När en historiker undersöker spår från det som har hänt förr blir historia något mer än bara gamla berättelser – det blir en vetenskaplig undersökning. Genom att studera källor som brev, mynt och dagböcker försöker historikern förstå varför saker förändrades, hur olika händelser gick till och vad som hände efteråt. På det sättet kan vi få veta mer om hur människor levde och tänkte – även om vi bara har kvar små bitar av det som en gång var verklighet.
En historiker arbetar med att tolka historiska källor – som ett pussel där varje del ger ny kunskap om det förflutna (äldre tider).
Vad är historia?
Är allt som har hänt historia?
Idag finns det mer än 8 miljarder människor på jorden. Det är så många att det är svårt att föreställa sig. Tänk om vi dessutom skulle lägga till alla som har levt på jorden innan oss. Kanske skulle det bli lika många som sandkornen på en stor sandstrand?
Vi vet att den moderna människan, Homo sapiens, har funnits på jorden i omkring 200 000 år. Alla dessa människor har, precis som du och jag, levt sina liv med både glädje och sorg. De har haft olika upplevelser och öden, ställts inför utmaningar och gjort både bra och dåliga val.
ANNONS
ANNONS
Men allt som har hänt genom tiderna räknas inte som historia. Endast en liten del har valts ut och gjorts till historia. Att du åt en macka till frukost igår är visserligen något som har hänt, men det är inte en historisk händelse som är betydelsefull att skriva om i en historiebok. Historia handlar alltså om ett urval av händelser, och att vad som räknas som historia beror på vem som har gjort urvalet.
Hur skapas historia?
Ämnet historia handlar om att ta reda på vad som hänt förr i tiden genom att besvara olika frågor som:
Varför ägde händelsen rum? [orsaker]
Hur gick det till? [händelseförlopp]
Vad hände efteråt? [följder]
De som jobbar med historia kallas för historiker. Exempel på frågor som en historiker skulle kunna ställa är:
Varför gjorde många nordbor långa sjöresor under vikingatiden?
Hur byggdes de stora vikingaskeppen utan alla de verktyg vi har idag?
Vad fick vikingarnas resor för följder?
För att ta reda på svaren behövs historiska källor!
Historiska källor
Vad är en historisk källa?
En historisk källa är något som ger oss kunskap om vad som har hänt förr i tiden.
Det finns två typer av historiska källor:
Kvarlevor: Saker som man kan ta på, till exempel byggnader, målningar, skelett, mynt, vapen, redskap och andra gamla föremål.
Berättande källor: Texter och muntliga källor som berättar om en händelse eller något annat. Några exempel på berättande källor är brev, dagböcker, tidningsartiklar och nedskrivna eller muntliga berättelser.
Utan källor, ingen kunskap
Att skriva historia är som att lägga ett stort pussel. En historiker måste därför ägna mycket tid åt att hitta berättande källor som förklarar historiska händelser. Det finns även gamla kvarlevor som kan användas som källor. Historikern får då hjälp av arkeologernas forskning som kan hjälpa med viktiga pusselbitar.
Ju längre tillbaka i tiden en händelse har ägt rum, desto svårare är det att vara säker på vad som faktiskt hände, eftersom det finns så få källor. Ofta saknas helt enkelt för många pusselbitar för att vi ska kunna förstå hur det faktiskt var. Vi vet därför ganska lite om äldre tiders händelser jämfört med de som inträffat i vår egen tid.
ANNONS
ANNONS
Varför ska vi läsa historia?
Historia hjälper oss att förstå världen som vi lever i. Genom historien lär vi oss var vi kommer ifrån och varför världen ser ut som den gör idag. Utan kunskaper i historia blir det svårt att förstå både oss själva och vår egen tid. Kunskaper om historia ger oss till och med bättre möjlighet att förbereda oss för framtiden. Det beror på att mycket av det som har hänt genom historien ibland upprepar sig och händer igen, men på en annan plats och vid ett annat tillfälle.
Att sakna kunskap om historia kan liknas vid en person som saknar minne. Utan minne vet vi inte vilka vi är, var vi har varit eller var vi vill gå.
Arkeologi och historia
Du kommer ihåg att det finns två sorters historiska källor: kvarlevor och berättande källor.
Bild: Sven Rosborn Ett skelett är en kvarleva, och en historisk källa som utforskas av arkeologer. Bilden visar skelettrester från slaget vid Visby 1361. Den här kvarlevan och tusentals andra är funna i massgravar utanför Visby. De har undersökts noggrant och visar på våldsamma skador orsakade av vapen som svärd och yxor. Skelettresterna ger oss en bild av hur slaget gick till och om de människor som dog i det.
Arkeologer är forskare som arbetar med kvarlevor, alltså fysiska spår från förr. Historiker använder främst berättande källor, som gamla texter.
Arkeologer letar efter och gräver upp gamla föremål som ligger begravda i jorden. Genom att studera dessa föremål får vi kunskap om hur människor levde förr. Arkeologi handlar alltså om att undersöka de spår som människor har lämnat efter sig genom tiderna. En arkeolog kan till exempel se när gamla föremål är gjorda och var de är tillverkade. På så vis kan vi lära oss mer om hur folk levde förr och vilka kontakter de hade med människor som bodde på andra platser.
Historiker jobbar mest med gamla texter och undersöker därför tiden efter att skriften uppfanns för ca 5 000 år sedan.
Tiden innan skriften fanns kallas förhistorisk tid och studeras av just arkeologer. Men arkeologer undersöker också kvarlevor från de senaste 5 000 åren. Deras arbete hjälper historiker att förstå historien bättre.
Hur skriver man årtal?
