När Sverige förlorade Finland

Lästid 5 minuter

Gustav III efterträddes av sin son Gustav Adolf, och med honom slutar den glansfulla gustavianska tiden i en av de största katastrofer som svenska folket upplevt under hela sin historia. Sverige förlorade Finland och därmed en tredjedel av sin landyta och en fjärdedel av sin befolkning. Finland hade i över 700 år varit en lika naturlig del av Sverige som Skåne är idag, fast under dubbelt så lång tid.

Artikel

Bild: SO-rummet.se

Vi i vår tid har kanske svårt att förstå den chock det måste ha varit då Sverige förlorade Finland som i 700 år varit en självklar del av riket.

När Sverige förlorade Finland förvandlades Stockholm - som alltid legat tryggt mitt i riket - i ett slag till en gränsstad. Kosackerna var inte långt borta i öster. Förlusten av Finland var för det dåtida Sverige ungefär som om allt land norr om Gävle idag plötsligt skulle brytas loss. Det var en svår politisk, ekonomisk och psykologisk chock för det dåtida Sverige.

Ryssarna invaderar Finland

Allting började i januari 1808. Napoleons arméer drog över Europa. Ryssland och Frankrike hade slutit ett hemligt förbund som bl.a. innebar att Sverige skulle tvingas med i kriget mot England. Gustav IV Adolf vägrade. Han var en av få monarker som vågade sätta sig upp mot Napoleon.

ANNONS

Då anföll Ryssland. Över 20 000 man ryska trupper gick över gränsen till Finland, samtidigt som franska trupper ledda av marskalk Bernadotte nådde Danmark, redo att angripa Sverige söderifrån.

Den svensk-finländska armén drog sig då, enligt order från Stockholm, tillbaka mot Österbotten (en landsdel i Finland). Där skulle de vänta på förstärkningar medan "Nordens Gibraltar", den nybyggda fästningen Sveaborg vid inloppet till Helsingfors, skulle hålla kvar de ryska trupperna i södra Finland. Så långt fungerade allt enligt planerna.

Förräderiet i Sveaborg

Sveaborg omringades och skars av från yttervärden. Försvaret leddes av Carl Olof Cronstedt. Ryssarna inledde en mycket skicklig psykologisk krigföring som snart övertygade Cronstedt om att fästningen var utan chanser. Han kapitulerade utan motstånd. Över 7 000 soldater och 110 fartyg kom i ryssarnas händer tillsammans med över 2 000 kanoner, proviant- och ammunitionsförråd.

Förräderiet i Sveaborg var ett hårt slag för Sverige. Trots enstaka svenska framgångar behöll ryssarna övertaget i detta krig, som skalden Johan Ludvig Runeberg beskrivit i Fänrik Ståls sägner. Där kan man läsa om Sven Duva, Adlercreutz, von Döbeln och Lotta Svärd. De fanns i verkligheten.

Gustav IV Adolf blir avsatt

Då, i mars 1809, mitt under brinnande krig, avsattes Gustav IV Adolf i vår enda officerskupp. Efter ett kort handgemäng i kungens sängkammare greps han av sex officerare. Kungen resignerade (gav upp) och skrev under tronavsägelsen.

Efter några månaders husarrest på Gripsholms slott lämnade han landet med sin familj. Han kallade sig överste Gustafsson och förde ett kringflackande ensamt liv tills han dog 1837 på ett värdshus i Schweiz.

Det kunde ha slutat värre

Kriget mot Ryssland kunde ha slutat ännu värre, för ryska trupper trängde in i norra Sverige och besatte bl.a. Umeå. Ryssarna ville dra gränsen vid Kalixälven och därigenom låta hela den finsktalande delen av nuvarande Norrbotten höra till Finland. Under tiden som dessa operationer pågick störtade ryska kosacker under den vilde Kulneff över isarna från Åland och intog Grisslehamn (en liten ort nära dagens Norrtälje). Detta utlöste nära nog panik i Stockholm, men ryssarna återvände redan nästa dag till Åland.

