Sydafrikas historia, del 2: Kvinnlig kampvilja och boerromantik

Kring sekelskiftet 1900 hade boerkvinnorna i Sydafrika en viktig roll i kampen mot britterna, där de drev sina män att fortsätta strida. Bland tidens betydande feminister fanns sydafrikanskan Olive Schreiner som hade visioner om Sydafrikas framtid. Där fanns också Emily Hobhouse från England, som stod upp för boerkvinnornas rättigheter under kriget. Den svenska debatten om Sydafrika under den här tiden var präglad av blandade åsikter. Samtidigt växte en romantiserad bild av boerna fram i litteraturen.
S

Boerkvinnor i strid.

Boerkvinnornas nationella kampvilja

I en svensk sekelskiftestidning kan vi läsa att Stockholm fick besök av två boerkvinnor. De berättade att kvinnorna var starka pådrivare i kampen mot britterna och det budskap de hade till sina ännu kämpande män, bröder och fäder var blott ett och samma: håll ut till det yttersta!

Boerkvinnorna drev alltså på sina män att strida vidare, läser vi i tidningen. Modern hängde patronbältet över sin unge sons skuldra, medan hon uppmanade honom att uppföra sig så, att hon kunde känna sig stolt över honom. Därefter bad hon med tårar i ögonen till den Allsmäktige, att han måtte hålla sin skyddande hand över hennes son. Hade man sagt den unga modern, att hennes son kunde få stanna hemma, så hade man helt säkert fått det svaret, att hellre skulle han få dö tio gånger än sitta i kakelugnsvrån och inte delta i landets försvar. Ofta var kvinnorna ivrigare än männen, när det gällde att göra motstånd mot britterna.

ANNONS

ANNONS

Olive Schreiner

En av tidens framstående feminister var sydafrikanskan Olive Schreiner, känd även i Sverige.

Brittiskt koncentrationsläger för boer, här kvinnor och barn.

Olive Schreiner manade också kvinnorna i Sydafrika att fostra en "oförfärad, okuvlig ras". Med profetisk tillförsikt spådde hon stolt att afrikandernationen i framtiden skulle behärska hela Sydafrika. Vi, som sitter inne med facit, vet hur det blev i Sydafrika. När Olive Schreiner skrev detta, handlade sydafrikadebatten endast om vita människor. Trots det får man säga, att hon tillhörde sin tids radikaler.

Kanske skulle hon idag ha insett, att frihet för alla i Sydafrika är oförenligt med afrikanderstyre enligt apartheidprincipen. Hon kritiserade faktiskt också européernas behandling av afrikanerna. Hennes bok Soldat Halket är en stark skildring av rasförtryck i Södra Afrika. Schreiner har även skrivit Under Afrikas himmel. Båda böckerna översattes till svenska flera år innan boerkriget bröt ut.

Engelska soldater bränner boernas hus.

Emily Hobhouse

Även i England växte det fram en stark pro-boerrörelse med Emily Hobhouse som känd företrädare. Hon var en ledande engelsk feminist. I Sydafrika blev hon hjältinna för sitt starka engagemang för boerkvinnorna och deras barn. Lord Kitchener, den brittiske överbefälhavaren, önskade tömma landsbygden på boerkvinnor för att psykologiskt försvaga de stridande boerna och försvåra deras möjlighet till försörjning. Därför upprättade han speciella läger för evakuerade boerkvinnor och barn.

Emily Hobhouse reste ner till Sydafrika och tjänstgjorde i lägren. Kitchener betraktade henne med fientliga ögon och kallade henne "that bloody woman". Förhållandena i boerlägren var besvärliga. Brist på både mat och hygien gjorde att sjukdomar spred sig och när kriget var över hade nära 26 000 boerkvinnor och barn dött i lägren. Fler dog där än vid fronten.

