Ingår i en artikelserie

Gustav Vasa - landsfader och hänsynslös diktator

Lästid 5 minuter

Där satt han nu, Gustav Vasa, som Sveriges kung. Det är så vi har lärt oss att se honom, som en sträng, men god landsfader. Hans samtid såg honom inte så, de var rädda för Gustav Vasa. Det är lätt att förstå varför.

Artikel

Bild: Nationalmuseum

Gustav Vasa eller Gustav I (1496-1560), var riksföreståndare 1521–1523 och kung av Sverige 1523–1560.

Konfiskerade kyrkans egendomar

Gustav Vasa hade inte särskilt stor politisk erfarenhet när han som 27-åring blev Sveriges kung. Men han visste hur man förvaltade gods och gårdar. Alltså behandlade han riket och dess invånare som om de alla var underlydande på hans privata gårdar.

Krigsskulden till Lübeck betalades med kyrkans skatter, som "lånades". Men snabbt insåg Gustav Vasa fördelarna med den nya läran från Tyskland, protestantismen. Som chef över kyrkan kunde han få kontroll över biskoparna, prästerna och all deras egendom. Sverige blev därför det första landet i Europa som bröt med påven.

ANNONS

Följden blev kulturrevolution.

De svenska och finska språken utvecklades

Gustav Vasa lät beslagta kyrkans bokpressar och han införde den första censurlagen. Reformatorn Olaus Petri fick uppdraget att redigera Nya testamentet på svenska. Snart kom hela Bibeln i svensk översättning. Några år senare fanns Nya testamentet och delar av det gamla också på finska, översatta av Finlands reformator, finlandssvensken Micael Agricola, som på det sättet blev det finska skriftspråkets fader. De svenska och finska biblarna, tryckta i Stockholm, kom att ge folken i respektive rikshalva varsin första ordskatt, för samma svenska och finska predikades nu i alla kyrkor, i alla landskap, oberoende av lokal dialekt.

Men samtidigt klipptes de månghundraåriga banden med Europas kulturcentra av för flera generationer framåt. Uppsala universitet var stängt i nästan hundra år. Skolor, sjukvård och fattigvård, allt som kyrkan hade skött förföll.

Detta innebar katastrof för undervisning och utbildning. De som opponerade sig drevs i landsflykt, fängslades eller avrättades.

Ingen mysig landsfader

Gustav Vasa blev riksbyggaren. Han lade grunden till dagens Sverige. Han gjorde det med hårda nävar. För samtidens svenskar var kungen ingen mysig landsfader, utan en kung som spred skräck och respekt omkring sig. Han genomförde reformationen därför att han behövde kyrkans pengar och ville beröva biskoparna deras makt.

Vasa får bibeln presenterad för sig. Målning. — Bild: SO-rummet.se
Den första svenska bibelöversättningen presenteras för Gustav Vasa. Målning av Johan Gustaf Sandberg (1782–1854).

Flera stora bondeuppror

De omskakande reformerna utlöste flera uppror, i synnerhet i Dalarna där folket kände sig lurat av Gustav Vasa, som ju förts till makten med dalkarlarnas hjälp. Men det var Småland som svarade för det allvarligaste hotet där Nils Dacke ledde böndernas protester. Smålänningarna hade fått nog av skatter, kyrkliga reformer och fogdarnas hårdhet. Ett helt landskap försökte för sista gången i Sveriges historia resa sig mot centralmakten. Samtliga uppror slogs ner genom en kombination av förhandlingar, blankt stål och eld. Ibland med hjälp av utländska knektar. Alla upprorsledare som inte gick i landsflykt avrättades.

ANNONS

Behandlade riket som sin privata egendom

Kungen lade sig i allt. Han skrev brev om hur bonden skulle sköta sina bin, slakta sina får, ta in sitt hö och gräva diken. Ingen svensk kung har skrivit så många brev som Gustav Vasa. Breven flödade ut ur hans skrivkammare i en ständig monolog till folket. Han ville inte ha någon dialog, aldrig bli motsagd. De som inte lydde kungens befallningsliknande råd drabbades av hans vrede. Misskötta kronohemman (gårdar som hyrdes ut av staten) tog han själv hand om. Han var tyrannisk och oberäknelig, men samtidigt en av de få regenter vi haft som haft stora kunskaper om lantbruk.

Lade grunden för en starkare statsmakt

Gustav Vasa styrde enväldigt och införde arvkungadöme i Sverige, men lade samtidigt grunden till modern förvaltning och skatteindrivning, styrt från Stockholm. Över hela riket byggdes bastanta borgar till försvar och förvaltning, och för att visa vem som nu hade makten över kyrkan och adeln.

Då Gustav Vasa gick ur tiden var Sverige ett enat, centralstyrt, självständigt land med egen utrikespolitik, i stort sett självförsörjande och med eget försvar.

Hans regering blev trots alla slitningar och hårda tag en stor framgång, för landet, för folket och inte minst för honom själv - ingen svensk kung har avlidit så förmögen som Gustav Vasa. Han ägde över 5000 hemman och fler slott och gods än någon annan. Han var landets största köpman, privatbankir, gruvägare, skeppsbyggare och redare.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför tyckte Gustav Vasa att det var en bra idé att ta makten över kyrkan och införa protestantism i Sverige?
Hur påverkades det svenska språket av reformationen (införandet av protestantismens idéer)?
Varför utbröt det flera stora uppror mot Gustav Vasa?
Gustav Vasa hade stort kontrollbehov. Nämn några exempel som visar på det.
Ge några exempel på hur Gustav Vasa lade grunden för en starkare statsmakt.
Vilket av följande påstående tycker du passar bäst på Gustav Vasa:

a) Gustav Vasa var en välmenande landsfader. Motivera varför.

b) Gustav Vasa var en hänsynslös diktator. Motivera varför.