Efter en sista svensk kraftansträngning i norr fick svenskarna sådana framgångar att man vid fredsförhandlingarna lyckades få gränsen mellan Sverige och Finland att gå där den går idag.

ANNONS

Politiskt efterspel

Finland hade då redan förvandlats till ett ryskt storfurstendöme, men landsdelen fick behålla sina egna lagar. Därför gällde 1734 års svenska lag i Finland ända fram till vår tid, och därför har Finland förblivit ett tvåspråkigt land.

I Sverige blev Gustav III:s bror Karl vår näste kung, Karl III. Eftersom han saknade arvingar valdes en dansk prins till svensk tronföljare. Men prinsen avled plötsligt. Under hans begravning misshandlades gustavianernas siste store ledare Axel von Fersen till döds av en folkmassa, utan att trupperna ingrep. Nu valdes istället den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte till svensk tronföljare. Han blev år 1818 kung Karl XIV Johan.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vem blev kung efter Gustav III?
Varför anföll Ryssland Sverige (inkl. Finland)?
Vad var syftet med att den svensk-finländska armén drog sig tillbaka till Österbotten?
Vad gjorde Carl Olof Cronstedt i Sveaborg som blev avgörande för kriget?
När förlorades Finland och hur länge hade landsdelen då varit en del av Sverige?
Hur påverkades Sveriges gränser efter förlusten av Finland?
Vem valdes till svensk tronföljare efter att Gustav IV Adolf hade avsatts som svensk kung?
Hur förändrades det geopolitiska läget för Sveriges huvudstad Stockholm efter förlusten av Finland?

Ta reda på:

Varför blev Jean Baptiste Bernadotte vald till svensk tronföljare?

Fundera på:

Hur tror du att förlusten av Finland förändrade Sveriges syn på sin roll i Europa?

M LÄS MER: Finska kriget

M LÄS MER: Sverige förlorar Finland 1808-1809

M LÄS MER: Gustavianska tidens Sverige 1772-1809

M LÄS MER: Sveaborg

M LÄS MER: Napoleonkrigen

S LÄS MER: Gustav IV Adolfs livsbana - från kungahus till värdshus

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Herman Lindqvist, Historien om Sverige - När riket sprängdes och Bernadotte blev kung, Norstedts, 1998
G. Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Stormaktsdröm och småstatsrealiteter, Esselte studium, 1991
J. Cornell (red.), Den svenska historien, del 11: Finland förloras, Karl Johan och freden, Bonner lexikon, 1989
R. Fagerlund m.fl. Finlands historia 2, Schildts Förlag, 1993
Matti Klinge, Finlands historia 3, Schildts Förlag, 1996

FÖRFATTARE

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Senast uppdaterad: 12 augusti 2025

Publicerad: 15 januari 2025

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

USA bildas, del 2: Amerikanska inbördeskriget - slaveriet förbjuds

Frihetsgudinna som åker i ett tvåspann hållandes den amerikanska flaggan. I bakgrunden syns kongressen, Lincoln ridder på en häst intill.

av: Göran Wadner

2026-02-25

Lästid 8 minuter

Slaveriet blev den konflikt som till slut splittrade USA i två delar. Sydstaterna ville behålla slavarbete som grund för sin ekonomi, medan nordstaterna ville stoppa slaveriets spridning och hålla ihop landet. När Abraham Lincoln blev president bröt inbördeskriget ut. Nordstaterna vann till slut, unionen räddades och slaveri förbjöds i grundlagen. Men frihet på papperet betydde inte automatiskt jämlikhet i verkligheten. Under lång tid efter kriget fortsatte diskriminering och segregation att prägla samhället. Först senare växte medborgarrättsrörelsen fram och pressade fram lagar som skulle stoppa rasdiskriminering och ge svarta samma rättigheter som andra...

