Heliga Birgitta var under lång tid den enda från Norden som påven utnämnt till helgon. Till minne av det firar vi i Sverige än i dag Birgittas namnsdag den 7 oktober.
Heliga Birgitta är nog den märkligaste kvinnan i svensk historia – åttabarnsmor, profet, politiker och den enda svensk som helgonförklarats av påven.
Birgittas uppväxt
Den heliga Birgitta föddes 1303 på Finsta gård i Uppland. Hon var av förnäm släkt. Hennes mamma var släkt med kungahuset. Birgitta fick lära sig läsa och skriva, vilket var ovanligt för flickor på den tiden.
Redan som liten fick Birgitta uppenbarelser där Jesus talade till henne. Birgitta ville gå i kloster, men det ville inte hennes pappa tillåta. Han bestämde att Birgitta skulle gifta sig.
Vid 13 års ålder giftes hon bort med riddaren Ulf Gudmarsson, han var fem år äldre än Birgitta.
Ett rikt familjeliv
Trots att Birgitta var emot sitt giftermål blev det ett lyckligt äktenskap. Hon var en bestämd kvinna som styrde hemma. Birgitta födde fyra söner och fyra döttrar.
ANNONS
ANNONS
Birgitta tillhörde de rikaste i landet. Ändå levde hon ett enkelt liv, trots att hon var slottsfru på Ulvåsa i Östergötland.
När Birgitta och Ulf hade varit gifta i 25 år reste de på en pilgrimsfärd till Compostela i norra Spanien. Under resan, som varade i ett år, blev Ulf sjuk. Han dog lite senare i Alvastra 1344.
Birgittas uppenbarelser
Nu kände Birgitta sig kallad att bli Kristi ”brud och språkrör”. Hon inriktade sig på att upprätta ett kloster för både munkar och nunnor.
1346 donerade kung Magnus Eriksson Vadstena kungsgård till den nya stiftelsen. Men för att bilda en ny klosterorden var Birgitta tvungen att få tillstånd av påven.
Under denna tid fick Birgitta många uppenbarelser. Uppenbarelserna kom när Birgitta bad intensivt. Birgitta fick bland annat syner där Jesus talade till henne.
Birgitta skrev ofta ned dessa uppenbarelser. Präster översatte dem till latin som var medeltidens internationella språk (som engelskan är idag). Sammanlagt fick Birgitta över 600 uppenbarelser i sitt liv.
Birgitta skapade en klosterorden
1349 reste Birgitta till Rom för att få ett påvligt tillstånd att grunda en ny klosterorden. Samtidigt arbetade hon för att få påven att flytta tillbaka till Rom från Avignon i Frankrike. Påven var dock mera intresserad av att roa sig i Frankrike än att sköta kyrkan.
Bild: SO-rummet.se Vy mot delar av Vadstena kloster en blåsig vinterdag i slutet av 1300-talet.
Det tog 20 år för Birgitta att få ett påvligt tillstånd att godkänna hennes klosterorden. Det lyckades först 1370. Den bestod av huvudklostret i Vadstena (1384-1595) och som mest ett åttiotal andra kloster, främst i Norden och Rhenländerna.
Nuvarande Birgittinkloster är enbart för nunnor, t.ex. Birgittas hus i Rom.
1372-1373 vallfärdade hon till Jerusalem tillsammans med sonen Birger och dottern Katarina som senare blev föreståndarinna för Vadstena kloster. Birgitta avled vid återkomsten till Rom.
ANNONS
Birgitta helgonförklarades av påven 1391.
Elisabeth Hesselblad – Nordens andra helgon
Sedan 2016 finns ytterligare ett helgon från Norden efter att påve Franciskus helgonförklarat svenskan Elisabeth Hesseblad.
Elisabeth Hesselblad blev därmed vårt andra kanoniserade svenska helgon utöver Heliga Birgitta, som helgonförklarades 1391.
Maria Elisabeth Hesselblad grundade Birgittinorden, SS Salvatoris S. Brigidae, Vår Frälsares Orden. Hon föddes i Fåglavik i Sverige den 4 juni 1870 och dog i Rom den 24 april 1957.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Berätta kortfattat om Birgittas uppväxt och äktenskap.
Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?
I 1700-talets Frankrike såg skolan mycket olika ut beroende på om du var pojke eller flicka, rik eller fattig. Pojkar kunde gå i församlingsskolor och i vissa fall studera vidare, medan många flickor inte fick någon skolundervisning alls. För adelsflickor väntade ibland klosterskolor och religiösa internat med stränga regler, ständig övervakning och undervisning som främst skulle förbereda dem för livet som hustru och mor. Samtidigt började nya idéer om barn och lärande växa fram. Här får du följa en skolvärld som på många sätt skiljer sig kraftigt från vår egen...
I antikens Grekland handlade äktenskap mer om familj och plikt än om romantisk kärlek. Målet var att få barn, särskilt en son som kunde föra släkten vidare och ta ansvar för föräldrarna. Samtidigt levde män och kvinnor i stor utsträckning åtskilda i samhället, vilket gjorde det svårt att ens lära känna varandra före giftermålet. Texten förklarar också hur partner valdes, hur förlovning och bröllop gick till, vilka regler som gällde vid skilsmässa och varför kvinnors liv ofta blev starkt begränsat i det mansdominerade grekiska samhället...
Den danske unionskungen Kristian II ville bli erkänd som kung i Sverige och stärka sin kontroll över handeln i Norden. Efter strider där Sten Sture den yngre besegrades, kunde danskarna inta Stockholm hösten 1520. Och i början av november kröntes Kristian II till kung i Sverige efter att ha lovat att inte straffa sina motståndare. Men kort därefter bröt han sitt löfte och lät gripa många svenska adelsmän och biskopar, och döma dem till döden. Omkring 80 personer avrättades i det som kallas Stockholms blodbad. Händelsen ökade motståndet i Sverige mot Kristian II, och snart utbröt ett uppror som leddes av adelsmannen Gustav Eriksson (Vasa). När han senare valdes till svensk kung 1523, upplöstes Kalmarunionen. Händelsen satte också punkt för medeltiden, och en ny tid i Sveriges historia började...
Kalmarunionen var ett nordiskt samarbete där Danmark, Norge och Sverige skulle ha samma kung, för att få mer fred och kunna skydda sig mot starka fiender som Hansan. Drottning Margareta startade unionen år 1397, och i början fungerade det ganska bra. Men senare blev många i Sverige arga när unionskungen Erik av Pommern tog ut höga skatter och skickade stränga fogdar till Sverige från Danmark och Tyskland. Det ledde till Engelbrektsupproret, och efter det bråkade man länge om Sverige skulle fortsätta i unionen eller bli ett eget land, med en egen kung.
En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...
