Nya Lödöse under 1500-talet - handelsstad och Sveriges utpost i väst
Nya Lödöse. Försök till rekonstruktion av stadsbilden mot 1500-talets slut.
1500-talets städer
År 1500 fanns det få stora städer i Europa. De flesta människor bodde på landsbygden i byar och inte i städer. Till de allra största hörde Konstantinopel (dagens Istanbul), Paris och Neapel med mellan 150 000 och 200 000 invånare. Venedig och Milano hade 100 000-150 000 invånare medan det i Rom, London och Köln bodde mellan 40 000 och 60 000 invånare. I det perspektivet framstår alla städerna i Norden som mycket små. Nya Lödöse (nuvarande stadsdelen Gamlestaden i Göteborg) var en av de större svenska städerna och hade som mest kanske 1 400 invånare.
ANNONS
ANNONS
1500-talets europeiska städer innehöll mängder av olika sorters bebyggelser. De var olika stora, hade olika funktioner och olika juridisk status. Europa bestod då liksom senare av många olika länder, men det fanns också gigantiska kungadömen varav Spanien var det mäktigaste. Många städer lydde även under en lokal biskop, furste eller en adlig familj. Städer kunde också alliera sig med varandra, som de olika Hansaförbunden i norra Europa. Hansaförbunden samarbetade kring handel och pengatransaktioner över stora områden. Hansan var dock inte ett enhetligt förbund, och de olika grupperna konkurrerade och befann sig ibland även i konflikt med varandra.
En viktig svensk handelsstad
Nya Lödöse hade stadsprivilegier från statsmakten och var formellt en stad, men alltså en mycket liten sådan i Europas periferi. Den skulle kunna beskrivas som en blandning av handelsstation, administrativ utpost och bondby. Nya Lödöse blev en av de viktigaste städerna i landet, med minst en stadskyrka inne i staden och ett franciskanerkloster utanför. Staden kom även att drabbats svårt av krig vid flera tillfällen på grund av sitt strategiska läge med en välplacerad hamn nära Göta älvs mynning.
Nya Lödöse i ett gränsland.
I Nya Lödöse möttes människor, föremål, mat och idéer från många olika platser. Utifrån tullängder och andra historiska skriftkällor verkar det som att många av stadsborna tog del i den internationella handeln som gick mellan Nya Lödöse och en rad andra hamnar i Europa som förde människor hit. Ganska få hade dock utrikeshandel som huvudsyssla. Människor från andra platser kom också till staden för att köpa och sälja saker i mindre skala. Eller så for de hit därför att här fanns det jobb. Den stora aktören i detta sammanhang var Hansan, som dominerade handeln i stora delar av mellersta och norra Europa. Med resenärerna kom kunskaper om andra delar av världen, mestadels om Nordeuropa, men kontaktytorna var större än så. Nya Lödöseborgarna köpte varor från Spanien och Portugal, länder som deltog i den omfattande kolonisationen av de amerikanska kontinenterna.
Handel med Syd- och Nordeuropa
Keramiken och glasmaterialet som har hittats vid de arkeologiska undersökningarna av Nya Lödöse berättar om långväga kontakter och hur de har ökat från 1500-talets mitt. I materialet har vi identifierat flera skärvor från keramikkärl och glaskärl som producerats i Tyskland, Holland, England, Frankrike, men även från Italien, Spanien och Portugal.
I början av 1500-talet var handeln med hansestäderna dominerande. Till Nya Lödöse transporterades glasbägare som tillverkats i områdena kring Rhenlandet. Här fanns skogrika bergsområden där glashyttor producerade olika slags bägare. Glasbägarna har tyska namn som krautstrunk och maigelein och troligtvis serverades vitt vin ur dessa. Under senare delen av 1500-talet blev andra typer av glas moderna och nya aktörer trädde in på handelsmarknaden. Fortfarande kom glas från Tyskland men i Nya Lödöse finns också skärvor från Holland och glas i venetiansk stil. I remmarna servades vin medan det istället dracks öl i Humpen-glasen.
