Ingår i en artikelserie

Orsaker till vikingarnas handelsresor och vikingatåg

Lästid 5 minuter

Under vikingatiden gav sig nordborna ofta ut på långa sjöresor som förde dem långt hemifrån. Ibland var de ute efter att handla eller hitta nya platser att bo på, men ofta rörde det sig om rena krigståg eller plundringsfärder. Vikingarna påverkade därmed många som levde i Europa under den här tiden och kom att få en stor roll i Europas historia. Men vad var det egentligen som fick nordborna att ge sig iväg på sina resor?

Artikel

Två vikingaskepp på en flod. En bonde betraktar dem misstänksamt från strandkanten.

Bild: SO-rummet.se

Vikingarna tog sig långt in i Europa genom att segla uppför stora floder som Rhen, Seine, Rhone och Loire. De attackerade till och med Paris.

Varför gav sig vikingarna ut på långa sjöresor?

Det fanns flera orsaker till att vikingarna började resa ut på havet för att plundra, handla och bosätta sig i andra länder. Här nedan presenteras några av de viktigaste.

Befolkningsökning och brist på mark
Under århundradena innan vikingatiden hade de som bodde i Skandinavien haft gott om bra jord att odla. Men under 700-talet började befolkningen öka. Det blev då svårt att hitta bra mark att odla och hålla djur på. Många bönder bodde dessutom på magra jordar i områden med dåliga väderförhållanden. Det ledde till att många unga män bestämde sig för att resa iväg för att hitta nya områden där de kunde bo och skaffa sig en bättre framtid.

ANNONS

Fimbulvintern - den långa vintern

Under järnåldern på 500-talet, några hundra år innan vikingatidens början, inträffade en katastrof. Två stora vulkaner fick kraftiga utbrott, år 536 och 540. Aska och rök från vulkanerna spreds över hela jorden och gjorde himlen mörk i flera år. Solens strålar nådde inte ner som vanligt, och klimatet blev mycket kallare.

I Skandinavien blev det extra svårt. Sommaren blev ännu kallare, och det blev svårt att odla mat. Många skördar frös bort och djuren dog av svält. Människorna fick inte tillräckligt med mat och många blev sjuka. Det var en tid av svält och sjukdom. Forskare tror att mer än hälften av människorna i Sverige dog under den här katastrofen.

Denna period kallas ibland för Fimbulvintern. Det betyder ungefär "den långa vintern". I gamla sagor från bland annat vikingatiden berättas att Fimbulvintern varade i tre år.

Flera hundra år senare, på 700-talet, hade befolkningen i Skandinavien vuxit igen. Men då började det bli trångt om plats och svårt att hitta ny jord att odla. Det var en av orsakerna till att vikingarna gav sig ut på havet för att hitta nya områden att bosätta sig på.

Stormän som ville bli rikare
I Skandinavien fanns det också stormän, rika hövdingar, som hade makt och pengar. De ville bli ännu rikare. De ordnade resor och samlade ihop män som ville följa med på vikingatåg. De byggde skepp och planerade stora handels- och plundringsresor till andra länder.
Svaga länder i Europa
Vikingarna visste att det fanns gott om rikedomar i kloster, kyrkor och byar i Europa. Framför allt i England och Frankrike. Vid den här tiden var dessa områden inte så bra på att försvara sig, så vikingarna kunde lätt plundra och ta med sig stora rikedomar hem.
Handeln förändrades
Handeln ökade i norra Europa under 700-talet. Det berodde på att araberna (muslimerna) hade tagit kontroll över Medelhavet och det blev svårare för kristna att handla där (se karta). Istället började nya handelsvägar växa fram i norra Europa och längs de ryska floderna (se karta). Det gjorde att vikingarna inte behövde resa lika långt för att göra bra affärer.
Bra skepp och skickliga sjömän
Vikingarna var duktiga på att bygga snabba och starka skepp. De var också skickliga sjömän. Med sina långskepp kunde de segla över öppet hav, ta sig uppför floder och göra snabba attacker. Detta var viktigt för att vikingatågen ens skulle komma igång, och det var avgörande för att de blev framgångsrika.

