Under 5 000 år av människans historia har vattenvägarna varit världens stora vägar - i många fall de enda framkomliga vägarna. Paddelblad, åror och segel drev flottar och kanoter och längre fram i tiden större vattenfarkoster. Mot slutet av 1700-talet kom de första fartygen drivna av ångmaskiner, vilka senare ersattes av dieselmotorer och i vår tid också av kärnkraftsreaktorer.
Svenska fartyg i strid med Hansan utanför Bornholm 1535. Del från en målning gjord av Jacob Hägg. Sverige har under århundradena utkämpat otaliga sjöstrider i en ständig kamp om herraväldet över Östersjön.
För 5 000 år sedan rullade de första hjulen, och trafiken till lands började. Några tusen år senare började vägar byggas. Romarnas vägar var imponerande byggen. Men transporter på dessa vägar gick långsamt och var dyrbara.
Transporter av brödsäd på vagnar dragna av oxar gick helt enkelt inte att genomföra över de goda stenlagda vägar som romarna byggde. Oxarna lunkade så långsamt att de ganska snabbt åt upp den last som de transporterade. Vägarna var byggda för marscherande soldater och kurirer till häst.
Romarnas vägar för varutransporter var vattenvägar: haven och floderna. Alla stora städer byggdes vid vattenvägar: Rom vid Tibern, Paris vid Seine, London vid Themsen och långt senare Stockholm vid Mälarens utlopp i Östersjön, Göteborg vid Göta älvs utlopp i Västerhavet och Malmö vid Öresund...
Européerna spred sin kultur och sin härskarförmåga över vatten. Karacker, Karaveller och andra segelfartyg förde silver och guld och odlingsväxter som potatis, majs, tobak och kakao tillbaka till Europa.
Att mycket enkla farkoster kunde ta sig fram över vattenvägarna visade Thor Heyerdahl 1947 med flotten Kon-Tiki, byggd av balsaträ, och 1970 med Ra, byggd av papyrusgräs. Seglatsen med Ra visade att det varit möjligt för forntida egyptier att segla från Medelhavet till Amerika. Fantasifulla skribenter menar ju att sådana seglatser faktiskt förekom...
Vägarna från Östersjön ut mot världshaven går mellan de danska öarna Fyn och Själland och genom Öresund - vattnet mellan Sverige och Danmark.
Bild: Norman Einstein Politisk karta över Östersjöområdet som det ser ut idag.
Under 1900-talets sista år byggdes en bro över Öresund. En motorväg och en järnväg korsar nu den urgamla vattenvägen. Rullande hjul konkurrerar med vattenfarkosterna.
Öresundsbron är ett vackert och funktionellt byggnadsverk. Men högtidstalens ord vid broinvigningen om att "Sverige och Danmark har knutits samman" eller att "Sydsverige och Själland har knutits samman" eller att "Europa har kommit närmare Sverige" visar att talarna inte vetat så mycket om Östersjöns historia. Öresund har alltid varit, och är, en vattenväg som förenar. Bron, de rullande hjulens väg, är bara något snabbare. Det tar tio minuter att köra bil över bron och genom tunneln på den danska sidan. En katamaran behöver 20 minuter på vattenvägen. Det är ingen stor skillnad.
ANNONS
ANNONS
Tidig kamp om makten
Medeltidens Sverige sträckte sig längre österut än vår tids Sverige. Eftersom Ålands hav var en bekväm vattenväg, bildade Finland och andra "land" som Svealand, Götaland och Småland det första Sverige.
Runt Östersjön fanns för 1 000 år sedan tre områden som kämpade om makten.
Det södra som behärskades av Danmark och olika tyska riken samt Polen.
Det västra som var Sverige.
Det östra som var de baltiska staterna och Ryssland.
Österut hade vikingarna tidigt drivit handel och seglat och rott uppför ryska floder. De hade sålt slavar, pälsverk, bärnsten, ejderdun, älghorn och fått arabiska silvermynt som betalning. Handelsvägarna österut förblev i stort sett öppna till mitten av 1000-talet, då svenskarnas ställning försvagades.
Västerut genom Öresund blev det med tiden också stopp, mer eller mindre. Danskarna krävde nämligen tull av fartyg som gick genom sundet.