ANNONS
ANNONS
Längs floden vid Rhenlandet finns större förekomster av lera direkt under markytan och här uppstod ett flertal krukmakerier som producerade olika kärl i keramik till landsbygden såväl som till staden. Särskilt populärt blev kannor och krus av stengods som också exporterades till Nya Lödöse, till exempel kannor från Siegburg. Från Valencia i Spanien kom en annan typ av keramik till Nya Lödöse, skålar med glänsande, färgglad dekor, det så kallade Lustreware. Den här typen av skålar är så ovanliga att vi snarare tror att det rör sig om en personlig ägodel eller en souvenir än en handelsvara. Däremot finns exempel på amforaliknande krus från Spanien som kan ha innehållit någon importvara som vin, olivolja eller vinäger.
Historiska källor
Genom att studera rortullslängden kan vi få reda på var handelsfartygen som reste till Nya Lödöse kom ifrån. Vissa skepp anges bara med hemmahamn Halland, Skottland och Holland men andra kom från namngivna städer. Från Rostock, Stralsund och andra hansastäder transporterades öl, mjöl, bröd, tyger, hattar, skor och en mängd andra varor, liksom en och annan person som slog sig ned i Nya Lödöse och blev borgare där. Från Läsö importerades saltet till staden.
På närmare håll fanns de dansk-norska städerna Ny Varberg (Halland) och Marstrand (Bohuslän). Ny Varberg hade främst kontakter mot övriga delar av södra Skandinavien och Östersjöområdet. Marstrand hade ett centralt kloster och en hamn som var strategisk för Östersjöhandeln och Nordsjöns norska hamnar. Städerna både konkurrerade och samarbetade med Nya Lödöse om handeln. Ett exempel på samarbete är när den danske kung Kristian II år 1514 beviljade Marstrandsborgarna tullfrihet när de for till ”Lösse (Nya Lödöse) eller anderstedz” (dåvarande Sverige). Ett exempel på konkurrens är att den danska kungamakten försökte flytta den stora fiskmarknanden från Nya Lödöse till Ny Varberg. Detta lyckades inte. Trots att det ofta var handelskonflikter och militära strider vid de svenska och dansk-norska gränserna fortsatte lokalbefolkningen på båda sidor gränsen att umgås och handla boskap, smör och timmer med varandra.
I staden Nya Lödöse fanns det ständigt människor från olika platser och flera språk måste ha hörts dagligen. Det är spännande att tänka sig hur olika traditioner och vanor möttes och hur människorna i staden hanterade detta. För oavsett i vilken skala som handeln bedrevs, måste den ha påverkat människornas liv.
ANNONS
Rhenlandet: En historisk benämning på området vid mellersta Rhen i nuvarande Tyskland.
Rortullslängd: En slags hamnavgift som betalades av skepp till staden/hamnen de angjorde.
Stadsprivilegier: Kungamakten gav en stad rätt (privilegier) att bedriva handel och andra näringar.
Stengods: Kannor och krus tillverkade av lera som bränts i mycket hög temperatur vilket gör leran tät och väldigt hård.
Visste du att:
- På 1490-talet beskrivs Kalmar, Nya Lödöse och Söderköping som de största utskeppningshamnarna för Götalandskapen; medan Stockholm, Åbo, Nya Lödöse och Söderköping kallas för de största städerna i Sverige.
- År 1521-1522 startade Gustav Vasa sin väg mot makten i Sverige och han satsade på bland annat att bygga upp Nya Lödöse för handel på Nordsjön.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Vilken roll spelade riksgränserna för befolkningen i gränsområdet?
- Varför var Nya Lödöse en viktig stad för Sverige?
- Ge exempel på varor som Sverige exporterade under 1500-talet.
- Ge exempel på varor och mat som importerades till staden Nya Lödöse?
- Vilka språk tror du att man talade i Nya Lödöse på 1500-talet?
M LÄS MER: 1500-talsstaden Nya Lödöse (artikelserie)
M LÄS MER: Vasatidens Sverige 1521-1611
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
FÖRFATTARE
Texten är sammanställd av arkeologerna Imelda Bakunic Fridén, Rio natur- och kulturkooperativ och Christina Toreld, Bohusläns museum
Texten är hämtad från Nya Lödöse tidning nr 7 och 11 samt www.stadennyalodose.se
Hemsida: https://www.stadennyalodose.se/
Artikelserie om 1500-talsstaden Nya Lödöse