ANNONS

ANNONS

Boerromantiken

Harald Hjärne menar att litteraturen med boer som hjältar är ett utslag av germanism. När vi läser tidningar och böcker utgivna runt 1900 ser vi att boerna liknas vid svenska bönder och utmärks för sitt puritanska leverne och sin vilja att offra sig för sitt land. Journalisten och författaren Per Wästberg skriver 26 juli 1959 i Dagens Nyheter att generationer av svensk ungdom fått sin uppfattning om boerna bestämd av den tyske författaren August Niemanns ungdomsbok Pieter Maritz, bondsonen från Transvaal. Även under sekelskiftet menar alltså bland andra Harald Hjärne att denna bok visar på en propagandamässigt idealiserande bild av boersamhället. Den behandlas och citeras i svensk press.

Harald Hjärne om tyskarna, boerna och britterna

Det väsentliga i Hjärnes budskap var att han inkluderade de färgade folken i sin analys. Idag skulle hans ståndpunkt förmodligen klassas som rasistisk. Ändå får man nog säga att han bröt isen vad gäller inställningen till afrikanerna. Inte så att han erkände deras likaberättigande med västerlänningarna, men han gav dem en chans och det är mer än vad man kan säga om hans samtida. Han gav dem möjligheten att bli européer. Således ansåg han att de hade förmåga att tillgodogöra sig den västerländska kulturen. Enligt hans modell var ett västerländskt samhällssystem det enda som kunde accepteras. Fortfarande långt in i 1950-talets Afrikadebatt fanns liknande tankegångar kvar. Först när denna inställning ersattes av en ny syn på afrikanerna, nämligen att de var kapabla att ta vara på sig själva och styra sina egna länder, först då försvann europerspektivet i svensk debatt.

Uppfostringsargumentet

Varken boer eller afrikaner var enligt Harald Hjärne mogna för självstyre. Boerna, liksom afrikanerna, hade firat vilda orgier i blod och liknades vid "kraftfulla barbarhjordar", vilka förvandlat Sydafrika till ett enda slagfält. England måste skydda svarta och vita vildar från varandra skrev Hjärne i Svenska Dagbladet 21 januari 1900. England, som var ett högutvecklat land, borde ha ansvaret för Sydafrika. Underförstått är att afrikanerna ska fostras till självständiga folk, men deras framtid beror på om boer eller britter styr Sydafrika. Hjärne tycks anse att boerna tillämpade ett tyskt rasvetenskapligt tänkande. Enligt denna lära var afrikanerna således födda till att tjäna européerna, något som Hjärne starkt vände sig mot. Man kan säga att Hjärne även polemiserade mot den ideologi som stod bakom det framtida apartheidväldet. Afrikanernas räddning var alltså England, enligt Hjärnes uppfattning.

LÄS MER: Boerna och Sydafrikas historia (artikelserie)

LÄS MER: Sydafrikas historia

LÄS MER: Bakgrunden till holländarnas kolonisering av Sydafrika

LÄS MER: Nationalismens historia

LÄS MER: Teorier om nationalism - dess ursprung och funktion

LÄS MER: Nationalism och imperialism 1815-1914

PODCAST: Stater och nationer

ANNONS

ANNONS

Ellen Key om kvinnan

Vid förra sekelskiftet ansåg man att Sverige behövde många barn. Ellen Key, samhällsdebattör, författare och kvinnosakskvinna, ansåg att kvinnans främsta uppgift var hem och barn. Hon utsatte sig därför för kritik från den kvinnliga emancipationsrörelsen. Den kämpade för att dra kvinnan från kök och barnafödande, till förvärvsarbete på samma villkor som mannen. Ellen Key predikade om ofrånkomliga könsskillnader. Kvinnans egenart var den lågande själen, en tändande, väckande gnista - intensiv, eldig.

