyskland till Sverige 1912. Erling Persson, mannen bakom Hennes & Mauritz, var den som först började massproducera de första röda pappstjärnorna.
Vid 1900-talets början var det en allmän sed att dekorera granarna med små svenska flaggor i papper.
Seden med de fint inslagna julklappspaketen kom till Sverige från Tyskland under 1700-talet.
Konstnären Jenny Nyström (1854-1946) har kallats den svenska jultomtens andliga skapare. Den förste tomten hade tydliga drag av Jennys egen pappa. I fortsättningen skulle det bli massor av tomtar för Jennys del.
De första julkorten tryckta i Sverige kom 1890. Jenny Nyström var den största julkortskonstnärerna. Hon målade 600 jul- och nyårskort under sitt liv.
Pepparkakorna kom till Sverige på 1500-talet och ansågs då vara en delikatess som man bara unnade sig vid festligare tillfällen som julfirandet.
Pepparkakor bakades med riktig peppar förr i tiden. Kryddan ansågs nämligen ha flera medicinska egenskaper. Med hjälp av peppar kunde man t.ex. bota diarréer och lindra nedstämdhet. Pepparkakan fungerade därför som en slags universalmedicin. Det är härifrån uttrycket "att man blir snäll av pepparkakor" kommer.
Det dricks omkring 7 miljoner flaskor glögg per år i Sverige.
Julmusten är en svensk uppfinning. Den började säljas 1910. Idag är var tredje läsk som dricks under julen en julmust.
Omkring 22 000 svenskar fyller år på julafton.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Berätta kortfattat om julfirandets svenska historia - från att ha varit en fest vid vintersolståndet, till hur vi firar jul idag.
Vilken roll spelade kristendomen i formandet av det "moderna" svenska julfirandet?
Hur utvecklades traditionen att ge julklappar?
Hur introducerades och utvecklades traditionen med julgran i Sverige?
Fundera på:
Reflektera över hur kommersialiseringen och globala influenser, såsom Walt Disney och Coca-Cola, har påverkat det traditionella svenska julfirandet.
Litteratur: Anita Wahlberg (red), Stora julboken, ICA-förlaget, 1983 Nils-Arvid Bringéus, Årets Festdagar, Carlsson, 2006 Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010 Jan-Öjvind Swahn, Den svenska julboken, Wiken, 1993
Text: Eva Österlund, frilansjournalist och författare
Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?
