Idén om medborgarskapet - antikens Grekland och Rom

Genom historien och i skilda delar av världen har medborgarskapet haft olika innebörder. Men att det rör sig om ett samspel mellan rättigheter och skyldigheter gäller såväl för dagens moderna medborgarskap som för antikens grekiska stadsstater. Vi kan därför med det slitna uttrtycket ”redan de gamla grekerna . . .” ta vår avstamp där för uppemot 3 000 år sedan.
S

Gatuliv i antikens Aten. Endast en minoritet av invånarna hade medborgarskap. Kvinnor och slavar var uteslutna.

Medborgarskapet i de grekiska stadsstaterna

I det klassiska Grekland utgjorde enskilda städer som Aten, Sparta och Thebe med omgivningar självständiga stater. Ordet polis betecknade dessa städer eller stadsstater. Ofta var de i konflikt med varandra och krigföringen kom att prägla livet. Den grekiska beteckningen har liksom många andra ord inom politik och samhällsliv införlivats i de västerländska språken. Den ursprungliga betydelsen finns exempelvis i ord som metropol (stor stad), men i modern mening också som beteckning för ordningsmakten.

De grekiska stadsstaterna tjänar som utgångspunkt för medborgarskapstanken. Skillnaderna mellan människorna berodde främst på om man ingick i eller stod utanför denna gemenskap. I motsats till idag inkluderades bara en minoritet av invånarna. De kunde delta i styrandet av staden och inneha de viktigaste posterna i tidens förvaltning. Övriga var exkluderade, utestängda.

ANNONS

ANNONS

För att bli medborgare krävdes främst släktskap till någon av de ursprungliga familjerna i staden. Så småningom kom också förmögenhet att spela en viktig roll för insteg i samhällets elit. Endast fria män kunde ingå. Kvinnor och slavar var uteslutna oavsett släktskap.

Att flytta mellan de olika städerna var inte så vanligt. En anledning var förstås de upprepade konflikterna. Nya invånare var till stor del slavar som krigen hade medfört. De ”flyttade” knappast frivilligt. Bara i ytterst få fall kunde de så småningom bli medborgare.

Det romerska medborgarskapet

Det romerska riket med Rom som centrum några hundra år senare övertog i huvudsak det system för medborgarskap som utformats av grekerna. Släktskap och familjetillhörighet var fortfarande av stor betydelse for den enskildes status i samhället. Medborgarskapet gav också här möjlighet till deltagande i statens förvaltning och till självstyre i egna angelägenheter. Kontrasten var stor till icke-medborgarna. De stod utanför allt inflytande och levde närmast i ett rättslöst tillstånd.

Samtidigt utvecklade romarna ett mer graderat system för medborgarskapet. Grupper som upplevdes som hotande för staten kunde ges vissa rättigheter för att bevara stabiliteten. Genom sin karaktär av expansivt imperium kom romarriket att lägga under sig nya områden. För att besegrade folkgrupper skulle acceptera nyordningen kunde de också ges vissa rättigheter. På sätt och vis en form av tidig integrationspolitik!

Romarriket hade omfattat ett gigantiskt område som sträckte sig från Britannien i nordväst till Egypten och Mellanöstern i sydöst. Ende konkurrent var de germanska områdena i öster. Efter romarrikets fall på 400-talet e.Kr följde en lång period av folkvandringar. Städernas befolkning minskade och i Europa växte ett hierarkiskt system av skilda rättigheter och skyldigheter fram.

Medeltidens ståndssamhälle ersatte medborgarskapet

I Sverige kom ståndssamhället att bestå av adel, präster, borgare och bönder. Uppdelningen var likartad i de flesta länder men i Norden hade bönderna av tradition en bättre ställning.

Varje stånd hade sina givna rättigheter och skyldigheter. Adeln var befriad från skatt och hade monopol på de höga posterna i staten. Prästerna ansvarade för befolkningens andliga uppfostran. Borgarna fick bedriva handel och köpenskap i städerna. Slutligen bönderna som brukade sin egen jord eller andras (kyrkans, statens eller adelns). Kungamakten stärktes. Inte ens de högre skikten betraktades egentligen som medborgare i linje med antikens tänkande. De var undersåtar, ett begrepp som tydligt speglar ett underordnande.

ANNONS

ANNONS

Påvedömet - ett andligt medborgarskap

Kristendomen godtog denna uppdelning. Däremot fanns sedan tidigare en uppfattning att människor från olika kristna områden hörde samman. Kristendomen var på så sätt inkluderande. Grunden lades till påvedömet med dess form av andligt medborgarskap. Lärans förste missionär Paulus, född ungefär samtidigt med Jesus och troligen avrättad 60 år senare, hade i ett bevarat brev förklarat:

Alltså ären I nu icke mer främlingar och gäster, utan I haven medborgarskap med de heliga och ären Guds husfolk.