Bild: SO-rummet Sverige var i grunden ett sjörike som bands samman med hjälp av kommunikationer över havet. Rikets huvudstad Stockholm fungerade som en sammanhållande central mittpunkt i detta nätverk av sjöfartsbaserade förbindelser. Staden låg mitt i det svenska stormaktsväldet med bra förbindelser åt alla väderstreck. Detta fick ännu större betydelse efter att Sverige vunnit flera stora landområden på det europeiska fastlandet längs med Östersjön.
ANNONS
ANNONS
Detta gjorde att svenskar sökte en annan vattenväg västerut till de stora haven: Göta älv. Halland hörde till Danmark, och Bohuslän hörde till Norge. De sista milen av älven var alltså gräns mellan Danmark och Norge. Men vid mitten av 1200-talet hade svenskarna skaffat sig fotfäste på båda sidor älven. Under flera hundra år rasade sedan strider om herraväldet över Göta älvs utlopp i Västerhavet.
I början av 1600-talet började den svenska hamnstaden Göteborg byggas. Den har med all rätt kommit att kallas "Sveriges port mot väster".
Norge deltog knappast i dragkampen om handel och makt runt Östersjön. Norrmännens intresse var vänt västerut, mot England, Färöarna, Island och Grönland. Från år 870 och framåt utvandrade många norrmän till Island och tog ön i besittning.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Varför var vattenvägarna så viktiga förr i tiden?
Nämn några stora städer som ligger vid viktiga vattenvägar - både i Sverige och på andra ställen i Europa.
Vilka av dagens länder har kust mot Östersjön?
Varför utgjorde under lång tid Öresund ett hinder för svensk handel, och hur löste Sverige till slut problemet i början av 1600-talet?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Kristian Gerner, Nordens Medelhav - Östersjöområdet som historia, myt och projekt, Natur och Kultur, 2002 Matti Klinge, Östersjövärlden, Atlantis, 1995 Hans Dahlberg, Östersjön - kampen om ett hav 862-1990, Legenda, 1990
FÖRFATTARE
Text: Lars Hildingson, historielärare och läromedelsförfattare
Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...
Försöket att inta Prag i trettioåriga krigets slutskede 1648 illustrerar en viktig sidoeffekt av den svenska stormaktstiden. Vad som under belägringen här kallas svenska trupper bestod enbart till mindre del av svenskar och finländare. I stället dominerade tyska allierade eller legosoldater från olika delar av Europa som svenska soldater slogs tillsammans med, och tog intryck av. Konst- och bokskatter rövades från Prag eller andra kulturstäder. Valloner från nuvarande Belgien hade en nyckelroll för den svenska järnhanteringen. Allt kan med ett modernt begrepp kallas europeisering, om än mer våldspräglad än dagens Europasamverkan...
Under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet utmanade europeiska sjöfarare det okända Atlanten i jakten på nya handelsvägar och rikedomar. Portugiser som Bartholomeu Diaz och Vasco da Gama navigerade runt Afrikas sydspets till Indien, vilket sänkte priserna på eftertraktade kryddor. Samtidigt seglade Christofer Columbus västerut och nådde Amerika, ovetande om att han upptäckt en ny kontinent. Dessa expeditioner förändrade världens ekonomiska och kulturella landskap och formade en helt ny världsbild...
År 1618 började ett långt och blodigt krig i Tyskland, känt som det trettioåriga kriget. Det var främst ett religionskrig mellan katoliker och protestanter, där den svenske kungen Gustav II Adolf spelade en viktig roll. Han ledde den moderna svenska armén till några stora segrar, som slaget vid Breitenfeld, men stupade själv vid Lützen 1632. Sverige fortsatte därefter kriget, och blev efter freden i Westfalen 1648 en stormakt i Europa. Kriget orsakade dock enormt lidande för civilbefolkningen och lämnade stora delar av Tyskland i ruiner...
När Gustav II Adolf blev kung 1611 var han bara 17 år gammal, och Sverige befann sig i krig med Danmark, Polen och Ryssland. Redan från början tvingades han stärka Sveriges krigsmakt och skapa en mer effektiv armé. Genom att införa en ny militär organisation lades grunden för en starkare krigsmakt. Samtidigt utvecklades landets järnbruk, där vapen som kanoner och musköter började tillverkas i stor skala. Dessa satsningar gjorde Sverige till en av 1600-talets mest effektiva krigsmaskiner...
Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i den här artikeln där vi även tar upp några historiska och nutida exempel på strejker och konflikter på arbetsmarknaden...
