Vilket ledarskap väljer vi?

klocka
Lästid 3 minuter
I den här artikeln utforskas sambandet mellan olika typer av ledarskap och demokrati, både inom politiken och i andra sammanhang. Historiska exempel visar hur auktoritära ledare ofta får makt under osäkra tider, medan demokratiska ledare har bättre chans i mer stabila samhällen. Du kommer här också bekanta dig med den s.k. ledarskapsmodellen som är ett analysverktyg för att förstå och diskutera dessa fenomen mer djupgående.
S
Artikel
Ledare

Precis som inom alla andra samhällsområden finns det inom politiken olika typer av ledarskap. Grovt indelat kan man tala om demokratiska, auktoritära och låt gå-ledare.

Historien visar att i tider när samhället präglas av hög arbetslöshet, fattigdom, snabba förändringar och social oro är det mer vanligt att folket väljer en auktoritär ledare. Detta kan vi se också i dagens samhälle, där globaliseringen och migrationen är exempel på sådana snabba förändringar. På flera håll i Europa och i resten av världen har auktoritära politiker på senare tid fått ökat inflytande, vilket har lett till att demokratin försvagats.

ANNONS

ANNONS

I samhällen där ekonomin fungerar, arbetslösheten är låg och utbildningen är en viktig del av samhällsutvecklingen, har demokratiska ledare störst chans att väljas av folket.

De olika typerna av ledarskap finns inte bara i politiska sammanhang utan på alla nivåer i samhället. Det finns rektorer och lärare som är auktoritära och de som är demokratiska, detsamma gäller fotbollstränare, körledare och alla former av ledare eller chefer. Och föräldrar.

Vilken typ av ledarskap som vi vill ha i olika situationer speglar vilken syn vi har på demokrati som samhällsorganisation och hur vi tycker att besluten ska fattas.

Denna indelning i olika typer av ledarskap kan även användas senare i resonemang om stats- och regeringschefernas olika ledarstilar.

Ledarskapsmodellen

Ledarskapsmodellen tar fasta på tre olika typer av ledarskap: det auktoritära, det demokratiska och låt gå-ledarskapet.

Putin och Merkel

Man brukar skilja mellan auktoritära, demokratiska och låt gå-ledare. Vilken typ av ledare tänker du att Rysslands president Vladimir Putin och Tysklands fd förbundskansler Angela Merkel är?

Den demokratiska ledaren vet vad han eller hon vill uppnå, men vet också att det finns olika vägar till målet och lyssnar gärna på de andra deltagarnas åsikter och tar hjälp av deras engagemang.

Den auktoritära ledaren fattar besluten själv, vet vad som ska göras och lyssnar inte på de andra deltagarna.

Låt gå-ledaren engagerar sig inte så mycket, utan låter deltagarna själva komma på lösningarna på sina problem och överlåter åt dem att se till att allt går rätt till.

Analys - ett exempel

Genom att använda analysmodellen kan det bli lättare att förstå vad som ligger bakom införandet av diktatur i 1930-talets Tyskland.

Som alltid är det viktigt att komma ihåg att förklaringarna inte nödvändigtvis är heltäckande – det går att tänka sig fler orsaker och konsekvenser än dem som vi nämner här.

Orsak: Hög arbetslöshet, ekonomisk kris, social oro.
Händelse: Nazisterna tar makten och inför diktatur i Tyskland.
Konsekvens: Demokratin avskaffas, världskrig, förintelsen.

Uppgifter och frågor

Auktoritär, demokratisk eller låt gå?

  1. Nämn två ledare som har stor betydelse i ditt liv. Varför har han eller hon varit viktig?
     
  2. Vilken typ av ledarskap tycker du om: auktoritärt, demokratiskt eller låt gå? Vill du ha en tränare, förälder, lärare eller chef som bestämmer allt som ska göras, en som lyssnar till dina åsikter och sedan bestämmer eller vill du själv vara med och påverka tillsammans med andra, utan någon ledare? Motivera ditt svar.
     
  3. Kräver olika situationer olika typer av ledarskap? Vilken typ av ledarskap skulle du vilja möta om du exempelvis var medarbetare på ett företag som utvecklar nya produkter, patient på en vårdavdelning eller soldat i svenska armén?
     
  4. Ge exempel på några auktoritära respektive demokratiska ledare i olika länder i världen. Finns det något som utmärker länder med auktoritära ledare, exempelvis när det gäller ekonomi, levnadsstandard och yttrandefrihet?

 

 

FÖRFATTARE

Text: Studentlitteratur AB
Texten är hämtad från gymnasieläromedlet Stringent 1b – samhällskunskap för gymnasieskolan.

Senast uppdaterad: 26 december 2024
Publicerad: 20 juni 2017

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Grundlagarna

M
Flygfoto som visar riksdagshuset i Stockholm.
av: Sofia Holje
2025-05-24
klocka Lästid 7 minuter

Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...

+ Läs mer

Sveriges riksdag - en representativ demokrati

SO-rummet bok
S
Votering i riksdagen
av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-18
klocka Lästid 9 minuter

I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...

+ Läs mer

Framtidens folkstyre

SO-rummet bok
S
Demokrati
av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-03
klocka Lästid 8 minuter

Vad kommer det att stå om vår tids demokrati i framtidens historieböcker? Det vet förstås ingen. Vi har kommit en bit på väg, men den moderna demokratin är fortfarande ung. För att slå de gamla grekerna lär vi behöva såväl uthållighet som mod och uppfinningsrikedom...

+ Läs mer

Demokrati på väg

SO-rummet bok
S
Riksdagshuset
av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-02
klocka Lästid 8 minuter

Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta. Folkets politiska fri- och rättigheter skyddas i grundlagarna. Svenskarna är tillsammans med de flesta andra européer numera även EU-medborgare. En hel del har hänt. Ändå återstår många utmaningar...

+ Läs mer

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.
av: Bengt Fredrikson
2024-02-01
klocka Lästid 4 minuter

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg som ser till att lagarna följs. Böter kan ges till medlemsländer som bryter mot EU:s lagar. EU arbetar också för fred och hjälper länder i kris, både inom och utanför EU. EU har inga egna militära styrkor, men medlemsländerna kan skicka hjälp när det behövs. EU strävar efter säkerhet och samarbete i världen...

+ Läs mer

Euro - EU:s officiella valuta

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.
av: Bengt Fredrikson
2024-02-01
klocka Lästid 3 minuter

Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro som valuta efter en folkomröstning 2003, där majoriteten ville behålla svenska kronor. Argument för euro är att det underlättar handel och resande mellan länder där valutan används. Även företag slipper valutaväxling och prisskillnader. Argument mot euro är att det minskar euroländernas frihet eftersom EU:s bank får mer makt över deras ekonomi...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Sh

Demokratiska system och olika statsskick

Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...

Sh

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Relaterade taggar

Sh
Gråtande kvinna som gör hitlerhälsning.

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Sh
symbol

Statsskick

Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Hur väljs en statsminister?

av: Mattias Axelsson
2021-11-29

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Det tyska parlamentet

av: Mattias Axelsson
2021-09-27

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om hur valet till det tyska parlamentet går till och vad det tyska parlamentet har för uppgifter.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Parisavtalet

av: Mattias Axelsson
2021-04-05

Direkt när Trump tillträdde som president i januari 2025 lämnade USA Parisavtalet för andra gången.

I podden förklarar Mattias Axelsson vad det står i Parisavtalet. Podden är producerad i samarbete med Naturskyddsföreningen (april 2021).

+ Lyssna