Alexander den store hade ett mål, att erövra världen, varken mer eller mindre. När han dog i Babylon år 323 f.Kr hade han skapat ett nästan ofattbart stort rike. Alexander var en genial härförare som senare kom att beundras av både Napoleon och Hitler.
Alexander den store (till vänster) i full rustning till häst i strid med persernas kung Darius III.
Makedonien var en regional stormakt
Alexander (356-323 f.Kr) var son till Makedoniens kung Filip II. Makedonien var ett grekiskt kungarike i den norra delen av Grekland.
De grekiska stadsstaterna söder om Makedonien var vid mitten av 300-talet f.Kr splittrade och försvagade efter årtionden av inbördeskrig (mellan bl.a. Aten och Sparta). Filip tog därför tillfället i akt och erövrade hela Grekland. De besegrade grekiska stadsstaterna tvingades därefter att gå med i det så kallade Korinthiska förbundet, som Filip själv skulle leda.
ANNONS
ANNONS
Intriger om makten
Filip var gift med prinsessan Olympia från Epirus (ett grekiskt område i dagens Albanien, se karta). Men förhållandet mellan makarna blev kyligt efter att Filip förälskat sig i en flicka från Egypten. Olympia tvingades därefter att flytta till sin bror som var kung av Epirus.
För att stifta fred i familjen gifte Filip bort sin dotter till kungen av Epirus. Han var visserligen hennes morbror, men sånt brydde man sig inte om på den tiden.
Under bröllopsfesten mördades kung Filip. Numera anser en del historiker att det var Alexander och hans mor som låg bakom mordet.
Alexander ärvde en väldrillad armé
Efter Filips död utropades Alexander till kung. Han ärvde därmed en av dåtidens bäst tränade arméer.
Alexander startade nu ett krig mot stormakten och ärkefienden Persien som styrdes av kung Darius III.
Våren 334 f.Kr tog hans armé sig över Bosporen till den asiatiska sidan (se karta). Slaget stod vid en liten flod som hette Granicus och Alexander vann.
Bild: Captain Alexander den store skapade genom erövringar i Främre Orienten ett av av de största imperier som världen dittills skådat. Klicka på länken ovan så visas en större karta.
Perserna besegras
Nu samlade Darius ihop en jättearmé på omkring 100 000 man. Alexander förfogade över knappt 50 000 man. Vid Issos, norr om den syriska staden Aleppo, mötte han perserkungen Darius för första gången ansikte mot ansikte.
Alexanders strategi var ett stormanfall rätt mot persernas kungavagn. I det våldsamma slaget lyckades Darius såra Alexander i låret innan han själv tvingades fly. Efter sig lämnade han sin mamma, hustru och barn som hamnade i fångenskap men behandlades väl av Alexander.
Alexander drog sedan vidare till Egypten där han bland annat grundade staden Alexandria. Två år senare kom avgörandet. Vid slaget vid byn Gaugamela år 331 f.Kr slog han åter Darius efter en plan som var så genial att den kom att utnyttjas av Napoleon mer än två tusen år senare.
ANNONS
ANNONS
Alexander skapade ett enormt imperium
Nu ville Alexander erövra världen. Därför kommenderade han sin armé mot Indien. Men vid en av Indus bifloder ville trupperna inte fortsätta. De hade då marscherat med Alexander i 17 000 kilometer. Nu fick det räcka, soldaterna ville hem.
Byst av Alexander den store som idag finns på British Museum.
Den nu svårt alkoholiserade Alexander tvingades därför ge order om återtåg (tillbakamarsch).
En kort tid därefter drabbades Alexander av en mystisk sjukdom - det kan ha varit malaria. Han dog i Babylon den 10 juni år 323 f.Kr, endast 32 år gammal.
Under de 13 år som Alexander den store hade makten sträckte hans välde från Donau till floden Indus i nuvarande Pakistan. Han härskade över Persien, Mesopotamien, Egypten och de grekiska stadsstaterna. Samtidigt var han kung över sitt hemland Makedonien.