LÄS MER: Medborgaren och medborgarskapet - en historisk resa

LÄS MER: Atens demokrati

LÄS MER: Antikens Grekland

LÄS MER: Romarriket

LÄS MER: Nationalismens historia

PODCAST: Demokratin i antikens Aten

LEKTIONSMATERIAL: Medborgarspelet - vägen in i det svenska samhället [Judiska museet]

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur beskrivs medborgarskapets relation till rättigheter och skyldigheter i antikens grekiska stadsstater jämfört med dagens moderna medborgarskap?
     
  2. Vilka var kriterierna för att bli medborgare i antikens Aten, och vilka grupper var specifikt uteslutna från detta medborgarskap?
     
  3. Hur skiljde sig det romerska medborgarskapssystemet från det grekiska?
     
  4. Vilken strategi använde romarna för att integrera besegrade folkgrupper?
     
  5. Vad innebar begreppet "undersåtar" i medeltida Sverige, och hur skiljde det sig från antikens tänkande om medborgarskap?
     

 

Litteratur
Brubaker, Rogers, Citizenship and Nationhood in France and Germany, 1996
Gosewinkel, Dieter, ”Introduction: neither East nor West – new approaches to citizenship in modern European History”, European Review of History, 2009
Hammar, Tomas, Sverige åt svenskarna. Invandringspolitik, utlänningskontroll och asylrätt, 1900–1932, 1964
Hansen, Peo, The Politics of European Citizenship, 2010
Sage reference: Ancient Citizenship and its Inheritors. Handbook of Citizen Studies, 2003
Valentin, Hugo, Judarna i Sverige. Från 1774 till 1950-talet, 1964/2004
Wlodarczyk, Michel, ”Det västerländska medborgarskapets idéhistoria”, i Mohammad Fazlhashemi & Stephen Fruitman (red.) Medborgarskap – Reflektioner kring ett problematiskt europeiskt begrepp, 1997


Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia

Artikelserien om medborgarskapets historia är ett samarbete mellan SO-rummet och Judiska museet i Stockholm.

Missa inte medborgarspelet!

Passar åk 9 t.o.m gymnasiet. 1,5 h. Vad kan en judisk gårdfarihandlare från 1800-talet säga om invandring i Sverige idag? Vad är det för skillnad på att vara en undersåte mot att vara medborgare? Med hjälp av nedslag i historien får eleverna lära sig om medborgarskapets historia, villkor och betydelse.

Vägen till ett svenskt medborgarskap har sett olika ut genom tiderna. Men då som nu ställer samhället olika krav som både gör det möjligt och hindrar människor från att hitta ett nytt hem i Sverige.

Som museibesök eller i klassrummet
Medborgarspelet är ett webbaserat spel som kan bokas i samband museibesök eller användas i klassrummet. För att boka programmet på museet kontakt bokning@judiskamuseet.se.
 

Material

logo

 

Senast uppdaterad: 11 mars 2024
Publicerad: 10 oktober 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

L
Roms katakomber 770-600

Lätta fakta om Roms katakomber

Under miljonstaden Rom finns det ett system av underjordiska gångar med kristna begravningsplatser...

L

Lätta fakta om antikens Rom

Kejsaren bodde i Rom, huvudstaden i ett stort rike som vi kallar för romarriket eller det romerska...

M

Skriftens historia - från bildskrift till alfabet

Det äldsta kända skriftspråket, kilskriften, utvecklades i Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan...

M

Kvinnor i antikens Grekland och Rom

Det antika samhället var starkt militaristiskt och den manliga krigaren framstod som ett ideal....

M

Trojanska kriget - en saga?

Berättelserna om trojanska kriget har påverkat oss i flera tusen år. Trojanska hästen, akilleshäl,...

SO-rummet bok
M

Romerska akvedukter, vattenledningar och badhus

Romarna byggde vattenledningar som överträffade allt som dittills skådats. När Rom stod på sin...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Antikens Grekland

I antikens Grekland (700-300 f.Kr) lades grunden till den västerländska kulturen. Antikens grekiska välde var splittrat...

Hi

Romarriket

Romarriket, även kallat det romerska riket (500 f.Kr - 500 e.Kr), var antikens dominerande stormakt. Rikets medelpunkt...

Relaterade taggar

Hi
rom

Roms historia

Italiens huvudstad Rom ligger ungefär mitt på Italiens västkust (se karta). Väster om staden ligger...

Hi
Grekisk teater

Antikens Aten

I antikens Grekland var Aten den största stadsstaten. Aten låg på halvön Attika i södra Grekland (...

Hi
Spartan

Sparta

Stadsstaten Sparta var en politisk och militär stormakt i antikens Grekland (se karta). Hela det...

Hi
slav

Slaveri

Slaveri innebär att en människa görs till en annan människas egendom. Slaveri har förekommit i hela...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Demokratin i antikens Aten

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-14

I fokus första avsnitt handlar om atensk demokrati. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad ordet demokrati betyder och hur den atenska demokratin fungerade. Var det verkligen demokrati i antikens Aten?

+ Lyssna