Étienne Cabets Icaria - utopi med samhället som maskin

klocka
Lästid 6 minuter
Fransmannen Étienne Cabet (1788-1856) drömde om ett idealsamhälle som fungerade lika prydligt som en maskin. I boken "Resan till Icaria" beskriver han en stat där städerna är noggrant planerade och där människors vardag är starkt organiserad. Alla äter tillsammans på bestämda tider. Arbetstiden är reglerad. Det finns ingen privat egendom eftersom nationen äger allt. Samhället styrs genom val, men mycket makt ligger hos regeringen och olika kommittéer som bestämmer över mat, kläder och skola. Cabet försökte också göra sin idé verklig i USA, men konflikter och hans nästan diktatoriska ledarstil gjorde att projektet splittrades och till slut rann ut i sanden.
M
Artikel
Étienne Cabet med försättsbladet till Resan till Icaria i bakgrunden.

Étienne Cabet med försättsbladet till originalutgåvan av Resan till Icaria i bakgrunden.

Drömsamhället Icaria

Fransmannen Etienne Cabet föddes 1788, året innan revolutionen bröt ut i Paris. Han var 16 år när Napoleon lät utropa sig till kejsare år 1804. Hans ungdomsår var alltså Napoleontidens segerår. Och det är kejsarens Frankrike som Cabet återskapar när han 1840 skriver boken Resan till Icaria. Cabet var socialist, och hans bok blev en succé bland de arbetare som var läskunniga. Men främst är den en nationalistisk bok.

Icaria är delat i hundra lika stora provinser, precis som Napoleon delade Frankrike i departement. Varje provins består av tio kommuner, som var och en har en stad i centrum. Här går revolutionens decimalsystem igen.

ANNONS

ANNONS

I mitten av idealstaten Icaria ligger huvudstaden Icaria, som är ett slags idealt Paris, med en flod som liknar Seine.

Huvudstaden Icaria är nästan cirkelrund. Den delas i två lika stora halvor av floden, som har fördjupats så mycket att oceangående fartyg kan lägga till vid kajerna. I centrum delar sig floden i två armar som flyter kring en rund ö, stadens hjärta. Staden delas i 60 kommuner och delas också av 50 gator i nordsydlig riktning och 50 i öst-västlig. (Hur man inom en cirkel då ska kunna få fram lika stora kommuner ger Cabet inget besked om...)

Varje kvarter har 15 hus längs var och en av sina fyra sidor. Trottoarerna har glastak som skyddar mot regn. Gasljus lyser upp staden på nätterna, och renhållningen är noggrann. Stall, slakthus och sjukhus(!) ligger i utkanterna liksom fabriker, till vilka det går järnvägsspår.

Ett inrutat liv

Människors liv är lika noggrant inrutat som staden. En icarian går upp tidigt, för klockan 6 serveras frukost i kommunala restauranger eller personalmatsalar. Alla äter kollektivt. Maten är vetenskapligt utprovad och garanterat nyttig. Var och en får exakt vad hon eller han behöver. Efter frukosten går icarianskan och icarianen till sina arbeten. Arbetsdagen är 7 timmar på sommaren och 6 timmar under vintern. Det finns ingen privat äganderätt. Nationen äger allt och är allas arbetsgivare. Tekniker och tjänstemän av olika slag ser till att allt fungerar.

Efter arbetet byter icarianen till hemmakläder. De liksom arbetskläderna är lika för alla, praktiska och fastställda av den kommitté som ansvarar för kläder. Vi möter här Napoleons dröm om ett folk som är som en armé, bär uniform och bor i kaserner.

De unga gifter sig efter att ha haft sällskap i sex månader. Mannen tidigast når han är 20, kvinnan tidigast när hon är 17. I åldern 5 till 17 år går barn och ungdomar i skola, en skola som organiserats fram sedan experter noga studerat såväl moderna som antika skolor och deras undervisning. Yrkesutbildning ges i de proportioner som arbetsmarknaden kräver, d.v.s. efter hur många anställda som samhället behöver inom olika yrken.