Efter Alexanders död splittrades hans rike i flera mindre imperier som styrdes av greker. Den grekiska kulturen spreds därmed över stora delar av Främre Orienten (sydvästra Asien och nordöstra Afrika) där den blandades med orientaliska traditioner och idéer. Denna blandkultur kallas hellenism.
Alexander och den gordiska knuten
Enligt en legend fanns i den grekiska staden Gordion ett tempel med en knut som satt på en oxkärra. Knuten var så komplicerad att ingen kunde lösa upp den.
En profetia (spådom) beskrev att om någon mot all förmodan skulle lyckas lösa knuten, skulle han/hon bli herre över Asien.
Alexander den store lockades att försöka, men misslyckades. Han blev då arg, drog upp sitt svärd och högg sönder knuten. I samma ögonblick insåg han att problemet var löst.
En sådan oväntad åtgärd för att lösa ett till synes omöjligt problem kallas därför ibland Alexanderhugg, ett uttryck som används om drastiska, oväntade och ovanliga lösningar på svåra problem.
Ord och begrepp:
Hellenism: I samband med Alexander den stores erövringar spreds den grekiska kulturen över stora delar av Främre Orienten där den blandades med orientaliska traditioner och idéer. Denna blandkultur kallas hellenism.
Korinthiska förbundet: En militärallians mellan grekiska stadsstater. Alliansen upprättades av Filip II av Makedonien 338-337 f.Kr.
Stadsstat: En stad som med sitt omgivande territorium utgör en självständig stat.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Bra Böckers lexikon 2000, del 1, Bokförlaget Bra Böcker, 1995 Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995 Hugo Montgomery, Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr, Almqvist & Wiksell, 1995
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...
I antikens Aten var gymnasiet mer än en plats för idrott. Här tränade fria män sina kroppar genom löpning, hopp, kast och brottning, men de umgicks också, diskuterade idéer och följde med i stadens nyheter. Idrott, bad och samtal hörde ihop och sågs som en viktig del av både kroppens och själens utveckling i det grekiska samhället...
I antikens Aten var slaveriet en självklar del av samhället. Nästan hälften av invånarna var slavar och saknade rättigheter, medan en liten grupp fria män styrde staten. Slavarna arbetade överallt – i hemmen, i hamnen, i gruvor och åt staten – och deras arbete gjorde det möjligt för de fria medborgarna att ägna sig åt politik och filosofi. Atens demokrati hade inte varit möjlig utan slaveriet. Den berömda atenska demokratin hade alltså även en mörk sida...
Hur bodde människorna i Aten på 400- och 300-talen f.Kr? Ja, det beror verkligen på vilka människor man talar om. Bondefamiljerna bodde ofta i små, runda hyddor av flätverk och lera. De fattigaste levde i bergshålor. Andra bodde i riktiga hus, men de var mycket enkla. I regel hade dessa hus en våning med två eller tre små rum. Ibland hade de en övervåning med ett eller två rum. En trätrappa utanpå huset ledde dit. Det hände att vindsvåningen hyrdes ut till bostadslösa eller till utlänningar som ville ha en bostad i staden...
I antikens Grekland var både födseln och döden omgivna av tydliga ritualer. Familjer ville ofta ha få barn, men en son ansågs särskilt viktig för att föra arvet vidare och ta ansvar för föräldrarna. Vid livets början markerades barnets ankomst med skyddande tecken, rening och namngivning. Och vid livets slut följde tvättning, gåvor, liktåg och begravning eller bål samt återkommande minnesdagar...
I antikens Grekland handlade äktenskap mer om familj och plikt än om romantisk kärlek. Målet var att få barn, särskilt en son som kunde föra släkten vidare och ta ansvar för föräldrarna. Samtidigt levde män och kvinnor i stor utsträckning åtskilda i samhället, vilket gjorde det svårt att ens lära känna varandra före giftermålet. Texten förklarar också hur partner valdes, hur förlovning och bröllop gick till, vilka regler som gällde vid skilsmässa och varför kvinnors liv ofta blev starkt begränsat i det mansdominerade grekiska samhället...
I fokus första avsnitt handlar om atensk demokrati. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad ordet demokrati betyder och hur den atenska demokratin fungerade. Var det verkligen demokrati i antikens Aten?
