Muren började byggas redan under 700-talet f.Kr och har alltsedan dess byggts på i olika sektioner under historiens gång. En stor del av muren som dagens turister möts av, uppfördes så sent som på 1500-talet och 1600-talet, under Mingdynastins styre.
Den mest kände byggherren är dock kejsaren Qin Shi Huangdi som år 214 f.Kr lät bygga ut och foga samman olika sektioner av muren. Det främsta skälet tros ha varit för att hindra intrång av krigiska nomadstammar (ryttarfolk) norrifrån.
Murens ursprungliga funktionMurens funktion debatteras fortfarande av arkeologer och historiker. Det finns olika teorier om vad den från början egentligen var till för. Man har främst diskuterat om den var tänkt som ett handelshinder eller ett skydd mot beridna nomadiska stammar i norr. Vad forskarna kunnat enas om är det faktum att muren har fyllt olika funktioner genom århundradena. Muren fungerade samtidigt som en kulturell gräns - folken innanför muren tillhörde en jordbrukskultur medan de utanför var nomader. Det var två helt skilda sätt att leva som dessutom ofta stod i konflikt med varandra. Kineserna såg därför också muren som en gräns mellan civilisation och barbari.
|
Ett ofantligt byggprojekt
För att kunna bygga muren tvångsutskrevs flera miljoner människor. Många av de som omkom begravdes i muren, men det var troligtvis inte lika vanligt som man trott förr. Enligt kinesiska sägner dog en miljon av arbetarna innan muren var färdig. Själva arbetet med muren var både tungt och farligt, dessutom föll många arbetare offer för sjukdomar och överfall av banditer och så vidare. Muren och dess omgivning förtjänar därför att kallas ”världens längsta kyrkogård”.
Muren består av enorma mängder sten. På sina håll utefter muren finns det dubbla eller tredubbla försvarslinjer.
De viktigaste hjälpmedlen var skottkärror och en enkel korghiss som underlättade transporten av jord och sten upp till byggnadsplatsen. Det vanligaste transportmedlet var dock två korgar burna på en stång som vilade på en människas axlar samt tusentals getter och åsnor. Åsnorna bar tegelstenar på ryggen medan getterna bar dem fastbundna mellan hornen.
Murens yttersidor murades av tegel och sten i lager, medan dess inre fylldes med sten och grus. Muren har nu förfallit på långa sträckor och är på många ställen helt raserad.
Murens ekonomiska betydelse
Den kinesiska muren är idag en av Kinas viktigaste sevärdheter och turistmål. De flesta turister besöker muren nordväst om Beijing. Där är den fortfarande i mycket gott skick.
Genom historien har muren aldrig fått någon större militär betydelse. De mongoliska ryttarhärarna hejdades inte av denna långa försvarsmur. Det räckte ju att bryta igenom på ett enda ställe.
Muren fick dock ekonomisk betydelse. Flera garnisoner var förlagda till muren. Det stimulerade uppkomsten av fjärrhandel med bland annat spannmål och textilier.
En rad ”fyrtorn” längs muren var viktiga hjälpmedel för snabb kommunikation. Tornen var utplacerade med 2,5 till 5 kilometers mellanrum, och kineserna hade ett väl utvecklat system av rök och eldsignaler. När en signal hade tagits emot sändes den snabbt vidare. På det sättet kunde viktiga meddelanden sändas flera hundra kilometer och nå kejsaren och hans militära rådgivare på en enda dag.
S LÄS MER: Kinas första kejsare och Qindynastin (221-206 f.Kr)
M LÄS MER: Qin Shi Huangdi - den grymme kejsaren
M LÄS MER: Shi Huangdi - Kinas första kejsare försökte göra slut på historien
M LÄS MER: Terrakottaarmén
M LÄS MER: Handynastin - Kinas guldålder
S LÄS MER: Kinas historia
M LÄS MER: Kinas fornhistoria
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur:
Brian Williams, See Through History: Ancient China, Raintree UK, 1996
Michael Hoffman och Alexander Kings, Världens 100 underverk, Tukan förlag, 2007
Bra Böckers lexikon 2000, band 13, Bra Böcker AB, 1997
Vetenskapsradion historia: Kinesiska murens monster och myter
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och SO-lärare
Kartor
