Kvinnors liv under medeltiden
Begränsade rättigheter
Hur levde kvinnor i medeltidens Europa? Det beror förstås på exakt var och när i medeltidens Europa vi menar, men det finns likheter mellan olika tider och platser.
Först och främst var familjen mycket viktig. Läser vi medeltida lagar så står kvinnan vanligen under en manlig släktings förmyndarskap. Det betyder att hon inte kan äga någon egendom, driva mål i domstol eller låna pengar. Allt sådant faller på fadern eller, om kvinnan är gift, maken att ta hand om. Det finns till och med tvekan om ifall kvinnor kan tillåtas vittna vid rättegångar. Walesisk lag låter dem bara att vittna mot andra kvinnor, och i stora delar av Frankrike behöver en kvinnas vittnesmål backas upp med bevis.
ANNONS
ANNONS
Lagar berättar dock om hur lagstiftaren ville ha det snarare än om hur saker och ting fungerade i verkligheten. Vi kan se i domstolsprotokoll att kvinnor ibland drev mål i det medeltida Englands domstolar. I hamnstaden Amalfi i södra Italien kunde hustrurna sköta familjens rättsstrider när deras män var till sjöss. Den hårda, fattiga tillvaron under medeltiden gjorde dessutom att alla på gården var nödvändiga för att hushållet skulle gå runt, och det bör ha gjort det svårare för makar att styra och ställa som de ville.
ArvsrättEnligt de svenska landskapslagarna skulle döttrar ärva hälften mot söner. Reformen ska ha införts under Birger jarl och bröt mot en tidigare ordning som givit sönerna ensamrätt till arvet. Principen slogs fast i Magnus Erikssons landslag och kom att gälla i Sverige fram till 1845. I städerna och i Tiohärads lagsaga hade dock söner och döttrar lika arvsrätt. |
Hårt arbete både på landet och i staden
För bondebefolkningen, som nästan alla medeltidsmänniskor tillhörde, var dygnets vakna timmar fyllda av hårt arbete. Det gällde det att hålla många bollar i luften samtidigt. Kvinnor skulle laga mat, ta hand om barn, baka, brygga, mjölka, göra smör och ost, sköta hönsen, rensa grönsakslandet, hämta vatten, sy, tvätta och laga kläder…
Kvinnor och män som deltar tillsammans med skördearbete. Detalj från en målning från 1400-talet.
Kunskaperna som behövdes fördes vidare från mor till dotter. Ibland antar man att kvinnan hade ansvaret för barnen och därför var tvungen att hålla sig i hemmet, men det finns inget som säger att all barnskötsel behövde utföras hemma, eller att fäder aldrig tog hand om barn.
Kvinnorna lämnade gården när så behövdes, till exempel för att transportera säd till kvarnen, köpa och sälja på den lokala marknaden eller arbeta i ett annat hushåll för att förstärka den egna hushållskassan.
Kvinnor arbetade också på åkrarna när det var där deras arbetskraft behövdes bäst, och de utförde då i stor utsträckning samma sysslor som männen.
ANNONS
ANNONS
Att kvinnor arbetade hårt syns på skelett från medeltida kyrkogårdar. Arkeologer har grävt ut 687 skelett efter invånare i den engelska byn Wharram Percy, och sett att kvinnor liksom män visar tecken på hårt kroppsarbete. Kvinnliga skelett från Wharram Percy har också växt och slitits på ett sätt som tyder på att kvinnor ofta satt på huk, kanske för att utföra arbetsuppgifter som att mala säd och att väva.
Kvinnor som skördar hö. Målning från 1400-talet.
Från slutet av 1100-talet blomstrade Europas städer, och många unga kvinnor vandrade till en stad i hopp om större frihet och en chans att komma upp sig i samhället genom arbete eller ett bra äktenskap. De inflyttande kvinnorna var ofta livegna, vilket betydde att det var olagligt för dem att lämna sin godsherres mark, men om de kunde hålla sig undan i staden under ett år och en dag blev de fria. Ofta sökte de arbete som tjänsteflickor hos hantverkare och köpmän, arbete där en stor del av lönen var mat och husrum. De kunde då få hjälpa till med det mesta i hushållet och i verkstaden, i varuboden eller vad husbonden nu arbetade med.
Att tvätta eller att sälja varor på stadens gator och torg var också vanligt bland fattigare kvinnor. De som hade det lite bättre ställt arbetade ofta med textilhantverk, eller förberedde och sålde mat och dryck.
Tidigt gift, tidigt änka
De flesta kvinnor gifte sig när de var runt 18–19 år, kanske något senare i de norra och västra delarna av Europa.
Mellan tio och tjugo procent av medeltidens kvinnor förblev ogifta hela livet, men den siffran varierade starkt mellan olika tider och platser, och eftersom kvinnor förväntades vara försörjda av män tillhörde de ogifta kvinnorna de fattigaste i samhället.
Det fanns också kvinnor och män som levde tillsammans utan något formellt giftermål.
Vad ett giftermål innebar förändrades med tiden. I början av medeltiden var det ett avtal mellan brudgummen och brudens familj, men kyrkan såg äktenskapet som heligt och ville hitta sätt att garantera dess stabilitet.
Över århundradena blev äktenskapet allt mer en kyrklig angelägenhet. Kyrkolagen började understryka samtycke – det räckte inte längre att göra upp med kvinnans familj, utan hon skulle själv gå med på äktenskap. Rika familjer som använde giftermål för att skapa allianser med andra rika familjer var starkt emot detta, och det dröjde också innan kravet slog igenom. I 1200-talets Sverige kunde en präst fortfarande dömas till tunga böter om han vigde ett par utan att brudens familj gått med på det.
ANNONS
ANNONS
Eftersom kvinnor då som nu levde längre än män, och ofta var yngre än sina makar, blev många kvinnor änkor. En änka kunde få större kontroll över sitt liv än vad hon haft tidigare, för efter makens död stod hon inte längre under en mans förmyndarskap, men hon var också tvungen att hitta ett sätt att försörja sig. För de som hade egna tillgångar, eller som ärvde pengar och mark när maken avled, kunde det bli ett liv av frihet. För många andra innebar änkeskapet fattigdom och ensamhet.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Hade kvinnor och män samma rättigheter i medeltidens Europa? Motivera ditt svar.
- Ge exempel på sysslor som kvinnor utförde i medeltidens bondesamhälle.
- Var det bara kvinnorna som passade barnen? Motivera ditt svar.
- Vad brukade många kvinnor arbeta med i städerna?
- Vid vilken ålder gifte sig de flesta kvinnorna under medeltiden?
- En ogift kvinna blev ofta fattig. Varför?
- Synen på äktenskap förändrades gradvis under medeltiden. Allteftersom började kyrkolagen att understryka samtycke. Vad innebar det?
- Att bli änka behövde inte enbart vara negativt. Förklara varför.
M LÄS MER: Livet på landet och i staden under medeltiden
S LÄS MER: Kvinnan som huvudperson
M PODCAST: Kvinnor på medeltiden i Sverige
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur:
Sandy Bardsley, Women´s Roles in the Middle Ages - Womens´s Roles Through History, Greenwood Press, 2007
Judith Bennett och Ruth Mazo, The Oxford Handbook of Women and Gender in Medieval Europe, Oxford University Press, 2013
FÖRFATTARE
Text: Stefan Högberg, författare
Författarens webbplats: Historieporten
