Heliga Birgitta var under lång tid den enda från Norden som påven utnämnt till helgon. Till minne av det firar vi i Sverige än i dag Birgittas namnsdag den 7 oktober.
Heliga Birgitta är nog den märkligaste kvinnan i svensk historia - åttabarnsmor, profet, politiker och den enda svensk som helgonförklarats av påven.
Birgittas uppväxt
Den heliga Birgitta föddes 1303 på Finsta gård i Uppland. Hon var av förnäm släkt. Hennes mamma var släkt med kungahuset. Birgitta fick lära sig läsa och skriva, vilket var ovanligt för flickor på den tiden.
Redan som liten fick Birgitta uppenbarelser där Jesus talade till henne. Birgitta ville gå i kloster, men det ville inte hennes pappa tillåta. Han bestämde att Birgitta skulle gifta sig.
Vid 13 års ålder giftes hon bort med riddaren Ulf Gudmarsson, han var fem år äldre än Birgitta.
Ett rikt familjeliv
Trots att Birgitta var emot sitt giftermål blev det ett lyckligt äktenskap. Hon var en bestämd kvinna som styrde hemma. Birgitta födde fyra söner och fyra döttrar.
ANNONS
ANNONS
Birgitta tillhörde de rikaste i landet. Ändå levde hon ett enkelt liv, trots att hon var slottsfru på Ulvåsa i Östergötland.
När Birgitta och Ulf hade varit gifta i 25 år reste de på en pilgrimsfärd till Compostela i norra Spanien. Under resan, som varade i ett år, blev Ulf sjuk. Han dog lite senare i Alvastra 1344.
Birgittas uppenbarelser
Nu kände Birgitta sig kallad att bli Kristi ”brud och språkrör”. Hon inriktade sig på att upprätta ett kloster för både munkar och nunnor.
1346 donerade kung Magnus Eriksson Vadstena kungsgård till den nya stiftelsen. Men för att bilda en ny klosterorden var Birgitta tvungen att få tillstånd av påven.
Under denna tid fick Birgitta många uppenbarelser. Uppenbarelserna kom när Birgitta bad intensivt. Birgitta fick bland annat syner där Jesus talade till henne.
Birgitta skrev ofta ned dessa uppenbarelser. Präster översatte dem till latin som var medeltidens internationella språk (som engelskan är idag). Sammanlagt fick Birgitta över 600 uppenbarelser i sitt liv.
Birgitta skapade en klosterorden
1349 reste Birgitta till Rom för att få ett påvligt tillstånd att grunda en ny klosterorden. Samtidigt arbetade hon för att få påven att flytta tillbaka till Rom från Avignon i Frankrike. Påven var dock mera intresserad av att roa sig i Frankrike än att sköta kyrkan.
Bild: SO-rummet.se Vy mot delar av Vadstena kloster en blåsig vinterdag i slutet av 1300-talet.
Det tog 20 år för Birgitta att få ett påvligt tillstånd att godkänna hennes klosterorden. Det lyckades först 1370. Den bestod av huvudklostret i Vadstena (1384-1595) och som mest ett åttiotal andra kloster, främst i Norden och Rhenländerna.
Nuvarande Birgittinkloster är enbart för nunnor, t.ex. Birgittas hus i Rom.
1372-1373 vallfärdade hon till Jerusalem tillsammans med sonen Birger och dottern Katarina som senare blev föreståndarinna för Vadstena kloster. Birgitta avled vid återkomsten till Rom.
ANNONS
Birgitta helgonförklarades av påven 1391.
Elisabeth Hesselblad - Nordens andra helgon
Sedan 2016 finns ytterligare ett helgon från Norden efter att påve Franciskus helgonförklarat svenskan Elisabeth Hesseblad.
Elisabeth Hesselblad blev därmed vårt andra kanoniserade svenska helgon utöver Heliga Birgitta, som helgonförklarades 1391.
Maria Elisabeth Hesselblad grundade Birgittinorden, SS Salvatoris S. Brigidae, Vår Frälsares Orden. Hon föddes i Fåglavik i Sverige den 4 juni 1870 och dog i Rom den 24 april 1957.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Berätta kortfattat om Birgittas uppväxt och äktenskap.
I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...
Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...
Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...
Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!
Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...
Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...
