Utanför Paris finns slottet Versailles. När Ludvig XIV (även kallad ”Solkungen”) byggde slottet på 1600-talet fanns det över tusen rum i den vackra byggnaden, men bara en toalett.
När Ludvig XIV kom till makten 1660 och fick kunglig makt sökte han en plats nära Paris men bort från de oroligheter som pågick i staden.
Versailles blir Frankrikes nya maktcenter
Versailles är idag en stad med ca 85 000 invånare som ligger 17 kilometer sydväst om Paris. Redan under medeltiden låg en by på platsen, men Versailles historia som vi känner den genom historieböckerna börjar med att Ludvig XIV (1638-1715) beslutar att skapa ett monument över sig själv. Som så många andra härskare genom historien som haft oinskränkt makt, ville han skapa ett bygge som skulle avspegla hans status och makt. Han var ju trots allt "Solkungen" (han kallades så därför att han hade solen som sin symbol).
ANNONS
ANNONS
I de franska historieböckerna går Ludvig XIV:s tid under namnet "det stora seklet" eftersom Frankrike vid den här tiden var Europas ledande land inom en rad områden: militärt, politiskt och kulturellt. Ludvig XIV och hans Frankrike dominerade hela epoken. "Världens centrum" var då hans slott i Versailles.
Arbetet med slottet startades 1661. I femtio år övervakade han arbetet på det väldiga slottskomplexet med byggnader och tillhörande parker. Över 35 000 människor arbetade för Solkungens ära och berömmelse. Kungen lät sig inte avskräckas av de enorma kostnaderna arbetet slukade. Slottet i Versailles byggdes nämligen på statens bekostnad med små bidrag från kungen (han lät bland annat göra mynt av bordsservisen av silver).
Så småningom uppstod ett mycket vackert slott. 1682 flyttade kungen och hovet till Versailles. 1 000 hovmän och 4 000 tjänare bodde på slottet.
När Ludvig XIV flyttade till slottet var det dåligt med hygienen. Det fanns bara ett badkar (som användes till fontän) och en toalett (som var avsedd för kungen) i hela slottet.
Den jättelika parken omfattar en yta på omkring en miljon kvadratmeter. Solkungen var bland annat väldigt förtjust i blommor. Varje år köpte han fyra miljoner lökar från Holland.
De 1400 fontänerna i parken krävde enorma mängder vatten (mer än vad som fanns tillgängligt för hela Paris behov). Eftersom det inte fanns rinnande vatten i Versailles måste det hämtas ända från floden Seine genom ett invecklat kanalsystem.
Allt vatten räckte ändå inte till för att alla fontäner skulle kunna spruta samtidigt. När kungen promenerade i parken måste tjänarna via ett komplicerat maskineri dirigera vattenmängderna så att de fontäner som kungen passerade sprutade.
Vid hovet i Versailles
Den arkitektur som gällde under 1600-talet var slott med flyglar, snörräta alléer och springbrunnar. I parkerna finpromenerade kavaljerer. De hade värja vid sidan, silkesstrumpor, pudrad peruk och trekantig hatt. Damerna var starkt urringade med pudrat, högt upptornat hår.
Så kommer en drabant fram på terrassen och utropar "konungen!" Alla störtar fram och bildar en allé av djupt bugande herrar eller nigande damer. Höjden av lycka för en var är ett ord eller ett leende från majestätet...
ANNONS
ANNONS
Versailles förlorar sin roll som maktens boning
Långt senare, i början av den franska revolutionen, beslöt folkets nyutsedda ledare att alla skulle betala skatt. Alla medborgare skulle hädanefter leva i frihet och jämlikhet. Men i Paris svalt människorna och den 4 oktober 1789 föreslog en kvinna att alla Paris kvinnor skulle marschera ut till Versailles och protestera mot matpriserna och bristen på bröd.
Bild: Wikimedia Commons Målning som visar Ludvig XIV:s arbete på slottet i början av 1700-talet. Nybyggnationerna återspeglar slottets utseende vid den här tiden. Versailles var kungariket Frankrikes inofficiella huvudstad från maj 1682, då Ludvig XIV lät flytta dit hovet och regeringen. Staden är i modern tid mest känd för att den s.k. Versaillesfreden undertecknades där 1919, strax efter första världskriget.
Måndagen den 5 oktober 1789 vandrade tusentals kvinnor ut till Versailles. De skulle hämta kungafamiljen till Paris. De trodde att det var ett sätt att garantera att Paris fattiga fick bröd.
Kungen var då ute på jakt när han fick de första varningarna att kvinnorna var på väg. Missbelåten tvingades kungen avbryta jakten. Under tiden skickades 600 man ur livvakten fram för att skydda slottet, men kvinnorna släpptes in och efter en del bråk tvingades kungafamiljen att flytta in i slottet Tuilerierna i Paris.
Under och efter revolutionen såldes och stals möbler och annan utrustning och slottet förföll. I mitten av 1800-talet reparerades slottet till dess ursprungliga skick.
Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...
Bruket av tobak går bortåt 400 år tillbaka i tiden i vårt land. Tobaken blev snabbt populär när den lanserades under 1600-talet och började användas av både män och kvinnor. Rökvanorna har genomgått olika trender genom åren - från de första lerpiporna till de mer utsmyckade sjöskumspiporna och senare till dagens många pipmodeller, cigaretter, cigariller och cigarrer (och nu även e-cigaretter). Men vi har också snusat. Först togs snuset (som då var en "snustorr" variant) genom näsan, och senare utvecklades våra snusvanor till det typiskt svenska "läppsnuset" (en fuktigare snusvariant)...
Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig för att bli mer konfucianska än kineserna själva. Under Qing blev Kina först så framgångsrikt att det väckte beundran bland Europas intellektuella, för att därefter drabbas av sådana motgångar att det kom att kallas ”Asiens sjuke man”...
Under Mingdynastin genomgick Kina både framsteg och tillbakagång. Huvudstaden flyttades till Beijing och den Långa muren (Kinesiska muren) renoverades och byggdes ut. Det var en tid då Kina återhämtade sig efter mongolernas härjningar. Men styret präglades av despoti, misstänksamhet, hemliga poliser och eunuckvälde. Och under Mingdynastins sista år drabbades riket av naturkatastrofer, svält och uppror. Det blev därmed en dynasti som slutade i kaos...
La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget. Upproret startade i byn St Leu och spred sig snabbt över landsbygden med bönder som brände och dödade bland adelns gods och slott. Adeln flydde först men organiserade sig snart och slog tillbaka med hjälp av tungt beväpnade och bepansrade trupper. Tusentals bönder dödades och upproret var i stort krossat efter bara en månad. Trots allt våld och de stora förlusterna i människoliv förändrades inget. Böndernas misär - som hade varit den främsta orsaken till upproret - fortsatte...
I det förindustriella samhället hade människor över huvud en positiv syn på barnarbete. Det ansågs naturligt och nödvändigt att barnen deltog i arbetet. I praktiken kom det här synsättet främst att gälla barn till bönder, torpare, hantverkare, smeder och andra rörelseidkare inom underklassen. Redan vid 7-8 års ålder måste både pojkar och flickor hjälpa till med enklare sysslor, anpassade efter kön. Det fanns två syften: för det första att minska behovet av lejd arbetskraft; för det andra att länka in barnen i hushållens gemenskap för att de som vuxna skulle kunna utföra alla arbetsuppgifter som krävdes av en bonde eller bondmora eller i en hantverkarfamilj.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.