ANNONS

Ord och begrepp:

Befolkningsökning: När antalet människor i ett område blir fler.

Bosätta sig: Att flytta till en plats och börja leva sitt liv där.

Fimbulvintern: Ett gammalt nordiskt ord som syftar på en mycket lång och kall vinter.

Handelsvägar: Rutter som köpmän använder för att transportera och byta varor.

Järnåldern: En historisk period då man började använda järn till verktyg och vapen (i Norden ca 500 f.Kr.–1050 e.Kr.).

Katastrof: En mycket allvarlig händelse som orsakar stor skada, till exempel svält eller naturkatastrofer.

Klimat: Hur vädret brukar vara i ett visst område under en längre tid (i perioder på minst 30 år).

Långskepp: En typ av vikingaskepp som var smalt, snabbt och kunde användas för både rodd och segling.

Plundra: Att med våld ta saker från andra, till exempel pengar, mat eller värdesaker.

Skördar: Det man samlar in från åkrar, som till exempel säd, potatis eller andra grödor.

Stormän: Rika och mäktiga män som hade mycket jord och ofta bestämde mycket i samhället.

Vikingatåg: Resor där vikingar plundrade eller erövrade områden.*

Uppgifter och frågor

Frågor på texten:

Vad menas med att det blev brist på mark i Skandinavien under 700-talet och hur påverkade det befolkningen?
Vad var Fimbulvintern och vad orsakade den? Hur påverkade Fimbulvintern människorna i Skandinavien?
Vilken betydelse hade stormännen för vikingatågen?
Varför var det lätt för vikingarna att plundra vissa delar av Europa?
Hur förändrades handeln i norra Europa under 700-talet?
Varför nämns vikingarnas skepp som en viktig orsak till deras framgångsrika resor?

L LÄS MER: Vikingarna och deras värld (artikelserie)

L LÄS MER: Historia och historiska källor

M LÄS MER: Vikingatiden

S LÄS MER: Vikingatåg

L LÄS MER: Nordbornas handelsresor och vikingatåg

M LÄS MER: Vikingatidens Sverige

M LÄS MER: Harald Hårdråde och det sista vikingatåget

S LÄS MER: Ruser

S LÄS MER: Novgorod - vikingar som statsbyggare i öst

S LÄS MER: Konstantinopel och vikingarna som vaktade kejsaren

M LÄS MER: Nordbornas resor och kolonisering i österled och västerled under vikingatiden

M LÄS MER: Orsaker till vikingatidens slut

L PODCAST: Vad var vikingatiden?

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Niel Price, Ask och Emblas barn. Vikingarnas historia, Bokförlaget Daidalos, 2025
Kim Hjadar och Vegard Vike, Vikingar i krig, Bonnier fakta, 2016
Anna Lihammer, Vikingatidens härskare, Historiska Media, 2013
Catharina Ingelman-Sundberg, Boken om vikingarna, Prisma, 1998
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Magnus Magnusson, Viking - Hammer of the North, Orbis publishing, 1979
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 1 - Från stenålder till vikingatid, Bonnier Lexikon AB, 1994
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Artikelserie om Vikingarna och deras värld

1 Vikingatidens Skandinavien

Vikingatida gård med folk som arbetar på åkrarna.

2 Familjeliv på vikingatiden

3 Vikingarnas långhus

4 Jordbruk och mat på vikingatiden

Vikingatida familj med tidstypiska kläder.

5 Kläder, utseende och hygien på vikingatiden

6 Vikingatidens hantverkare

7 Städer i Skandinavien under vikingatiden

8 Vikingatidens ättesamhälle

Ett vikingaskepp avbildat på en bildsten.

