Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt
Demonstration 1917 för allmän rösträtt. Hjalmar Branting (i bildens vänstra kant) försökte lugna demonstranterna, utan att lyckas. Polisen ger honom skydd så att han kan ta sig från platsen.
Folket hade det svårt
Svenskens vandring genom historien har ibland varit en kamp med svältande mage i hård motvind. Men hårda tider och svåra umbäranden har nästan alltid burits med stort tålamod. Svenskarna har mötts, diskuterat, sökt breda samförståndslösningar. När besluten väl fattats, har de flesta funnit sig i dem.
Men år 1917 var revolutionen nära även hos oss.
Det första världskriget hade pågått i tre år. Revolutionen bröt ut i Ryssland. Finland blev självständigt och rusade snabbt mot inbördeskriget. Det kokade och jäste intill våra gränser och inom landet blev situationen alltmer kritisk.
ANNONS
ANNONS
Demokrati. Ett grekiskt ord som betyder folkstyre. Ett land där väljarna genom fria val får bestämma vem eller vilka som ska styra landet. Man brukar skilja på två olika former av demokrati: direktdemokrati (beslut fattas genom att alla deltar i röstningen) och representativ demokrati (folkvalda representanter röstar och fattar beslut).
LO: Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige, bildad 1898. LO:s uppgift är att försvara medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Det gäller alltifrån löner och anställningsvillkor till att försöka påverka politiska beslut som gynnar medlemmarna.
Revolution: En snabb eller djupgående förändring, en fullständig omformning av ett lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system.
Republik: Staten saknar kung/drottning och har en folkvald statsminister eller president som statschef.
I Sverige rådde allvarlig brist på livsmedel. Dagligen rapporterades om hungerkravaller i alla delar av landet. Arbetare slogs med polisen. Livsmedelsaffärer plundrades och värnpliktiga demonstrerade i många städer. Borgare planerade civilgarden (civila polisstyrkor).
Revolutionen var nära
Inom vänstern fanns radikaler som ville gå fort och hårt fram. De ville ha revolution. Nu! Det socialdemokratiska partiet splittrades, en revolutionär falang till vänster bröt sig ut. Stämningen var så upphetsad att till och med det socialdemokratiska partiet till 1 maj det året publicerade ett officiellt upprop där man framhöll att "arbetarklassen i tider som dessa icke skall ett ögonblick tveka att använda de vapen som kan visa sig behövliga...". Socialdemokrater som kommit hem från Ryssland talade om "handling" och att "kampen måste slutföras med alla medel".
Blir det revolution? frågade sig många. Det fanns tusentals svältande och arbetslösa svenskar som bokstavligt talat inte hade något att förlora, för vilka revolutionen stod som ett hopp.
Under april månad 1917 var det upplopp och kravaller någonstans i landet varje dag. Många socialdemokrater krävde republik, åtta timmars arbetsdag och att industrin skulle ställas under arbetarnas kontroll, att bolagsjord och storgods exproprierades (konfiskerades).
Många krävde storstrejk och ungsocialisterna talade lyriskt om proletariatets diktatur (när arbetsklassen tagit makten).
Demokratiskt genombrott
Bakom kulisserna arbetade partiets ordförande Hjalmar Branting och LO:s ordförande Herman Lindqvist på att lugna ner hetsporrarna. Men stämningen i landet och den snabba händelseutvecklingen i utlandet skrämde de borgerliga makthavarna. Socialdemokraterna tog det politiska initiativet. I valet på hösten vann partiet stora framgångar, framförallt på kravet om allmän rösträtt - då hade bara 19 procent av befolkningen rätt att rösta.
Valresultatet öppnade vägen. Hjalmar Branting och de första socialdemokratiska statsråden (ministrar) kunde ta plats i den liberala regeringen.
ANNONS
ANNONS
Under vintern och våren 1918 utkämpades det bittra brödrakriget i Finland, i november 1918 bröt Tyskland samman och en revolutionär våg drog över Europa, monarkierna i Mellaneuropa sopades bort, demokratiska författningar infördes överallt. I Sverige krävde demonstrerande arbetare republik, enkammarriksdag och allmän rösträtt.
Fyra svenska partiledare, Arvid Lindman (högern), Nils Edén (Liberala samlingspartiet) Ernst Trygger (högern) och Hjalmar Branting (Socialdemokraterna) utanför kungliga slottet 1917. Hjalmar Branting kämpade i den politiska hetluften medan oron tilltog för en svensk revolution. Men på fredlig väg infördes demokrati i landet. Allmän och lika rösträtt för kvinnor och män beslutades.
Allmän rösträtt införs
I den upphetsade och alltmer hotfulla situationen nådde liberaler och socialdemokrater en uppgörelse som gav Sverige, som det sista landet i Norden, allmän och lika rösträtt för män och kvinnor till riksdagen. Valmanskåren ökade dramatiskt i storlek, från att ha varit ca 400 000 år 1905 blev den över tre miljoner. Nu kunde 54,3 procent av folket rösta.
På hösten 1920 bildade Hjalmar Branting den första socialdemokratiska regeringen.
Varför blev det ingen revolution?
Det blev ingen revolution 1917. Förklaringarna är många. Den viktigaste är kanske den här: svensken har aldrig gjort revolution, det finns ingen revolutionär tradition. Missnöjet var drivet till bristningsgränsen, men genom att LO och det socialdemokratiska partiet lyckades hålla kontrollen över majoriteten av sina medlemmar och polisen och militärerna aldrig själva tappade nerverna, och aldrig fick order att öppna eld, tändes aldrig den där utlösande gnistan som kunde ha fått allting att explodera. Men så nära har vi aldrig varit.
Socialdemokraterna vann riksdagsvalet 1921
Den 24 maj 1919 blev Sverige en parlamentarisk demokrati med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.
ANNONS
ANNONS
1909 infördes allmän rösträtt i Sverige för män, men det dröjde till 1921 års val innan även kvinnor fick rösta. En stor del av folket ville förända samhället och göra det mer jämlikt. Många av dem röstade därför på Socialdemokraterna som vann det påföljande valet.
Det socialdemokratiska arbetarpartiet fick därefter stort inflytande över svensk politik under hela 1900-talet.
LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige
LÄS MER: Sveriges demokratisering
LÄS MER: Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?
LÄS MER: Revolutionen i Stockholm som inte blev av
PODCAST: Införandet av allmän och lika rösträtt
PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1910-1919
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Hur var läget i Sverige 1917? Varför var folk missnöjda?
- Hur var läget i utlandet (omvärlden) 1918?
- Ge exempel på vad många socialdemokrater ville förändra i samhället.
- På vilket sätt ville vissa radikala socialister förändra situationen i Sverige?
- Varför gick de styrande med på att införa allmän rösträtt i Sverige 1919?
- Berätta kortfattat om Hjalmar Branting.
- Varför blev det enligt författaren ingen revolution i Sverige?
Litteratur:
Herman Lindqvist, Historien om Sverige - ånga och dynamit, Norstedts, 1999
Bo Stråth, Sveriges historia 1830-1920, Norstedts, 2012
Carl Göran Andrae, Revolt eller reform - Sverige inför revolutionerna i Europa 1917-1918, Carlssons, 1998
Axel Brusewitz, Kungamakt, herremakt, folkmakt - Författningskampen i Sverige 1906-1918, Tiden, 1951
FÖRFATTARE
Text: Herman Lindqvist, journalist och författare
Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se