Styrelsen

Staden och staten Icaria har byggts upp av diktatorn Icar, men har nu en annan styrelse.

Invånarna i var och en av rikets 1 000 kommuner väljer två ledamöter till riksdagen. De behåller sitt ämbete i två år. På liknande sätt väljs en styrelse för varje kommun.

Makten tycks dock finnas hos regeringen vars 16 ledamöter leder varsitt departement. För övrigt bestämmer de olika kommittéerna - den för mat, den för kläder, den som svarar för skolorna och så vidare.

Någon samhällskritik förekommer inte, men man kan komma med förslag till de styrande. Tidningarna är statligt ägda som allt annat. Det finns en rikstidning, en för varje provins och en för varje kommun.

Dröm och verklighet

Etienne Cabet, som varit lärare, advokat och socialistisk revolutionär, ville upprätta sin idealstat i verkligheten. 1848 reste han med 280 entusiaster över Atlanten till USA.

Icarianerna köpte ett landområde i Nauvoo i staten Illinois, inte långt från Mississippifloden. När samhället var som störst hade det 1 800 invånare, de flesta fransmän. Vem som helst fick bli icarian. Vad som krävdes var att man kunde betala ett inträde på 300 franc och var villig att skänka alla sina privata tillhörigheter för att de skulle bli gemensam egendom. 

ANNONS

ANNONS

Men invånarna hade svårt att komma överens. Cabet hade närmast diktatorisk makt och det accepterades inte. Genom omröstning berövades han sin ställning och lämnade 1856 det idealsamhälle som han försökt bygga.

Tillsammans med 180 trogna anhängare drog han söderut till Saint Louis i Missouri för att grunda ett nytt samhälle. Cabet dog i en stroke bara några dagar efter sin ankomst. 

Några år senare (1859) flyttades Cabets nya samhälle till sin slutliga plats, Icaria i Iowa, där det levde vidare men under en ny form av socialism. 

Hans gamla samhälle, Icaria i Nauvoo, återhämtade sig aldrig efter de uppslitande konflikterna då Cabet avsattes, och medlemmarna gick efterhand upp i den kringboende befolkningen.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur påverkade Napoleons tid Etienne Cabets sätt att tänka om hur ett samhälle borde styras?
     
  2. Varför kan Icaria beskrivas som ett samhälle där ordning och planering är viktigare än frihet och spontanitet?
     
  3. Hur är Icaria uppdelat i provinser och kommuner, och vad säger det om Cabets syn på kontroll och struktur?
     
  4. Hur är huvudstaden Icaria byggd för att vara lätt att organisera och sköta?
     
  5. Hur ser en vanlig dag ut för en icarian?
     
  6. Varför finns det ingen privat äganderätt i Icaria? Hur förändrar det relationen mellan individen och staten?
     
  7. Hur används kläder, regler och kommittéer för att göra invånarna mer lika varandra?
     
  8. Hur fungerar skolan och yrkesutbildningen i Icaria?
     
  9. Hur styrs Icaria?
     
  10. Vad hände när Cabet försökte skapa Icaria i verkligheten i Nauvoo i USA?

Diskutera:

  1. Sätt betyg på Cabets samhällsutopi Icaria! Vad är positivt och vad är negativt enligt din åsikt? Motivera.
     

 

M  LÄS MER: Den goda staten, enligt Platon

M  LÄS MER: Thomas Mores Utopia

M  LÄS MER: H.G. Wells - Ett modernt Utopia

S  LÄS MER: Demokratiska system och olika statsskick

S  LÄS MER: Politiska ideologier

S  LÄS MER: Icke religiösa livsåskådningar

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.