+ Läs mer

USA bildas, del 1: Självständighetsförklaringen, författningen och valsystemet

George Washington atår i en sal omgiven av ett sällskap herrar.

av: Göran Wadner

2026-02-24

Lästid 21 minuter

I början av 1770-talet växte missnöjet i de brittiska kolonierna i Nordamerika. Många kände sig styrda från London utan att få vara med och bestämma. Konflikten handlade om skatter, handel och politisk makt. När protesterna skärptes tvingades de 13 kolonierna samarbeta, trots stora skillnader mellan dem. Kampen utvecklades till ett frihetskrig mot Storbritannien som byggde på upplysningens idéer om rättigheter och folkstyre. Frihetskriget vanns till slut av de 13 kolonierna varefter USA bildades. Nu återstod frågan hur det nya landet skulle styras. Svaret blev en gemensam grundlag som fortfarande gäller och som brukar beskrivas som världens äldsta skrivna nationella författning. Den delade upp makten mellan olika delar av staten och slog fast hur valen skulle gå till. Författningen blev grunden för USA:s statsskick.

+ Läs mer

Ballonger och luftskepp i krig

av: Lars Hildingson

2026-02-12

Lästid 5 minuter

Varmluftsballonger började användas i krig redan i slutet av 1700-talet som ett sätt att skapa bättre överblick och därmed öka kontrollen över slagfältet. De blev ett hjälpmedel för spaning och kommunikation, men deras begränsade styrbarhet gjorde dem osäkra och svåra att använda på ett planerat sätt. När tekniken senare utvecklades mot styrbara luftfarkoster förändrades möjligheterna. Luftskeppen kunde användas mer aktivt och i större skala, både för spaning och anfall, men de visade också tydligt hur nya militära innovationer snabbt kan få svagheter som fienden lär sig att utnyttja...

+ Läs mer

Gustav III:s italienska resa med kulturella och storpolitiska mål

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-10

Lästid 14 minuter

Lördagen den 21 februari 1784 sitter en av Europas regenter vid vulkanen Vesuvius fot, en mil sydost om Neapel, för att vila inför klättringen mot toppen. Även om han bärs på bår den sista biten finner regenten utflykten obekväm och trist, trots ett strålande väder. Kanske är det den tilltagande svavellukten och de väldiga askhögarna som irriterar de kungliga näsborrarna. Eller också upptas hans tankar av den komplicerade storpolitiken, något som var den egentliga orsaken till resan från Drottningholms slott, via Florens och Rom. Kungens - Gustav III - ”Italienska resa” 1783-1784 kamouflerades som en kulturell resa men syftade mer till att stärka Sveriges ställning i den europeiska allianspolitiken...

+ Läs mer

Brännvinets historia i Sverige

av: Jane Fredlund

2024-10-21

Lästid 9 minuter

Brännvinets historia i Sverige går långt tillbaka. Det började som medicin under slutet av medeltiden men blev snart en naturlig del av både fest och vardag. Under 1700- och 1800-talen ökade brännvinsdrickandet kraftigt och nådde extrema nivåer. Brännvinets historia är därmed en berättelse om både njutning och en kamp mot alkoholmissbruk, särskilt under nykterhetsrörelsens framväxt på 1800-talet...

+ Läs mer

Little Wolfs krigare i elden - Cheyennefolkets marsch genom historien

av: Tommy Eriksson

2024-08-21

Lästid 5 minuter

Tommy Eriksson är en populärhistorisk författare och specialist på Nordamerikas indianer. Han debuterade 1983 med "Den tårdränkta prärien" och har sedan dess skrivit ytterligare sex fackböcker om USA:s urbefolkningar samt en rad kulturhistoriska verk. Den senaste boken "Little Wolfs krigare i elden - Cheyennefolkets marsch genom historien" finns nu att ladda ner kostnadsfritt på SO-rummet...

+ Läs mer