Demonstration 1917 för allmän rösträtt. Hjalmar Branting (i bildens vänstra kant) försökte lugna demonstranterna, utan att lyckas. Polisen ger honom skydd så att han kan ta sig från platsen.
Folket hade det svårt
Svenskens vandring genom historien har ibland varit en kamp med svältande mage i hård motvind. Men hårda tider och svåra umbäranden har nästan alltid burits med stort tålamod. Svenskarna har mötts, diskuterat, sökt breda samförståndslösningar. När besluten väl fattats, har de flesta funnit sig i dem.
I Sverige rådde allvarlig brist på livsmedel. Dagligen rapporterades om hungerkravaller i alla delar av landet. Arbetare slogs med polisen. Livsmedelsaffärer plundrades och värnpliktiga demonstrerade i många städer. Borgare planerade civilgarden (civila polisstyrkor).
Revolutionen var nära
Inom vänstern fanns radikaler som ville gå fort och hårt fram. De ville ha revolution. Nu! Det socialdemokratiska partiet splittrades, en revolutionär falang till vänster bröt sig ut. Stämningen var så upphetsad att till och med det socialdemokratiska partiet till 1 maj det året publicerade ett officiellt upprop där man framhöll att "arbetarklassen i tider som dessa icke skall ett ögonblick tveka att använda de vapen som kan visa sig behövliga...". Socialdemokrater som kommit hem från Ryssland talade om "handling" och att "kampen måste slutföras med alla medel".
Blir det revolution? frågade sig många. Det fanns tusentals svältande och arbetslösa svenskar som bokstavligt talat inte hade något att förlora, för vilka revolutionen stod som ett hopp.
Under april månad 1917 var det upplopp och kravaller någonstans i landet varje dag. Många socialdemokrater krävde republik, åtta timmars arbetsdag och att industrin skulle ställas under arbetarnas kontroll, att bolagsjord och storgods exproprierades (konfiskerades).
Många krävde storstrejk och ungsocialisterna talade lyriskt om proletariatets diktatur (när arbetsklassen tagit makten).
Demokratiskt genombrott
Bakom kulisserna arbetade partiets ordförande Hjalmar Branting och LO:s ordförande Herman Lindqvist på att lugna ner hetsporrarna. Men stämningen i landet och den snabba händelseutvecklingen i utlandet skrämde de borgerliga makthavarna. Socialdemokraterna tog det politiska initiativet. I valet på hösten vann partiet stora framgångar, framförallt på kravet om allmän rösträtt - då hade bara 19 procent av befolkningen rätt att rösta.
Valresultatet öppnade vägen. Hjalmar Branting och de första socialdemokratiska statsråden (ministrar) kunde ta plats i den liberala regeringen.
ANNONS
ANNONS
Under vintern och våren 1918 utkämpades det bittra brödrakriget i Finland, i november 1918 bröt Tyskland samman och en revolutionär våg drog över Europa, monarkierna i Mellaneuropa sopades bort, demokratiska författningar infördes överallt. I Sverige krävde demonstrerande arbetare republik, enkammarriksdag och allmän rösträtt.
Bild: Wikimedia Commons Fyra svenska partiledare, Arvid Lindman (högern), Nils Edén (Liberala samlingspartiet) Ernst Trygger (högern) och Hjalmar Branting (Socialdemokraterna) utanför kungliga slottet 1917. Hjalmar Branting kämpade i den politiska hetluften medan oron tilltog för en svensk revolution. Men på fredlig väg infördes demokrati i landet. Allmän och lika rösträtt för kvinnor och män beslutades.
Allmän rösträtt införs
I den upphetsade och alltmer hotfulla situationen nådde liberaler och socialdemokrater en uppgörelse som gav Sverige, som det sista landet i Norden, allmän och lika rösträtt för män och kvinnor till riksdagen. Valmanskåren ökade dramatiskt i storlek, från att ha varit ca 400 000 år 1905 blev den över tre miljoner. Nu kunde 54,3 procent av folket rösta.
På hösten 1920 bildade Hjalmar Branting den första socialdemokratiska regeringen.
Varför blev det ingen revolution?
Det blev ingen revolution 1917. Förklaringarna är många. Den viktigaste är kanske den här: svensken har aldrig gjort revolution, det finns ingen revolutionär tradition. Missnöjet var drivet till bristningsgränsen, men genom att LO och det socialdemokratiska partiet lyckades hålla kontrollen över majoriteten av sina medlemmar och polisen och militärerna aldrig själva tappade nerverna, och aldrig fick order att öppna eld, tändes aldrig den där utlösande gnistan som kunde ha fått allting att explodera. Men så nära har vi aldrig varit.
1909 infördes allmän rösträtt i Sverige för män, men det dröjde till 1921 års val innan även kvinnor fick rösta. En stor del av folket ville förända samhället och göra det mer jämlikt. Många av dem röstade därför på Socialdemokraterna som vann det påföljande valet.
Demokrati. Ett grekiskt ord som betyder folkstyre. Ett land där väljarna genom fria val får bestämma vem eller vilka som ska styra landet. Man brukar skilja på två olika former av demokrati: direktdemokrati (beslut fattas genom att alla deltar i röstningen) och representativ demokrati (folkvalda representanter röstar och fattar beslut).
LO:Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige, bildad 1898. LO:s uppgift är att försvara medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Det gäller alltifrån löner och anställningsvillkor till att försöka påverka politiska beslut som gynnar medlemmarna.
Revolution: En snabb eller djupgående förändring, en fullständig omformning av ett lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system.
Republik: Staten saknar kung/drottning och har en folkvald statsminister eller president som statschef.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Hur var läget i Sverige 1917? Varför var folk missnöjda?
Hur var läget i utlandet (omvärlden) 1918?
Ge exempel på vad många socialdemokrater ville förändra i samhället.
På vilket sätt ville vissa radikala socialister förändra situationen i Sverige?
Varför gick de styrande med på att införa allmän rösträtt i Sverige 1919?
Berätta kortfattat om Hjalmar Branting.
Varför blev det enligt författaren ingen revolution i Sverige?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Herman Lindqvist, Historien om Sverige - ånga och dynamit, Norstedts, 1999 Bo Stråth, Sveriges historia 1830-1920, Norstedts, 2012 Carl Göran Andrae, Revolt eller reform - Sverige inför revolutionerna i Europa 1917-1918, Carlssons, 1998 Axel Brusewitz, Kungamakt, herremakt, folkmakt - Författningskampen i Sverige 1906-1918, Tiden, 1951
Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...
Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...
Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.
För oss moderna svenskar kan det svenska valet tyckas självklart, enkelt och okomplicerat. Här är rösträtten allmän och lika, och har så varit i över ett sekel. Men det finns ändå anledning att titta närmare på det svenska valet i allmänhet och på den svenska rösträtten i synnerhet...
När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”...
Talmannen kan sägas vara den som lyssnar mest på riksdagens debatter - och som talar minst. En talman, numera i könsneutral betydelse, är den som håller ordning, ger ledamöterna ordet, övervakar omröstningar och slår klubban i bordet när debatten avslutas. I skuggan av rösträttsreformerna förändrades också hur talmännen i de båda kamrarna utsågs...