Nyskapandet var för mannen: "Han har uppdagat, forskat, granskat, sökt nya banor". Kvinnan var formens skönhetsdanerska och stod därför nära diktaren, som adlade verkligheten, men inte skapade den. Kvinnoblod strömmade rikt för att det var diktarblod - fantasins springbrunn. Det eviga kvinnliga mäktade på känslornas område det samma som det evigt manliga på tankens: att utanför sig själv finna en punkt, från vilken tillvaron kan lyftas. Ellen Key kallade denna överlägsenhet moderligheten. "Det är moderligheten, som på det erotiska området gjort kvinnan lika genialiskt överlägsen mannen, som han är henne intellektuellt överlägsen." Moderskapet var kvinnans andliga fullkomning. Ellen Key ville att kvinnans hemarbete skulle värdesättas och att kvinnan skulle få lagstadgad rätt att stanna hemma medan barnen var små.

Frihetens princip, som hyllades av kvinnosakskvinnorna, måste överges för solidaritetens skull. Friheten fick inte kränka ens den oföddes rätt. Ellen Key ville ha en skyddslagstiftning för kvinnor. Först då kunde de bli i stånd att utvecklas till sunda, starka och själsligt bildade mödrar. Just i den här frågan fick hon faktiskt ett visst stöd från det boervänliga Göteborgs Aftonblad, även om tidningen knappast trodde kvinnan mäktig någon högre andlig resning: Om kvinnoemancipationen förde med sig, att man inte längre fick se hurtiga familjeflickor med liv och lust delta i hushållet eller intresserade husmödrar, som utan för mycket jungfruhjälp klarade de praktiska göromålen, då hade den totalt skjutit över målet. Samhället och den kommande generationen hade ingen nytta av det trötta, nervösa, eventuellt förlästa kön, som gjorde anspråk på det vackra namnet kvinna!
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad berättade boerkvinnorna om när de besökte Stockholm kring sekelskiftet 1900?
     
  2. Vem var Olive Schreiner och vilken inverkan hade hon på feminism och Sydafrikas historia?
     
  3. Varför reste Emily Hobhouse till Sydafrika och vad upptäckte hon där?
     
  4. Vad ansåg Harald Hjärne om boer, afrikaner och britternas roller i Sydafrika?
     
  5. Hur påverkade boerromantiken och litteraturen från den tiden svenskarnas syn på boerna?

Ta reda på:

  1. Hur förändrades senare Sydafrikas relationer med andra länder på grund av boerkriget och dess efterföljande konsekvenser?
     

 

Litteratur:
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, Boerna - hjältarna som blev skurkar, Carlsson, 2013
Litteraturens världshistoria: Sekelskiftet, första världskriget; Nationalismen, ed. Jansen, F.J. Billeskov, Norstedt, 1991
Thomas Parkenham, The Boer War, Weidenfeld & Nicholson, 1993
Allister Sparks, The Mind of South Africa, Mandarin, 1991
The South African War, ed. Peter Warwick, Longman, 1980
 

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
 

Läs mer om

Senast uppdaterad: 2 november 2023
Publicerad: 14 september 2014

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
1600-tals-familj

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer...

S
Kvinnohistoria

Kvinnan som huvudperson

Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och...

M

Bröllop förr och idag

Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på...

M

Vikingatidens kvinnor

Vikingatidens kvinnor betraktades i det närmaste som jämbördiga med männen. Kvinnor kunde vara allt...

M

Arbetet förr med att karda ull och spinna lin

Idag när det är självklart att köpa färdiga tyger och kläder kan det ge en tankeställare att titta...

M

Kvinnor i antikens Grekland och Rom

Det antika samhället var starkt militaristiskt och den manliga krigaren framstod som ett ideal....

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...

Hi
KArta

Sydafrikas historia

Fördjupa dig i Sydafrikas historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

Hi
Sherlock Holmes

Källvärdering och källkritik

Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...

Hi
Ellen Key

Ellen Key

Författarinnan, pedagogen, kvinnosakskämpen och visionären Ellen Key (1849-1926) är kanske mest...

Hi
Neutral genussymbol

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna