Inkariket uppkom på 1200-talet i västra Sydamerika. Inkafolket var duktiga organisatörer och lyckades hålla ihop sitt rike tills spanjorerna erövrade det på 1500-talet.
Inkariket var stort
När inkariket var som störst mot slutet av 1400-talet sträckte det sig från Colombia i norr till Chile i söder. Inkas härskade över en yta som var ungefär fyra gånger så stor som Sveriges. Det kallades inkariket efter den härskande släkten Inka. Inkariket hade som mest nio miljoner invånare, men endast ca 40 000 var av inkablod, resten var underkuvade folk.
Landet var indelat i fyra delar, som i sin tur omfattade flera provinser, var och en med en hövding som kom ur den kungliga familjen. Order gick snabbt och effektivt ner från den regerande inkan över de höga ämbetsmännen ner till de lägsta befattningshavarna.
Jordbruket kontrollerades av staten
Inkarikets huvudnäring var jordbruk. Varje bonde måste först bruka tempeljorden, sedan statsjorden och i sista hand den egna jorden. Allt arbete övervakades mycket noga. Att gå sysslolös var en av de största synderna. Lathet jämställdes med stöld från staten och straffet för detta brott kunde innebära döden. Bönderna tvingades också utföra andra arbetsuppgifter åt staten.
Bra kommunikationer behövdes för att hålla ihop riket
En viktig förutsättning för att det väldiga inkariket skulle hålla samman var att kommunikationerna fungerade väl. Inkafolket kände varken till hjulet eller hästen, men byggde ändå ett väldigt nätverk av vägar.
Rikets ryggrad var de två kungliga huvudvägarna som gick från norr till söder. De var stensatta, upp till sju meter breda och hade en längd av ca 500 mil (se karta). Inkavägarna var så välbyggda att bilar rullar fram på dem än idag.
Inkafolket använde en ”trådlös telegraf” när de sände budskap. På lämpliga platser hade man stationer varifrån man kunde sända röksignaler. Denna röksignalering klarade omkring 322 mil på tre timmar. De använde också kurirer på landsvägarna. Det var män som sprang stafett med viktiga budskap. På en dag kunde man föra fram ett meddelande 25 mil.
Inkan hade all makt
Inkarikets härskare var hårda. Om en by gjorde uppror, tvångsflyttades invånarna till någon öde del av riket. På det sättet krossade man upproret och fick samtidigt arbetskraft till områden där det behövdes.
Inkarikets överklass bestod av högre tjänstemän, präster och officerare. De behövde inte arbeta på åkrarna och kunde leva ett liv i lyx.
Den regerande inkan hade all makt i landet. Ute i riket fanns det särskilda skolor där de vackraste flickorna, ”de utvalda”, fostrades till att bli hustrur eller älskarinnor åt inkan eller hans adelsmän. Inkafolket var övertygade om att deras härskare härstammade från solguden och att det blod som flöt i hans ådror var gudomligt. Därför var det viktigt att familjeblodet förblev rent och härskaren gifte sig alltid med en av sina egna systrar.
Inkariket går under
Det var spanjorerna, under ledning av Francisco Pizarro (1478-1541), som erövrade detta väldiga rike. Genom svek och grymhet bröt han och de andra conquistadorerna inkafolkets motstånd genom att kidnappa och låta avrätta den härskande inkan Atahualpa. Strax därefter, år 1533, intogs inkarikets huvudstad Cuzco vilket ledde till att inkaväldet gick under. Spanjorerna lät sedan plundra landet på dess rikedomar som fördes över Atlanten till Spanien.
Det stora inflödet av silver från Sydamerika till Europa bidrog snart till att sätta fart på den europeiska handeln. Europa gick in i en ny tid, medan tiden började rinna ut för inkafolket och de andra framstående kulturerna i Central- och Sydamerika.
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
William J Duiker, World History: To 1500, Thomson/Wadsworth Publishing, 2006
Niels Steensgaard, Bra Böckers världshistoria, del 7 - Upptäckternas tid (1350 - 1500), Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Niels Steensgaard, Bra Böckers världshistoria, del 9 - Världshandel och kulturkrockar (1500 - 1750), Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Text: Carsten Ryytty och Robert de Vries, SO-lärare och författare
Läs mer om
Kartor
Machu Picchu var ett byggnadstekniskt mästerverk. Inkafolket transporterade stora granitblock uppför berget utan hjälp av hjul – och många av blocken vägde flera ton. De som byggde dessa murar använde inget murbruk, men de var så skickliga att man inte ens kan sticka in ett knivblad i fogarna mellan blocken. Verktygen som användes var bronsmejslar och tunga bronsspett, möjligen använde de sand som slipmedel.