Litteratur:
Christopher H Johnson, Utopian communism in France - Cabet and the Icarians, 1839-1851, Cornell University Press, 1974
Svante Nordin, Det politiska tänkandets historia, Studentlitteratur AB, 1999
Sven-Eric Liedman, Från Platon till kommunismens fall : de politiska idéernas historia, Bonnier, 1998
Anders Wedberg, Filosofins historia, Bonniers förlag, 1958
Encyclopedia Britannica
 

FÖRFATTARE

Text: Lars Hildingson, f.d. SO-lärare och läromedelsförfattare

Artikelserie om Drömmen om det goda samhället

3 Étienne Cabets Icaria - utopi med samhället som maskin

+ Visa hela artikelserien
Senast uppdaterad: 17 mars 2026
Publicerad: 17 mars 2026

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

H.G. Wells - Ett modernt Utopia

SO-rummet bok
M
Författaren med ett bokomslag i bakgrunden.
av: Lars Hildingson
2026-03-17
klocka Lästid 7 minuter

H.G. Wells flyttar drömmen om det perfekta samhället ut i rymden. I boken "Ett modernt Utopia" skildrar han en tvillingplanet som liknar jorden, men där världen är enad och samma lagar gäller överallt. Maskiner gör allt det tunga arbetet, och staten äger marken och de stora företagen. Samhället är samtidigt strikt organiserat. Alla människor registreras noggrant och delas in i fyra psykologiska klasser som baseras på deras karaktär. Men Wells beskriver också städer som är ljusa och levande. Tysta elektriska tåg glider fram utan smuts och buller, och förälskade människor rör sig fritt i samhället...

+ Läs mer

Thomas Mores Utopia

SO-rummet bok
M
Thomas More framför en karta på Utopia.
av: Lars Hildingson
2026-03-16
klocka Lästid 14 minuter

En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...

+ Läs mer

Den goda staten, enligt Platon

SO-rummet bok
M
Platon målad av Michellangelo.
av: Lars Hildingson
2026-03-16
klocka Lästid 9 minuter

Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...

+ Läs mer

Mellanårsvalen i USA – röd elefant mot blå åsna

M
Elefant mot åsna.,
av: Kaj Hildingson
2026-02-27
klocka Lästid 4 minuter

Vart fjärde år är det mellanårsval till kongressen i USA:s huvudstad Washington. Kongressen är USA:s parlament och motsvarar alltså riksdagen i Sverige. USA:s parlament är uppdelad i två kammare – senaten och representanthuset...

+ Läs mer

Grundlagarna

M
Flygfoto som visar riksdagshuset i Stockholm.
av: Sofia Holje
2025-05-24
klocka Lästid 7 minuter

Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...

+ Läs mer

Sveriges riksdag - en representativ demokrati

SO-rummet bok
S
Votering i riksdagen
av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-18
klocka Lästid 9 minuter

I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Napoleon sittandes på en häst med fältkikare. HAn blickar ut över slagfälten kring Wagram. Staden brinner i fjärran.

Napoleontiden

Den händelserika tiden (1799-1815) som inkluderar Napoleonkrigen då Napoleon styrde Frankrike och nästan hela Europa...

Sh

Demokratiska system och olika statsskick

Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...

Sh

Socialism

Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...

Relaterade taggar

Sh
ikon

Människosyn

Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...

Sh
Symbol

Kommunism

Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...

Sh
bok i ett landskap

Ideologier

En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...

Sh
Jordglob

Världsbild

En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans...

Sh
Schackpjäser

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Sh
Idé

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

Sh
symbol

Statsskick

Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Hur väljs en statsminister?

av: Mattias Axelsson
2021-11-29

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Det tyska parlamentet

av: Mattias Axelsson
2021-09-27

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om hur valet till det tyska parlamentet går till och vad det tyska parlamentet har för uppgifter.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Tysklands förbundskansler

av: Mattias Axelsson
2021-01-25

I veckans avsnitt förklarar gymnasieläraren Mattias Axelsson vad som menas med det tyska ämbetet förbundskansler.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Välfärdsteorier och välfärdsmodeller

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-10-24

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om tre olika välfärdsteorier: den konservativa, den liberala och den socialdemokratiska.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Hur styrs Tyskland?

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-05-16

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur Tysklands politiska system fungerar.

+ Lyssna