EU - ett förenat Europa?

Det var efter andra världskriget som tanken på ett "Europas förenta stater" växte sig allt starkare. Kriget mellan de europeiska nationerna hade helt ödelagt världsdelen. Skulle det gå att överbrygga nationaliteten och statsgränserna?
S

EU:s 27 medlemsländer, 2024. Länderna som är färgade i brungult kandiderar till medlemskap, men de är ännu inte medlemmar.

En grund för ett nytt Europa formas

På sommaren 1945 började många människor i USA och Västeuropa uppfatta ett hot från Sovjet. För att möta detta hot grundades 1949 militäralliansen NATO. Innan dess hade Marshallplanen kommit igång med sina enorma dollarrullningar för att bygga upp ett av andra världskriget sönderbombat Västeuropa. Marshallplanen hade lanserats av den amerikanske utrikesministern Marshall och hade till syfte att bygga upp de västeuropeiska staternas ekonomier efter kriget. Meningen var också att de då bättre skulle kunna stå emot det sovjetiska hotet.

Marshallplanen, Kol- och stålgemenskapen samt Romfördraget lade grunden för det nya Europa. Återuppbyggandet av det krigshärjade Europa tog fart. Den ekonomiska tillväxten var stark. I det kalla krigets skugga var Västeuropas politiska ledare djupt medvetna om behovet av en demokratisk kraftsamling.

ANNONS

ANNONS

EU är i första hand ett fredsprojekt

Frankrike och Tyskland hade allt sedan 1870-talet och fram till slutet av andra världskriget 1945 betraktat varandra som arvfiender. Fransk respektive tysk nationalism hade haft udden riktad mot varandra. Men efter andra världskriget har de förenats i ett ekonomiskt och politiskt samarbete. Tillsammans utgör de kärnan i EU-samarbetet.

Tysklands f.d. förbundskansler Helmut Kohl berättade gärna familjehistorien om den äldre brodern Walter, som stupade i Frankrike under andra världskriget och om deras farbror som stupade i Frankrike under första världskriget. Därför satsade Helmut Kohl hela sin politiska kraft på det tysk-franska samarbetet och det europeiska projektet.

Handlar EU-projektet om att på sikt bilda en enda stat av de olika väst- och centraleuropeiska länderna? Det finns två skilda uppfattningar om hur ett framtida EU ska se ut. Vi har federalisterna, som är anhängare av ett starkt sammanhållet EU. Federalisterna har majoritet i Europaparlamentet. De anser att EU ska ha en gemensam försvars- och utrikespolitik. Men det finns också de, som menar att EU ska vara en mer löst sammansluten organisation. Till dessa hör de svenska medlemmarna i Europaparlamentet.

Folkhemmet, det egna hemmet, den lilla röda stugan - något typiskt svenskt. Är EU ett hot mot detta?

Ett mer enat och politiskt stabilt Europa

EMU är ett ekonomiskt EU-projekt. Det går ut på att medlemsländerna ska samordna sin ekonomiska politik. Målet är att samma valuta, euron, ska införas i alla EU-länder och en gemensam centralbank för hela EU-området ska sköta penning- och valutapolitiken. För federalisterna är EMU ett steg i rätt riktning.

Steg för steg har även många av länderna i Östeuropa införlivats i den västeuropeiska gemenskapen. Såväl EU som NATO har på så sätt fått nya medlemmar. Ett villkor för EU-medlemskap är ett demokratiskt styrelsesätt.

Efter att de lite fattigare länderna i Östeuropa kommit in i EU så har stabiliteten och demokratin i dessa länder öka. Därmed har risken för flyktingströmmar och säkerhetspolitisk instabilitet i Europa minskat. Miljöpolitiskt har man också vunnit framsteg eftersom de nya EU-medlemmarna har fått anpassa sig till EU:s hårdare miljökrav.

ANNONS

ANNONS

Globalisering mot nationalism

Många medborgare i EU-staterna känner sig långt borta från beslutsfattarna i Bryssel (Bryssel är EU:s huvudsäte). Man är orolig för att den nationella identiteten ska gå förlorad.

Den internationella handeln och globaliseringen innebär att de gamla nationella gränserna sprängs. Men en friare handel har många fördelar. Du kommer som konsument lättare och billigare över utländska varor. Informationsteknikens spridning över gränserna är också ett resultat av globaliseringen. Du kan t.ex. skicka e-post till vem som helst i världen. Nya kulturer bryter in i det gamla mönstret. Hela samhället förändras. Framförallt för de äldre generationerna kan detta kännas som ett hot mot den gamla invanda kulturen.

17:e majfirande i Oslo. Norrmännen vill inte delta i EU-samarbetet och har valt att stå utanför unionen.

EU, välfärdsstaten och nationalkänslan i Sverige och Norge

Många svenskar upplever EU-medlemskapet liksom globaliseringen som ett hot mot det gamla välfärdssamhället. Välfärdsstaten har länge representerat svenskhet. Man kan kanske säga att välfärdsstaten är en del av den svenska identiteten?

Folkomröstningen i Norge 1994, där ett norskt EU-medlemskap förkastades, var också ett utslag av den norska nationalkänslan.