9 Vikingarna var skickliga sjömän och skeppsbyggare

10 Nordbornas handelsresor och vikingatåg

11 Orsaker till vikingarnas handelsresor och vikingatåg

12 Vikingarnas upptäcktsresor och kolonisering

Vikingakrigare på en strand med ett skepp i bakgrunden.

13 Vikingar i strid

Oden, Tor och Frej - statyer i ett tempel.

14 Asatron - vikingarnas religion

En hantverkare som ristar in runor på en runsten.

15 Runorna - nordbornas skriftspråk

Ett par som blickar ut mot ett par vikingaskepp som seglar bort mot horisonten.

16 Vikingatidens slut

Runsten och vägskyltar med ortnamn som härrör från vikingatiden.

17 Källor och spår efter vikingatiden

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 12 augusti 2025

Publicerad: 7 juli 2025

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Källor och spår efter vikingatiden

av: Robert de Vries

2025-07-21

Lästid 9 minuter

Vikingarna var inte bara plundrare. De var också handelsmän, upptäcktsresande och bosättare. De byggde samhällen, grundade riken och spred sina traditioner och sin kultur till andra delar av världen. De seglade längre än många andra folk på sin tid och knöt samman Norden med andra delar av världen. I den här sista artikeln i serien om vikingarna och deras värld kan du läsa om vilka spår som finns kvar idag av vikingatiden och hur vikingarna beskrivs i film, serier, tv-spel, böcker och tidningar...

+ Läs mer

Runorna - nordbornas skriftspråk

av: Robert de Vries

2025-07-10

Lästid 4 minuter

Runorna ristades med kraft i sten, ben och trä – ibland för att hedra en älskad släkting, eller berätta om egna stordåd. Ibland för att skydda med hjälp av runornas magi. Med sexton kantiga tecken berättade nordborna om äventyr, mod, liv och död. Runstenarna står kvar, men människorna och deras röster har tystnat. Bara berättelserna lever vidare, i slingrande mönster och gåtfulla ord...

+ Läs mer

Orsaker till vikingatidens slut

En man och en kvinna som blicakar ut mot ett vikingaskepp som seglar bort mot horisonten.

av: Robert de Vries

2025-07-09

Lästid 6 minuter

När de gamla handelsvägarna över Medelhavet öppnades för européerna igen under korstågen i slutet av 1000‑talet och på 1100-talet, minskade Nordens roll i den internationella handeln. Samtidigt spred sig kristendomen bland Nordens länder. Kungar byggde starkare riken, nya lagar infördes och kyrkan ville ha fred. Vikingatågen och vikingarnas tid som fria krigare var nu förbi.

+ Läs mer

Vikingatidens slut

av: Robert de Vries

2025-07-09

Lästid 3 minuter

Under slutet av 1000-talet började livet förändras i Norden. Nordborna gav sig inte längre iväg på vikingatåg och handelsresor. Nu var det istället de nordiska länderna som påverkades av omvärlden. Nya sätt att handla, ökad kungamakt och kristendomens nya idéer gjorde att samhället blev annorlunda...

+ Läs mer

Asatron - vikingarnas religion

av: Robert de Vries

2025-07-08

Lästid 9 minuter

Under vikingatiden trodde människorna i Norden på asatron – en religion med många spännande berättelser. De gamla sagorna är fyllda med mystik och äventyr som utspelar sig i en värld där människor lever sida vid sida med gudar och jättar. Vikingarnas tro syntes inte bara i deras berättelser, den fanns också i deras vardag. Vid fester offrades djur till gudarna, och när någon dog var det viktigt att begrava personen på rätt sätt - tillsammans med ägodelar som skulle komma till användning i livet efter döden...

+ Läs mer

Vikingar i strid

av: Robert de Vries

2025-05-02

Lästid 17 minuter

Vikingatidens krigare hade hög status i samhället. När nordborna gav sig ut på vikingatåg fylldes skeppen med män, vapen och utrustning - redo för strid. De kunde strida både i stora grupper och man mot man. Att vinna stora slag var viktigt, men att visa mod i en duell kunde ge stor ära...

+ Läs mer