M LÄS MER: Vasatidens Sverige 1521-1611

S LÄS MER: Vasatidens Sverige - ett statsbygge i Europas utkant

M LÄS MER: Gustav Vasa - tyrann eller landsfader? (artikelserie)

M LÄS MER: Gustav Vasa - frihetskämpe, reformator och diktator (artikelserie)

S LÄS MER: Sverige under Gustav Vasa

S LÄS MER: Reformationen i Sverige

M LÄS MER: Kalmarunionen

L PODCAST: Vasatiden

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Herman Lindqvist, Historien om Sverige - Gustav Vasa och hans söner och döttrar, Norstedts, 1993
Ivan Svalenius, Gustav Vasa, Wahlström & Widstrand, 1992
Wilhelm Tham, Den svenska utrikespolitikens historia 1.2, 1560-1648, Norstedts, 1960
Herman Lindqvist, De vilda Vasarna - en våldsam historia, Bonniers, 2016
Dick Harrison och Bo Eriksson, Sveriges historia 1350-1600, Norstedts, 2010
Johan Axel (red.), Konung Gustafs den förstes registratur, Riksarkivet och Almqvist, (29 band), 1861-1916
Lars-Olof Larsson, Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?, Prisma, 2002
Gottfrid Carlsson, Engelbrekt, Sturarna, Gustav Vasa: Undersökningar och studier, Gleerup, 1962
Nils Ahnlund, Den svenska utrikespolitikens historia, 1.1, Tiden före 1560, Norstedts, 1956
Nils Ahnlund, Från medeltid och vasatid: historia och kulturhistoria, Gebers, 1933
Gunnar Westin, Maktkamp i senmedeltidens Sverige, Natur och Kultur, 1971

FÖRFATTARE

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Artikelserie om Gustav Vasa - frihetskämpe, reformator och diktator

Vasa och Kristian II vända mot varandra.

1 Kalmarunionens upplösning - Gustav Vasa tar makten i Sverige

2 Gustav Vasa - landsfader och hänsynslös diktator

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 15 augusti 2025

Publicerad: 29 maj 2018

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

av: Jan-Olof Fallström

2023-11-15

Lästid 11 minuter

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer. Äktenskapet betraktades ofta som en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Gifta kvinnor ansvarade främst för hushåll och barnuppfostran. Äktenskapets huvudsakliga syfte var att skapa social och ekonomisk stabilitet genom att ha många barn. Ogifta kvinnors yrkesmöjligheter var begränsade till arbete som piga - ofta på en bondgård - eller vissa kvinnorelaterade yrken i städerna. Samtidigt var kvinnan underordnad mannen inom både familj och samhälle. Allt detta speglades i tidens vardagsliv och lagar...

+ Läs mer

1500-talets Sverige, del 4: Vasasönerna

av: Lars Hildingson

2023-06-22

Lästid 4 minuter

Under mer än fem decennier (1560-1611) regerades Sverige av Gustav Vasas söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt av barnbarnet Sigismund...

+ Läs mer

1500-talets Sverige, del 3: Bondeupproren och Gustav Vasas statsbygge

av: Lars Hildingson

2023-06-21

Lästid 12 minuter

Många människor var missnöjda med Gustav Vasas enväldiga styre. Bönderna tyckte att skatterna var för höga och att kungen lade sig i allt möjligt. Det var många som också tyckte illa om hans hårda ingrepp mot kyrkan i samband med reformationen...

+ Läs mer

1500-talets Sverige, del 2: Livet på landet

av: Lars Hildingson

2023-06-21

Lästid 12 minuter

Under 1500-talet, liksom tidigare under medeltiden, bestod större delen av befolkningen av bönder som helst ville bo i byar. I byn hade de skydd mot fiender och lösdrivare, och där hade de också hjälp av varandra. Allt arbete på gården sköttes av den egna familjen, men det var många sysslor som bönderna måste utföra tillsammans i byn...

+ Läs mer

1500-talets Sverige, del 1: Gustav Vasa tar makten

av: Lars Hildingson

2023-06-19

Lästid 6 minuter

Gustav Vasa fick bönderna i Dalarna att göra uppror mot danskarna som styrde Sverige. Upproret spred sig sedan snabbt över landet och danskarna besegrades. År 1523 valdes Gustav Vasa till kung över Sverige. Vid riksdagen i Västerås 1527 beslutades om att genomdriva reformationen i Sverige...

+ Läs mer

Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

av: Lars Hildingson

2022-11-14

Lästid 11 minuter

På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska (i form av lågtyska). För svenskar som lärde sig något annat språk än modersmålet var tyska det dominerande språket, möjligen med undantag för eliten bland kyrkans folk. För biskopar och lärda munkar var latin det naturliga andraspråket, gångbart i hela den kristna världen. Det har sagts att Sverige under medeltiden var på väg att bli en tysk koloni. Men det var i så fall en kolonisation kulturellt och ekonomiskt. Hansan var ju ingen statsbildning...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

14:18

Historia fördjupat: Gustav Vasa och Vasatiden

13:15

Vad var Vasatiden?

Europa under tidigmodern tid (ca 1500-1700)