När vi pratar om gamla tider använder vi ibland begreppen f.Kr och e.Kr. Det betyder ”före Kristus” och ”efter Kristus” och visar om något hände innan eller efter att Jesus föddes. När den här texten skrevs var året 2025 e.Kr.
Men det finns också andra ord som betyder samma sak: f.v.t. och e.v.t. De står för ”före vår tideräkning” och ”efter vår tideräkning”. De används när man inte vill koppla till religion. Oavsett om man säger f.Kr. eller f.v.t. så handlar det om samma tid – bara olika sätt att säga det på.
Det är viktigt att förstå när något hände, och då hjälper dessa begrepp oss att hålla koll på tiden.
Historiska tidsperioder
Genom att dela in historien i kortare tidsperioder på en tidslinje så blir allt enklare att förstå.
Alla historiska tidsperioder är påhittade i efterhand. Vi vet till exempel inte vad vår egen tid kommer att kallas av framtidens historiker.
Sveriges historia delas ibland in i följande tidsperioder:
Stenåldern (ca 13 000 f.Kr - 1800 f.Kr)
Bronsåldern (1800 f.Kr - 500 f.Kr)
Järnåldern (500 f.Kr. - 1050 e.Kr.)
Medeltiden (1050-1521)
Nyare tiden (1521 tills idag)
ANNONS
ANNONS
Ord och begrepp:
Arkeolog: En forskare som undersöker gamla platser och föremål för att ta reda på hur människor levde förr i tiden.
Berättande källor: Texter eller berättelser som talar om vad som har hänt förr, som dagböcker, brev, tidningar eller muntliga vittnesmål.
Förhistorisk tid: Tiden innan människan började skriva för 5 000 år sedan.
Följder: Saker som händer efter en viss händelse, som en konsekvens.
Händelseförlopp: Hur en händelse har gått till, steg för steg.
Historiker: En person som forskar om vad som hänt förr i tiden, ofta med hjälp av gamla texter.
Historiska källor: Saker eller texter som ger oss information om det förflutna (gamla tider).
Historia: Kunskap om vad som har hänt i världen förr i tiden.
Kvarlevor: Gamla föremål från förr som vi kan se och ta på, till exempel mynt, redskap eller skelett.
Orsaker: Anledningar till att något händer.
Tidslinje: En linje där man placerar olika händelser eller tidsperioder i rätt ordning, från dåtid till nutid.
Vetenskaplig undersökning: Ett sätt att noggrant ta reda på hur något är eller har varit, ofta genom att samla fakta.
Uppgifter och frågor
Frågor på texten:
Är allt som har hänt historia? Förklara kort.
Vad gör en historiker?
Ge exempel på frågor som en historiker kan ställa.
Vad är en historisk källa?
Nämn några exempel på berättande källor.
Nämn några exempel på historiska kvarlevor.
Vad är skillnaden mellan en arkeolog och en historiker?
Vad menas med förhistorisk tid?
Varför är det svårare att veta vad som hände långt tillbaka i tiden?
Fundera på:
Varför tror du det är viktigt att vi lär oss om historia?
Hur skulle det vara att leva i en tid som ingen skrev ner något om?
Uppgift:
Rita en tidslinje med våra svenska historiska tidsperioder.
M LÄS MER: Historia(huvudtexten i avsnittet Historia)
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Keith Jenkins, Re-thinking History, Routledge, 1999 Richard J. Evans, In Defense of History, Norton & Company, 1999 Sven Lilja, Historia i tiden, Studentlitteratur, 1989
Vikingarna var inte bara plundrare. De var också handelsmän, upptäcktsresande och bosättare. De byggde samhällen, grundade riken och spred sina traditioner och sin kultur till andra delar av världen. De seglade längre än många andra folk på sin tid och knöt samman Norden med andra delar av världen. I den här sista artikeln i serien om vikingarna och deras värld kan du läsa om vilka spår som finns kvar idag av vikingatiden och hur vikingarna beskrivs i film, serier, tv-spel, böcker och tidningar...
Vilka människor döljer sig bakom djuren i George Orwells bok Djurfarmen? Djurfarmen är Sovjetunionen. Gamle majoren med sin dröm om det goda samhället som skapas när de fattiga och förtryckta gör uppror och griper makten är Karl Marx. Manor Farm, som förvandlas till Animal Farm, är Ryssland, där uppror bröt ut 1917. De ryska trupperna led förödmjukande nederlag i det första världskriget. I städerna svalt människor och stod i brödköer också om nätterna. Arbetare och soldater gjorde gemensamt uppror, och tsaren tvingades avgå...
I november 1943 sätter en engelsk författare det första arket i sin skrivmaskin och börjar skriva en roman som han vet att många kommer att tycka illa om. "Det är en liten nidskrift, som nog kan komma att roa dig, men den är inte politiskt korrekt, så jag är inte säker på att någon vill ge ut den." Så skrev han till en god vän...
Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och haft ansvaret för barnens omvårdnad. När männen drog ut i krig övertog kvinnorna dessutom mycket av deras arbete. I den här artikeln står kvinnors arbete i fokus...
Källorna till vikingarnas färder från Grönland till Vinland, det vill säga Amerika, namnger två kvinnor som deltog i expeditionerna - och inte bara deltog, utan hade centrala och drivande roller. Vad kan vi säga om dem idag, drygt tusen år senare? Går det att lita på dessa källor? Hur mycket verklig kunskap om Gudrid Torbjörnsdotter och Frejdis Eriksdotter har överlevt?
Berättelserna om trojanska kriget har påverkat oss i flera tusen år. Trojanska hästen, akilleshäl, odyssé och det vackra namnet Helena - det finns mycket i vårt kulturarv som kommer från Homeros diktverk. Än idag kan man i somliga historieböcker läsa om kriget som om det verkligen ägt rum. Frågan är om det har det...
Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.
En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.