I Norge firas de nationella högtiderna med entusiasm. Hela Oslo sprakar i rött, vitt och blått (färgerna i den norska flaggan). Man firar med musikkårer, barntåg och folkdräkter. Norrmännen är också, har det sagts, de mest nationella av nordens folk.  Men vi får komma ihåg att nationalismen historiskt sett i Norge mer förknippats med demokrati och frihetskamp än i Sverige. Norge var under andra världskriget ockuperat av Nazityskland.

Norge behöver inte EU, utan är sig självt nog. Den norska oljan har också bidragit till detta tänkesätt.

ANNONS

ANNONS

En tid av förändring... då och nu

Samhället i förändring: Idag jämfört med sekelskiftet 1900
Många äldre känner sig ibland trögtänkta inför alla tekniska nymodigheter. Vi kan idag sägas befinna oss i det postindustriella eller postmoderna samhället (post = efter). IT är det som gäller idag. Och vi har passerat ett nytt sekelskifte.

Vid sekelskiftet för drygt hundra år sedan, ägde också stora förändringar rum. Vi gick då in i det "moderna samhället", liksom vi ganska nyligen har gått in i det "postmoderna samhället" (det eftermoderna samhället).

Då, vid förra sekelskiftet, utplånades det gamla traditionella bondesamhället. Detta samhälle hade sedan urminnes tider präglat människornas liv. I dess ställe började ett nytt samhälle växa fram. Människorna rycktes upp ur sina invanda lantliga, trygga miljöer och samlades i städerna (läs mer här).

Många kom att längta tillbaka till det lantliga livet, vilket romantiserades. En naturromantik framträdde där det lugna, rena lantlivet ställdes som kontrast mot en värld i jäkt och stress i sot och smuts. Samtidigt fanns en fascination över den tekniska utvecklingen. Ur allt detta växte nationalismen från det förra seklet fram. I denna nationalism förenades naturromantik med dyrkan av de tekniska framstegen.

På många sätt kan vi känna igen det förra sekelskiftets nationalism i dagens nynationalism, EU-problematik och globalisering. I bägge fallen handlar det om att ett nytt samhälle växer fram och att gamla samhällsideal bryts mot nya.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var Marshallplanen och varför skapades den?
     
  2. Hur har förhållandet mellan Frankrike och Tyskland förändrats efter andra världskriget?
     
  3. Vad är EMU och vad är dess mål?
     
  4. Beskriv hur EU har påverkat stabiliteten och demokratin i Östeuropa.
     
  5. Varför är många medborgare i EU oroliga för beslutsfattarna i Bryssel?
     
  6. Ge några exempel på hur EU-medlemskap och globalisering kan ses som ett hot mot välfärdssamhället i Sverige.

Diskutera:

  1. Finns det enligt dig fördelar eller nackdelar med att EU blir mer sammanhållet, som federalisterna vill? Motivera ditt svar.
     
  2. Hur ser du på Norges beslut att inte gå med i EU? Tror du att det är en fördel eller nackdel för Norge?

Fundera på:

  1. Beskriv hur du tror att framtiden för EU kommer att se ut, med tanke på de olika uppfattningar som finns.

Ta reda på:

  1. Nämn de viktigaste kriterierna som ett land måste uppfylla för att bli medlem i EU.
     

 

Litteratur:
Jürgen Habermas, The Crisis of the European Union: A Response, Polity, 2012
John Gillingham, European Integration, 1950-2003: Superstate or New Market Economy?, Cambridge University Press, 2003
Magnus Jerneck, Sverige i EU. Mellan nationalism och europeisering, Studentlitteratur, 2013
Karl Magnus Johansson och Lee Miles (red.), EU och det nationella: Förändring och variation i Sverige och de övriga medlemsländerna, Santérus Förlag, 2005

 

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
 

Senast uppdaterad: 3 januari 2024
Publicerad: 1 oktober 2014

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Euro - EU:s officiella valuta

Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU och medlemsländerna

I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Sverige och EU

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Hur styrs EU?

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU bildades för att förhindra nya krig i Europa

När andra världskriget tog slut år 1945 hade miljontals människor dött. Städer i många länder var...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

Hi

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Hi
Karta

Europas historia

Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora...

Sh

Nationalism

Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när...

Sh

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...

Sh

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Sh
Karta

Fakta om Europa

Här hittar du samhällsfakta om Europa. Texterna och materialet fokuserar främst på ekonomi och politik som berör...

Relaterade taggar

Sh
EUs flagga

EU:s historia

1951 bildades den s.k. Kol- och stålgemenskapen mellan staterna: Västtyskland, Frankrike, Italien,...

Sh
EU

EU

Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder...

Sh
logga

Marshallplanen

Marshallplanen utformades under sommaren 1947 av USA:s utrikesminister George Marshall (i president...

Sh
Tysk stad i ruiner.

Andra världskrigets följder

Andra världskriget (1939-1945) är den största och mest omfattande militära konflikten i...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Vad var Sovjetunionen?

av: Mattias Axelsson
2022-03-03

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Frågan om Skottlands självständighet

av: Mattias Axelsson
2021-05-10

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap och historia) om Skottland och kraven på skotsk självständighet.

+ Lyssna