Drömmen om det goda samhället

ANNONS

Artikelserie om Drömmen om det goda samhället

M
Platon målad av Michellangelo.

1Den goda staten, enligt Platon

av: Lars Hildingson
2026-03-16

Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...

+ Läs mer

M
Thomas More framför en karta på Utopia.

2Thomas Mores Utopia

av: Lars Hildingson
2026-03-16

En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet kommer från grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en planet och lät teknik och registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

Thomas Mores Utopia

SO-rummet bok
M
Thomas More framför en karta på Utopia.
av: Lars Hildingson
2026-03-16
klocka Lästid 22 minuter

En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet kommer från grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en planet och lät teknik och registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...

+ Läs mer

Den goda staten, enligt Platon

SO-rummet bok
M
Platon målad av Michellangelo.
av: Lars Hildingson
2026-03-16
klocka Lästid 9 minuter

Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...

+ Läs mer

En eftermiddag på gymnasiet - om idrott och bad i antikens Grekland

SO-rummet bok
M
Tre nakna män med hjälp och sköld som springer ett lopp.
av: Göran Wadner och Jan-Olof Fallström
2026-03-03
klocka Lästid 16 minuter

I antikens Aten var gymnasiet mer än en plats för idrott. Här tränade fria män sina kroppar genom löpning, hopp, kast och brottning, men de umgicks också, diskuterade idéer och följde med i stadens nyheter. Idrott, bad och samtal hörde ihop och sågs som en viktig del av både kroppens och själens utveckling i det grekiska samhället...

+ Läs mer

Slaveri i antikens Aten

SO-rummet bok
M
En slav och hans herre på väg till marknaden i Aten.
av: Göran Wadner och Lars Hildingson
2026-03-02
klocka Lästid 11 minuter

I antikens Aten var slaveriet en självklar del av samhället. Nästan hälften av invånarna var slavar och saknade rättigheter, medan en liten grupp fria män styrde staten. Slavarna arbetade överallt – i hemmen, i hamnen, i gruvor och åt staten – och deras arbete gjorde det möjligt för de fria medborgarna att ägna sig åt politik och filosofi. Atens demokrati hade inte varit möjlig utan slaveriet. Den berömda atenska demokratin hade alltså även en mörk sida...

+ Läs mer

Hur man bodde i antikens Aten

SO-rummet bok
M
Målning från en kruka som föreställer gatuliv i antikens Aten.
av: Göran Wadner
2026-03-01
klocka Lästid 8 minuter

Hur bodde människorna i Aten på 400- och 300-talen f.Kr? Ja, det beror verkligen på vilka människor man talar om. Bondefamiljerna bodde ofta i små, runda hyddor av flätverk och lera. De fattigaste levde i bergshålor. Andra bodde i riktiga hus, men de var mycket enkla. I regel hade dessa hus en våning med två eller tre små rum. Ibland hade de en övervåning med ett eller två rum. En trätrappa utanpå huset ledde dit. Det hände att vindsvåningen hyrdes ut till bostadslösa eller till utlänningar som ville ha en bostad i staden...

+ Läs mer

Födelse och död i antikens Grekland

SO-rummet bok
M
En mamma med sin lilla pojke som sitter på pottan.
av: Göran Wadner
2026-02-28
klocka Lästid 7 minuter

I antikens Grekland var både födseln och döden omgivna av tydliga ritualer. Familjer ville ofta ha få barn, men en son ansågs särskilt viktig för att föra arvet vidare och ta ansvar för föräldrarna. Vid livets början markerades barnets ankomst med skyddande tecken, rening och namngivning. Och vid livets slut följde tvättning, gåvor, liktåg och begravning eller bål samt återkommande minnesdagar...

+ Läs mer

Ämneskategorier

Hi
1800-talets samhällsklasser staplade på varandra i en pyramid. Arbetarna längst ner som bär upp de andra klasserna. Kapitalet - en säck pengar högst upp, ovanför kungahuset.

Det långa 1800-talets huvudlinjer

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Hi
Unionsflaggan

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Hi
Demonstration

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Re

Marxism

Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx idéer. Den marxistiska...

Sh

Socialism

Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...

Hi
Grekisk vasmålning från antiken som föreställer två hopliter i strid. Motiv från Illiaden.

Antikens Grekland

I antikens Grekland (700-300 f.Kr) lades grunden till den västerländska kulturen. Antikens grekiska välde var splittrat...

Hi
Kung Ludvig XIV stående på en trapp med tjänare och vakter runt om honom. Han är i bildens absoluta fokus.

Nya tidens huvudlinjer

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Välfärdsteorier och välfärdsmodeller

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-10-24

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om tre olika välfärdsteorier: den konservativa, den liberala och den socialdemokratiska.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna